Ny lagstiftning bekämpar hedersrelaterat våld och förtryck

Barnkonventionen slår fast att alla barn har samma rätt att växa upp under trygga förhållanden, att utvecklas och att skyddas mot övergrepp och att utnyttjas. Idag röstades lagförslaget om ett särskilt hedersbrott, som kommer att benämnas hedersförtryck, igenom av riksdagen. Den nya lagstiftningen stärker nu Sveriges möjlighet att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. 

Ledsen flicka sitter lutad mot vägg med händerna i ansiktet Juanmonino

Lagförslaget som träder i kraft 1 juni 2022 innebär att det blir straffbart att begå vissa brottsliga gärningar mot en person i syfte att bevara eller återupprätta en persons eller släkts heder. Var och en av gärningarna ska ha utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet, och varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla.

Under de senaste åren har en rad olika förändringar skett i svensk lagstiftning med syfte att stärka de utsattas möjligheter till skydd och hjälp. Bland annat infördes en ny lagstiftning 1 juli 2020, barnäktenskapsbrott, som innebär att det inte längre krävs en särskild utsatthet eller ett olaga tvång när barn under 18 år ingår äktenskap för att det ska vara brottsligt. Det infördes samtidigt en särskild straffskärpningsgrund som innebär att det ses som en försvårande omständighet om brottet som begåtts har utövats med ett hedersmotiv. Slutligen infördes ett utreseförbud för att skydda barn från att föras utomlands för att ingå barnäktenskap eller könsstympas. 

Vad är heder? 

I lagtexten framgår att motivet ska ha varit att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder. För att kunna fastställa motivet är det därför viktigt att ha en förståelse och kunskap om vad heder egentligen är. I förarbetena till lagen framgår att hedersrelaterat våld och förtryck innebär att människor, främst flickor och kvinnor, men även pojkar och män, begränsas i sina liv och utsätts för påtryckningar och våld som syftar till att upprätthålla familjens kontroll över individen. Kontrollen av flickor och kvinnor kan handla om att de inte får klä sig hur de vill, umgås med vem de vill, eller att de inte själva får välja sin utbildning eller partner. Trotsar den utsatte sin familj kan det leda till allvarliga konsekvenser, och i sin mest extrema form till allvarlig våldsbrottslighet.

En hederskontext präglas av en kollektivistisk livsstil och individens intressen är vanligen underordnad kollektivets intresse. Hur en person påstås leva sitt liv påverkar hela familjen/kollektivets anseende. Enbart ett rykte kan räcka för att familjens anseende ska påverkas, oavsett sanningshalten i ryktet. Hedersnormer bygger på starka patriarkala och heterosexuella föreställningar, och flickor och kvinnors oskuld och kyskhet blir en angelägenhet för hela familjen. Gärningspersonerna är ofta män och pojkar, men även kvinnor och flickor kan utöva hedersförtryck. Det förekommer också att pojkar och män utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Pojkar kan också tvingas bevaka sina systrar eller andra kvinnliga släktingar. 

Sårbara grupper

En särskilt sårbar grupp är barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck och som har en intellektuell funktionsnedsättning. De står ofta i en tydlig beroendeställning till dem som utövar våldet. Våldet kan vara svårupptäckt och ta sig andra uttryck än det våld och förtryck som utövas mot personer som inte har en intellektuell funktionsnedsättning. Det kan handla om att inte ge ett barn det praktiska stöd som hen behöver, som att till exempel anmäla sig till aktiviteter eller ansöka om stödinsatser. Det kan också handla om passiv bestraffning som att personen inte får sin medicin, inte får gå till skolan eller inte får hjälp med att gå på toaletten. 
Ytterligare en sårbar grupp är hbtqi-personer. Hbtqis sexuella läggning och könsidentitet går emot de heteronormativa föreställningar som ofta råder i en hederskontext och betraktas därför som ett hot mot familjens anseende. Dessa individer riskerar inte bara att utsättas för samma typ av hedersrelaterat våld och förtryck som andra utsatta individer, utan riskerar också att utsättas för så kallad omvändelseterapi, vilket innebär att familjen och släkten försöker få dem att bli heterosexuella. 

Hur många utsätts?

Det finns idag ingen tydlig bild av hur många som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige då de kartläggningar som genomförts har fokuserat på olika aspekter av hedersrelaterat förtryck. Men resultaten visar att mellan 6 och 29 % av de tillfrågade ungdomarna lever med någon form av begränsning som till exempel oskuldskrav eller att inte själv få välja partner. Förarbetena till lagstiftningen konstaterar därför att det är svårt att med någon större exakthet säga hur många personer som skulle kunna dömas för hedersförtryck. Men man konstaterar också att det trots det, är av största vikt att samhället agerar kraftfullt mot alla former av hedersförtryck. Den som är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck befinner sig i en särskilt sårbar situation då man ofta saknar stöd från övriga familjemedlemmar. 

Det råder stor brist på forskning på området både när det gäller antal utsatta och deras psykiska hälsa, samt hur ett förändringsarbete bäst ska gå till. Barnafrid ser det som angeläget att lagstiftningar och kompetenshöjande insatser vilar på evidensbaserad kunskap och beprövade metoder.

 

Lagstiftningen i brottsbalken Visa/dölj innehåll

Hedersförtryck kommer att regleras i brottsbalkens 4 kap. 4e§. Den som mot en person begår brottsliga gärningar enligt 3 eller 4kap., 5kap. 1 eller 2§, 6 eller 12 kap. eller enligt 24 § lagen (1988:688) om kontaktförbud och ett motiv varit att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder, döms, om var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och gärningarna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla, för hedersförtryck till fängelse i lägst ett och högst sex år. Exempel på brott är misshandel (kap 3), olaga hot eller ofredande (kap 4), skadegörelse (kap 12) eller sexuellt ofredande (kap 6). Straffet är fängelse i lägst ett år och högst sex år.

Polisförhör med barn utsatta för hedersförtryck Visa/dölj innehåll

Kontakt Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU Visa/dölj innehåll