Nytt forskningsprojekt ska granska återvinningen

Projektet handlar bland annat om att få uttjänta material att flöda till rätt anläggningar, så att de kan nyttiggöras på ett bättre sätt. Vilket är lättare sagt än gjort.

− Vi tror ofta att vi har kommit längre med den cirkulära ekonomin än vad vi har. Avfallsmängderna ökar och våra återvinningssystem har stora volym- och kvalitetsförluster.
Mycket bränns på avfallsanläggningarna, säger Joakim Johansson, biträdande professor inom industriell miljöteknik vid LiU.

Förankring

Det kan man också se som ett avstamp i det treåriga forskningsprojekt som har fått fyra miljoner kronor från Familjen Kamprads stiftelse. Tillsammans med kommunägda Tekniska verken och privatägda Svensk plaståtervinning − som båda driver toppmoderna anläggningar i Östergötland − ska forskarna nu utvärdera helhetslösningar för hur dessa aktörer kan bidra mer till omställningen.

− I dag finns redan framtagna visioner och färdplaner för klimatneutralitet och cirkulär ekonomi, men för att vara verkningsfulla behöver de förankras i praktiken och anpassas till specifika sammanhang.

Varför fokuserar ni på avfalls- och återvinningssektorn?

− Det handlar om att tillsammans med dessa aktörer och deras kunder studera för- och nackdelarna med att använda olika tekniker. Att utveckla nya samarbeten och lösningar för att föra deras praktik in i en cirkulär ekonomi, säger Joakim Johansson och tillägger:

− I slutändan är det den här sektorn som säkerställer att resursvärdet bevaras i de material som cirkuleras. Men de ska också säkerställa att icke-återvinningsbart och farligt avfall hanteras miljösäkert, resurseffektivt och klimatsmart.

Det handlar om förändringar i
produktdesign och tillverkning

Det finns stora utmaningar med att utveckla en bättre återvinning. Inte minst eftersom det bygger på politiska beslut och på att andra delar av samhället även gör sitt för att underlätta cirkulation.

− Det handlar om förändringar i produktdesign och tillverkning, bättre sortering och större efterfrågan på återvunna resurser.

Inom avfalls- och återvinningssektorn finns en viss tröghet till förändring på grund av tidigare teknikval och investeringar.

− Det finns också ett behov av att uppfylla viktiga samhällsfunktioner inom avfallshantering. Större förändringar behöver därför ofta ske stegvis.

Hela värdekedjan

Det är i detta ständigt pågående flöde av uttjänta material som forskarna nu i samverkan med Tekniska verken och Svensk plaståtervinning vill utveckla konkreta förändringsstrategier.

− Vi har fina anläggningar i dag och bygger dessutom en helt ny sorteringsanläggning, men det finns fortfarande mycket att lära sig och inte minst kommunicera till andra aktörer i hela värdekedjan, säger Charlotte Billgren, hållbarhetschef på Tekniska verken.

− Vi behöver gemensamt utveckla metoderna, tillägger hon.

"Nödvändigt"

Linnea Granström, klimat- och miljöstrateg på Svensk plaståtervinning håller med:

− För att få till cirkulära materialflöden behövs insatser både före och efter avfallsbehandlingen. Det är nödvändigt att ha bra dialoger med aktörer i hela värdekedjan, men det är också viktigt att förstå vår egen roll i flödet. Därför är det välkommet att forskningen fokuserar på de här frågorna, säger Linnea Granström

Projektet sträcker sig över tre år med start i september 2025.