04 september 2025

Så mycket återvinningsbart material som möjligt ska bli nya produkter, i stället för att brännas till energi. Det är grejen med cirkulär ekonomi. LiU-forskaren Joakim Johansson inleder nu forskning i samverkan med två stora aktörer inom avfall och återvinning.

En man och två kvinnor utanför en byggnad.
Linnea Granström, Svensk plaståtervinning, Joakim Johansson, Linköpings universitet, Charlotte Billgren, Tekniska verken. Fotograf: Foto: Ulrik Svedin
Projektet handlar bland annat om att få uttjänta material att flöda till rätt anläggningar, så att de kan nyttiggöras på ett bättre sätt. Vilket är lättare sagt än gjort.

porträttbild, manlig forskare.
Joakim Johansson, forskare vid LiU.Fotograf: Ulrik Svedin

− Vi tror ofta att vi har kommit längre med den cirkulära ekonomin än vad vi har. Avfallsmängderna ökar och våra återvinningssystem har stora volym- och kvalitetsförluster.
Mycket bränns på avfallsanläggningarna, säger Joakim Johansson, biträdande professor inom industriell miljöteknik vid LiU.


Förankring

Det kan man också se som ett avstamp i det treåriga forskningsprojekt som har fått fyra miljoner kronor från Familjen Kamprads stiftelse. Tillsammans med kommunägda Tekniska verken och privatägda Svensk plaståtervinning − som båda driver toppmoderna anläggningar i Östergötland − ska forskarna nu utvärdera helhetslösningar för hur dessa aktörer kan bidra mer till omställningen.

Sopbil tömmer avfall för sortering.
Sopbil tömmer avfall för sortering.Fotograf: Crelle
− I dag finns redan framtagna visioner och färdplaner för klimatneutralitet och cirkulär ekonomi, men för att vara verkningsfulla behöver de förankras i praktiken och anpassas till specifika sammanhang.

Varför fokuserar ni på avfalls- och återvinningssektorn?

− Det handlar om att tillsammans med dessa aktörer och deras kunder studera för- och nackdelarna med att använda olika tekniker. Att utveckla nya samarbeten och lösningar för att föra deras praktik in i en cirkulär ekonomi, säger Joakim Johansson och tillägger:

− I slutändan är det den här sektorn som säkerställer att resursvärdet bevaras i de material som cirkuleras. Men de ska också säkerställa att icke-återvinningsbart och farligt avfall hanteras miljösäkert, resurseffektivt och klimatsmart.

Det handlar om förändringar i
produktdesign och tillverkning

Det finns stora utmaningar med att utveckla en bättre återvinning. Inte minst eftersom det bygger på politiska beslut och på att andra delar av samhället även gör sitt för att underlätta cirkulation.

− Det handlar om förändringar i produktdesign och tillverkning, bättre sortering och större efterfrågan på återvunna resurser.

Inom avfalls- och återvinningssektorn finns en viss tröghet till förändring på grund av tidigare teknikval och investeringar.

− Det finns också ett behov av att uppfylla viktiga samhällsfunktioner inom avfallshantering. Större förändringar behöver därför ofta ske stegvis.

Hela värdekedjan

Det är i detta ständigt pågående flöde av uttjänta material som forskarna nu i samverkan med Tekniska verken och Svensk plaståtervinning vill utveckla konkreta förändringsstrategier.

Porträtt, kvinna, utomhus.
Charlotte Billgren, Tekniska verken.Fotograf: Ulrik Svedin

− Vi har fina anläggningar i dag och bygger dessutom en helt ny sorteringsanläggning, men det finns fortfarande mycket att lära sig och inte minst kommunicera till andra aktörer i hela värdekedjan, säger Charlotte Billgren, hållbarhetschef på Tekniska verken.

− Vi behöver gemensamt utveckla metoderna, tillägger hon.

"Nödvändigt"

Linnea Granström, klimat- och miljöstrateg på Svensk plaståtervinning håller med:

Porträttbild, kvinna.
Linnea Granström, Svensk plaståtervinning.Fotograf: Ulrik Svedin
− För att få till cirkulära materialflöden behövs insatser både före och efter avfallsbehandlingen. Det är nödvändigt att ha bra dialoger med aktörer i hela värdekedjan, men det är också viktigt att förstå vår egen roll i flödet. Därför är det välkommet att forskningen fokuserar på de här frågorna, säger Linnea Granström

Projektet sträcker sig över tre år med start i september 2025.

Cirkulär ekonomi i korthet

Den cirkulära ekonomin är ett hållbart alternativ till ett linjärt "använd-släng"-system.

I en cirkulär ekonomi används produkter och material så länge som möjligt.

Att förlänga produkters livscykler och återföra material på ett smart sätt leder till minskad utvinning av nya naturresurser och minskat växthusgasutsläpp.

Samtidigt skapar det nya affärsmöjligheter.

Kortfattat kan cirkulär ekonomi se ut så här: 

  • Längre livslängd: Produkter designas för att vara hållbara och lätta att reparera, vilket förlänger deras användning.
  • Återanvändning och delning: I stället för att äga allt kan man dela, hyra eller låna produkter, vilket minskar behovet av produktion.
  • Reparation: När något går sönder lagas det för att kunna användas igen.
  • Återbruk och återvinning: Materialen i produkter återförs i nya kretslopp, först utan någon påverkan, sedan reparerade/förfinade, sedan modifierade till nya produkter. Och sist till återvinning som råmaterial.
  • Minimalt avfall: Målet är att allting som produceras används eller återförs till naturen, så att i princip inget blir avfall.
  • Nya affärsmodeller: Fokus kan flyttas från att sälja en produkt till att sälja en tjänst eller en delad produkt, det finns också nya affärer att göra inom reparation och återvinning.

Kontakt

Familjen Kamprads stiftelse 2025

Forskning och organisation

Senaste nytt från LiU

Röd blodkropp.

Exjobb där AI-metod fastställer dödstidpunkt prisas

Jenny Arpes examensarbete vid LiU visar en ny metod för att fastställa dödstidpunkt med hjälp av AI. För det tilldelas hon nu ”Examenspris civilingenjör till Christopher Polhems minne”.

LiU AI-säkrar utbildningarna

Linköpings universitet inför en ny handlingsplan för att AI-säkra utbildningar. "Det är vårt ansvar att se till att våra utbildningar håller hög kvalitet och är relevanta även i en AI-driven framtid", säger prorektor Karin Axelsson.

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.