05 april 2023

Med ett omgjort masterprogram blir utbildningen i kognitionsvetenskap vid Linköpings universitet tydligare och mer sammanhållen. Utbildningen är den mest tillämpade av sitt slag med tydlig koppling till aktuell forskning och näringsliv. Genom den senaste renodlingen kommer de som examineras även ha tagit sig längst i ämnesfördjupningen jämfört med liknande utbildningar.

Mattias Arvola. Fotograf: Per Thelaus

Mastersprogrammet i kognitionsvetenskap vid LiU har från och med hösten 2022 fått en tydligare profil och är mer anpassat efter vad studenterna som antas läst tidigare. Dessutom blir jämställdhetsaspekter och hållbarhetsperspektiv integrerade i kursplanerna för de obligatoriska kurserna. Förkunskapskraven till programmet har också reviderats så att de som påbörjar utbildningen har tillräckliga förkunskaper, genom en snävare antagning av kognitionsvetare, datavetare med psykologikunskaper och psykologer med datavetenskapliga kunskaper.

– De här förändringarna har gjorts för att säkerställa att samtliga studenter ska nå alla mål för masterexamen och för att integrera jämlikhets- och hållbarhetsaspekter i programmets kurser, säger Mattias Arvola, programansvarig.

Trots att programmet renodlats ger det även fortsatt en stor valfrihet för studenterna att läsa de kurser inom ämnesområdet som de är intresserade av. Genom individuella projekt och valbara kurser kan studenterna skapa sin egen unika kompetensprofil. De lär sig också att ta ansvar för sin egen kunskapsutveckling och att självständigt planera, genomföra och rapportera forsknings- och utvecklingsprojekt. Mattias Arvola framhåller också att LiUs mastersprogram i kognitionsvetenskap är den mest tillämpade i landet.

– Studenterna har alltid ett forskningsprojekt i gång under utbildningen och får möjlighet att arbeta nära våra forskningsgrupper eller på forskningsinstitut och företag som VTI och Saab.

Många som läst programmet arbetar inom Human factors-området som till exempel specialist inom människa–teknik–organisation (MTO) eller säkerhetsutvecklare. Många arbetar även med användarupplevelse och design, som bland annat UX-designer eller tjänstedesigner. En del arbetar även med språk- och informationshantering som exempelvis teknikinformatör. Flera alumner har också gått vidare till forskarutbildning.

– Kognitionsvetarna kommer ut från programmet och gör fantastiska grejer. I vår senaste alumni-undersökning var ingen arbetslös, och inom ett år efter avslutade studier hade 80% en anställning som var relevant för sin utbildning, säger Arvola.

Senaste nytt från LiU

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar på sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från Linköpings universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.

En kvinna som står på en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.

En man och en kvinna som står bredvid varandra.

Årets alumner skapar hållbara städer och nästa generations naturvetare

Helen Köpman jobbar med AI-modeller för att skapa smarta och hållbara städer inom EU. Jesper Svartz är kemiläraren med en osedvanlig förmåga att väcka entusiasm och nyfikenhet hos eleverna. De är Årets alumner 2026 vid Linköpings universitet.