19 november 2021

Efter att ha tillfrisknat från covid-19 har en del personer långvariga ögonbesvär. Men varför? Och går det att mäta med någon biologisk markör? Det ska forskare försöka ta reda på i ett nytt projekt som fått bidrag från Vetenskapsrådet.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.Neil Lagali med utrustning som används för klinisk undersökning av hornhinnors nerver och celler. Foto Berit ByströmSmärta i ögonen, gruskänsla, ljuskänslighet och rinnande ögon är besvär som kan drabba personer som haft covid-19.

– Jag har träffat patienter med de här symtomen och det är väldigt viktigt för dem att få en förklaring till besvären. Men hittills vet vi inte varför de har långvariga problem med ögonen efter covid-19, säger Neil Lagali, professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV.

Hans forskargrupp blev kontaktad av kollegor på rehabiliteringsmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset (US) i Linköping, som följt en grupp patienter efter att de varit inlagda på sjukhus med covid-19-sjukdom och därefter tillfrisknat. En del av dem har postcovid, med olika symtom även ett år efter att infektionen är över. Runt var tionde av dessa har besvär med ögonen.

Eftersom vanliga ögonundersökningar inte kunnat ge någon förklaring till ögonbesvären kommer forskarna använda mer avancerade metoder för att undersöka ögats funktion. Forskarna misstänker att den del av nervsystemet som inte styrs av viljan, det autonoma nervsystemet, är påverkat. De kommer därför bland annat testa olika reflexer och ögats nervfunktion.porträttbild på man. svart hår, blå skjorta.Neli Lagali, professor. Foto Emma Busk Winquist

– Jag hoppas att vi kan hitta ett sätt att behandla symtomen så att dessa personer kan få en bättre vardag. Vår andra frågeställning är om vi kan hitta någon biomarkör för postcovid i ögat. I dag finns inget pålitligt sätt att bekräfta om en person är drabbad eller inte. Kanske kommer många fler få postcovid i framtiden och då vore det bra att ha ett objektivt test, säger Neil Lagali.

I denna del av forskningen planerar forskarna att jämföra personer som har postcovid med en annan grupp personer, som varit inlagda på sjukhus med covid-19 men som inte fått postcovid efter tillfrisknandet. Forskarna ska söka efter möjliga biologiska markörer för postcovid i ögat genom att studera tårvätskan med avancerade metoder.

Forskningsprojektet ”Långsiktiga ögonbesvär hos patienter med post-COVID-19 syndrom: ursprung och sjukdomsbiomarkörer” fick nyligen två miljoner kronor från Vetenskapsrådets särskilda utlysning av projektbidrag för forskning om postcovid. I projektet medverkar också Kersti Samuelsson från rehabiliteringsmedicinska kliniken på US, ögonläkare Björn Johansson och forskningskoordinator Helen Setterud från ögonkliniken på US, och optiker Jan Johansson från Karolinska Institutet.


Mer om forskningen

Senaste nytt från LiU

Närbild på små bitar av lever i en petriskål.

Levern kan förutspå spridning av cancer i bukspottskörteln

Mikroskopiska förändringar i levern kan användas till att förutse hur bukspottkörtelcancer kommer att sprida sig. Upptäckten kan bidra till nya sätt att förutsäga sjukdomsförloppet och förebygga spridning till andra organ.

Kvinna i trappa.

Den otekniska flickan är en myt

Flickor i årskurs 3 är fulla av självförtroende och intresse för teknik. Ett par år senare har de tappat allt. I sin doktorsavhandling vid Linköpings universitet undersöker Ulrika Sultan orsakerna.

Kvinna står på väg med korsade armar.

Hon vill få robotar att uppföra sig bättre

Forskaren Hannah Pelikan tror att vi kommer att få se ökade konflikter mellan människor och robotar i framtiden. I sin forskning filmar hon vardagliga möten mellan människa och maskin för att se vad som händer.