19 november 2021

Efter att ha tillfrisknat från covid-19 har en del personer långvariga ögonbesvär. Men varför? Och går det att mäta med någon biologisk markör? Det ska forskare försöka ta reda på i ett nytt projekt som fått bidrag från Vetenskapsrådet.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.Neil Lagali med utrustning som används för klinisk undersökning av hornhinnors nerver och celler. Foto Berit ByströmSmärta i ögonen, gruskänsla, ljuskänslighet och rinnande ögon är besvär som kan drabba personer som haft covid-19.

– Jag har träffat patienter med de här symtomen och det är väldigt viktigt för dem att få en förklaring till besvären. Men hittills vet vi inte varför de har långvariga problem med ögonen efter covid-19, säger Neil Lagali, professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV.

Hans forskargrupp blev kontaktad av kollegor på rehabiliteringsmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset (US) i Linköping, som följt en grupp patienter efter att de varit inlagda på sjukhus med covid-19-sjukdom och därefter tillfrisknat. En del av dem har postcovid, med olika symtom även ett år efter att infektionen är över. Runt var tionde av dessa har besvär med ögonen.

Eftersom vanliga ögonundersökningar inte kunnat ge någon förklaring till ögonbesvären kommer forskarna använda mer avancerade metoder för att undersöka ögats funktion. Forskarna misstänker att den del av nervsystemet som inte styrs av viljan, det autonoma nervsystemet, är påverkat. De kommer därför bland annat testa olika reflexer och ögats nervfunktion.porträttbild på man. svart hår, blå skjorta.Neli Lagali, professor. Foto Emma Busk Winquist

– Jag hoppas att vi kan hitta ett sätt att behandla symtomen så att dessa personer kan få en bättre vardag. Vår andra frågeställning är om vi kan hitta någon biomarkör för postcovid i ögat. I dag finns inget pålitligt sätt att bekräfta om en person är drabbad eller inte. Kanske kommer många fler få postcovid i framtiden och då vore det bra att ha ett objektivt test, säger Neil Lagali.

I denna del av forskningen planerar forskarna att jämföra personer som har postcovid med en annan grupp personer, som varit inlagda på sjukhus med covid-19 men som inte fått postcovid efter tillfrisknandet. Forskarna ska söka efter möjliga biologiska markörer för postcovid i ögat genom att studera tårvätskan med avancerade metoder.

Forskningsprojektet ”Långsiktiga ögonbesvär hos patienter med post-COVID-19 syndrom: ursprung och sjukdomsbiomarkörer” fick nyligen två miljoner kronor från Vetenskapsrådets särskilda utlysning av projektbidrag för forskning om postcovid. I projektet medverkar också Kersti Samuelsson från rehabiliteringsmedicinska kliniken på US, ögonläkare Björn Johansson och forskningskoordinator Helen Setterud från ögonkliniken på US, och optiker Jan Johansson från Karolinska Institutet.


Mer om forskningen

Senaste nytt från LiU

Män som besöker LiU.

De första M-teknologerna vet hur M:et kom på plats

De var några av de första studenterna på M-linjen vid Linköpings tekniska högskola, LiTH. Nu ordnar de ett jubileum för maskinteknologerna under åren 1969−1975. Och de får hjälp av dagens M-studenter.

Pristagaren: "Genetik är lite som Vilda västern"

Colm Nestor har utsetts till 2025 års mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han forskar om genetiska förklaringar till varför autoimmuna sjukdomar och infektioner drabbar kvinnor och män i så olika grad.

Claudia Tazreiter berättar om sitt arbete.

Den migrerande professorn

Som barn på 1970-talet emigrerade Claudia Tazreiter från Österrike till Australien tillsammans med sin familj. Sedan drygt tre år är hon tillbaka i Europa. Nu som professor vid LiU. Det är inte en slump att hennes område är migration.