14 december 2023

Var ska utrustningen för att stoppa blödningar vara placerad för att rädda så många liv som möjligt? Det har forskare vid LiU i samarbete med amerikanska forskare tagit reda på genom att i dator simulera en explosion i ett köpcentrum. En av de viktigaste slutsatserna: blödningskontrollkit ska inte placeras vid entréerna.

Demonstration av skadeplats, en kvinna trycker händerna mot benet på en liggande person, fiktivt blod illustrerar blödning.Vid en skadehändelse med flera skadade behöver de som är på plats samarbeta. Några kan behöva använda sina händer för att bromsa blödning med direkt tryck, samtidigt som andra hämtar utrustning och larmar 112. Foto Thor Balkhed Om en olycka eller attack inträffar kan personer ur allmänheten rädda liv genom att göra en första insats i väntan på ambulans eller annan professionell hjälp. Men det räcker inte att människor ser sig själva som en livräddande aktör som är först på plats och är beredda och har färdigheten att agera.Porträtt av man.Carl-Oscar Jonson. Foto Thor Balkhed

– Det måste också finnas viss utrustning tillgänglig för att kunna hantera stora blödningar. Frågan är då var de ska placeras så att personer som vill hjälpa till snabbt kan hämta blödningskontrollkit, säger Carl-Oscar Jonson, adjungerad biträdande professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet och forskningschef vid Katastrofmedicinskt centrum i Linköping.

Första rekommendationerna

Det har fram tills nu saknats riktlinjer för hur sådana blödningskontrollkit bör placeras ut för att ge maximal nytta. Den aktuella studien, som publiceras i Disaster Medicine and Public Health Preparedness, bidrar nu med forskningsbaserade rekommendationer.

– Vi fann att flest liv räddades när blödningskontrollkit placerades på två ställen eller fler inne i lokalen, men framför allt ska de inte placeras i anslutning till entréer. Vi kom också fram till att utrustningen ska vara tillgänglig inom 90 sekunders gångavstånd, säger Anna-Maria Grönbäck, doktorand vid Institutionen för teknik och naturvetenskap vid Linköpings universitet, som har arbetat med att utveckla simuleringen.Två män hämtar ett blödningskontrollkit som placerats intill en hjärtstartare.Det är bättre att placera utrustning för blödningskontroll tillsammans med hjärtstartare än nära utgångar, enligt studien. Johan Junker och Carl-Oscar Jonson vid Katastrofmedicinskt centrum i Linköping. Foto Thor Balkhed

Blödningskontrollkit bör alltså inte placeras vid entréer, så som hjärtstartare ofta är. Anledningen är att de då kan bli svåra att nå i en situation då många människor samtidigt ska evakueras, som vid en attack, ett läktarras eller liknande. Enligt statistik om attacker kan det röra sig om ungefär 20 skadade som behöver tas om hand med varsitt blödningskontrollkit. Att placera blödningskontrollkit på samma plats som tydligt utmarkerade hjärtstartare kan vara till hjälp, så länge de inte placeras vid entréerna.

Simulerade följderna av en explosion

Rekommendationerna baseras på slutsatser som forskarteamet har fått fram genom att utveckla en datorbaserad simulering av en explosion i ett stort köpcentrum där tusentals personer befinner sig. Forskarna har tittat på vad som händer precis efter en explosion i simuleringen. Majoriteten av de simulerade människorna försöker ta sig ut ur lokalen och rör sig mot utgångarna. Simulerade människor som är nära explosionen skadas i olika grad och börjar blöda.närbild på blödningskontrollkit.Exempel på innehåll i utrustning för att ta hand om blödningar. Foto Thor Balkhed

I simuleringen hjälper några individer de skadade genom att trycka på blödningen för att bromsa blodflödet, eller bege sig för att hämta utrustning. Det blir en kamp mot klockan. Beroende på hur lång tid det tar att hämta utrustningen kan de simulerade skadade personerna avlida av blodförlusten.

För att hitta den bästa strategin när det gäller placering av blödningskontrollkit har forskarna testat fyra olika scenarier i simuleringen. De vägde samman utfallen från de många simulerade händelseförloppen för varje scenario och jämförde dem för att förstå vilken placering av utrustningen som räddade flest liv.

Kunskapen kan rädda liv

Den aktuella studien är samarbetsprojekt mellan Katastrofmedicinskt centrum i Linköping, Institutionen för datavetenskap och Institutionen för teknik och naturvetenskap vid Linköpings universitet och amerikanska experter knutna till National Center for Disaster Medicine and Public Health. I USA har det blivit allt vanligare att blödningskontrollkit finns utplacerade på sportarenor och liknande, men det är än så länge inte så utbrett i Sverige.Porträtt av man.Craig Goolsby, professor vid David Geffen School of Medicine at UCLA och Harbor-UCLA Medical Center, USA. Foto American College of Emergency Ph

– Jag hoppas att beslutsfattare och offentliga platser kan använda den här studien som underlag för att planera och bestämma var allmänt tillgänglig utrustning för att kontrollera blödningar ska placeras. Vår studie pekar på att det vore bättre att placera utrustningen tillsammans med hjärtstartare än nära utgångar. I en nödsituation när varje minut är viktig, kan lättåtkomlig utrustning göra skillnaden mellan liv och död, säger Craig Goolsby, professor vid David Geffen School of Medicine at UCLA och Harbor-UCLA Medical Center, USA.

Projektet har finansierats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i Sverige, Department of Homeland Security Science and Technology Directorate i USA och Linköpings universitet. Katastrofmedicinskt centrum i Linköping är ett nationellt kunskapscentrum i katastrofmedicin och finns vid Region Östergötland och Linköpings universitet.

Några av forskarna bakom studien har patent relaterade till blödningskontrollkit.

Artikeln: Recommendations for placement of bleeding control kits in public spaces – a simulation study, Krisjanis Steins, Craig Goolsby, Anna-Maria Grönbäck, Nathan Charlton, Kevin Anderson, Nicole Dacuyan-Faucher, Erik Prytz, Tobias Andersson Granberg och Carl-Oscar Jonson, (2023), Disaster Medicine and Public Health Preparedness, publicerad online 19 oktober 2023, doi:10.1017/dmp.2023.190

Forskning om katastrofmedicin

Mer att läsa om Katastrofmedicinskt centrum

Senaste nytt från LiU

Porträtt av professor Gustav Tinghög.

Forskare överskattar sin egen hederlighet

Den genomsnittlige forskaren tycker sig vara bättre än kollegorna på att följa god forskningssed. De tycker även att det egna forskningsfältet är bättre än andra. Det visar en studie som forskare vid Linköpings universitet gjort.

Deras projekt måste hålla för en rymdfärd

Swedish space corporation gav LiU-studenterna drömuppdraget: Utveckla en trycksäker apparat. Som innehåller ett experiment. Och som ska skjutas ut i rymden.

Porträtt på professor Zoran Slavnic.

Bosniska flyktingar klarade sig trots ovisshet

Två grupper flydde i omgångar från kriget i Bosnien. Den ena fick snabbt permanent uppehållstillstånd i Sverige medan den andra fick leva i ovisshet. Nu har forskare vid LiU undersökt vad det fick för följder. Resultatet är oväntat.