07 juli 2021

Det finns en oro för prostatan bland många män. Oron handlar om sjukdom, ålderdom och om vilka begränsningar som prostatabesvär medför. Det är de allra innersta rädslorna det gäller. De som man inte pratar öppet om.

Manneken Pis-statyn i Bryssel
Foto: Pixabay

Ericka Johnson, professor i genus och samhälle vid Linköpings universitet, forskar bland annat om hur prostatan förstås och uppfattas i olika sammanhang. I höst släpper hon en bok om prostatan, ”A Cultural Biography of the Prostate”.

Foto Charlotte Perhammar- Den handlar om föreställningar om prostatan och hur vi genom den tänker och pratar om bland annat maskulinitet, sexualitet och att bli äldre. 

En del behandlingar för sjukdomar som drabbar prostatan påverkar även kroppens förmåga till sex: erektion, ejakulation och ibland även lusten. För en del män är dessa förmågor kopplade till manlighet.

- Detta blir för en del svårt att hantera, säger Ericka Johnson. Men prostatabesvär formar även vardagslivet. Till exempel genom hur frekvent man behöver kissa. Och ibland spökar även oron för cancer, inte minst framkallat av PSA-provet som det pratas mycket om. 

Prostatacancer är den allra vanligaste cancerformen för män. Cirka 10 000 personer drabbas varje år, främst män över 70 år. Men oron finns även bland unga män. Och andra prostatabesvär än cancer kan uppkomma i alla åldrar. Men det finns saker som samhället skulle kunna göra för att underlätta för dem som är drabbade.

- En enkel sak som skulle hjälpa de som har svårt att hålla tätt eller som har frekventa behov av att besöka toalett vore att se till att det offentliga rummet har tillräckligt många toaletter. Då skulle man inte behöva känna oro över att hitta en toalett i tid. Dessa bör även ha behållare för att kasta inkontinensskydd eller kateter i - vilket många damtoaletter redan har för bindor. En svårare sak är att se över hur vi i samhället kopplar manlighet, sexualitet och kroppen till vissa idealbilder, avslutar Ericka Johnson.

Hör mer om manlighet, åldrande, sex och prostatan i podcasten Fakultet

Tatuerad man sitter i en soffaMats Ekberg Foto Annelie NorbergI podcasten Fakultet, säsong 3, avsnitt 5 ”Ska jag ta PSA-prov? Om manlighet och prostatan” sätter producenten och programledaren Annelie Norberg fokus på män och deras oro för prostatan. Vi kommer få höra samtal och berättelser om det som man inte gärna pratar om, fast att det har så stor påverkan på mångas vardagsliv.

Hör Ericka Johnson berätta mer om sin forskning om oron för prostatabesvär och dess betydelse.

Möt också tre unga män, Sebastian Karlsson, Edvin Olsson och James Bull, som samtalar om prostatan och om varför man inte pratar om den.

Och hör Mats Ekberg, 60 år, berätta om sig, sin prostata och cancer.

Fakultet från LiU - ett digitalt alternativ till Almedalsveckan, i dina lurar.

Pod

Film

Prostatafilmen

Prostatafilmen är ett resultat av samarbetet mellan LiU-projektet "'Det ständiga gisslet" med forskningsledaren Ericka Johnson och Stockholms Mansmottagning. Finansierat med stöd från Vetenskapsrådet och Linköpings universitet.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En manlig och en kvinnlig forskare på lab.

Konstgjord beröring mot smärta i nytt forskningsprojekt

Kan ett plagg gjort av smarta textilier – kanske en tröja som kramar dig – lindra långvarig smärta? Det ska forskare inom bland annat neurovetenskap, materialvetenskap och textilvetenskap ta reda på i ett nytt tvärvetenskapligt forskningsprojekt.

bild på färgglada trådrullar

Ny lag om textilåtervinning – ett steg mot en cirkulär textilindustri

I år trädde en ny lag i kraft som kan förändra textilindustrin. Den förbjuder att textil slängs i soporna, vilket väcker frågor. "Ge lagen en chans, det finns mycket att vinna", säger Erik Sandberg, som forskar om logistiken inom textilåtervinning.

En bägare fylld med vatten där en liten solcell löses upp.

Nästa generations solcell är helt återvinningsbar

I en studie publicerad i Nature har forskare vid LiU utvecklat en metod för att återvinna alla delar av en solcell upprepade gånger utan miljöfarliga lösningsmedel. Den återvunna solcellen har samma effektivitet som den ursprungliga.