03 maj 2023

Hur ska vi förstå varandras perspektiv på omställningen till ett hållbart samhälle? Forskare vid LiU utformar metoden megaspel. Människor kan nämligen komma till insikter om svåra frågor genom att i stor grupp spela ett verklighetsnära spel.

Två manliga forskare vid bord med spel.
Björn Johansson och Ola Leifler. Fotograf: Ulrik Svedin
– Vi vill studera storskaliga format för sociala simuleringar. Deltagarna spelar olika roller i scenarier som handlar om omställningen till ett hållbart samhälle, beskriver Ola Leifler, universitetslektor vid institutionen för datavetenskap, IDA.

Två manliga forskare vid bord med spel.Björn Johansson och Ola Leifler. Foto Ulrik Svedin
Vid LiU pågår både metodforskning och utbildning kring megaspel.

Projektet ”Att smälta polariseringen” har tilldelats tio miljoner kronor från Kamprad-stiftelsen. Tanken är att överbrygga skillnader mellan stad och landsbygd i frågor om hur samhället ska ställa om. Genom att analysera deltagarnas beteenden kan forskarna sålla fram olika perspektiv på frågan om omställning till ett hållbart samhälle.


Spelformatet låter oss
granska skärningspunkterna
mellan olika intressen

Det finns olika kortsiktiga och långsiktiga mål i samhället i dag, som riskerar att krocka, menar forskarna.

– En bidragande faktor till att vi fick det här stödet är sannolikt en ökad polarisering mellan stad och landsbygd gällande omställning till ett hållbart samhälle. På landsbygden finns ett behov i form av transporter och drivmedel. Samtidigt pågår klimatdebatten och en oundviklig strävan mot omställning till mindre fossila bränslen, säger Björn Johansson, professor i kognitionsvetenskap vid Institutionen för datavetenskap (IDA) vid Linköpings universitet.

Megaspel är storskaliga spel med upp till 100 deltagare som kombinerar brädspel, rollspel och simuleringar. De uppstod ursprungligen som ett sätt att lekfullt återskapa berömda fältslag, men har använts både som en hobby och inom utbildning och forskning kopplat till politik och internationella konflikter.

Foto på spelmarker och kort. Megaspel. Foto Ulrik Svedin
– Vår förhoppning är att spelformatet låter oss granska skärningspunkterna mellan olika intressen. Genom att se var det uppstår diskussioner om till exempel olika lösningar och prioriteringar så kan vi dra viktiga slutsatser, tillägger han.

Forskningen kommer att bygga på erfarenheter av megaspel från ett annat LiU-projekt, Att vända strömmen.

Som exempel på hur formatet kan synliggöra olika intressen tar Ola Leifler synen på skogsbruk:

– Vi kan studera användningen av skogen och synen på den som resurs. Och detta med utgång från olika intressen: Skogsägare behöver lönsamhet i skogsbruket, entreprenörer inom naturturism behöver naturliga skogsmiljöer för turiständamål och organisationer som strävar efter att bevara skog och natur ser egenvärden i orörd natur oavsett om den genererar inkomster.

Björn Johansson har tidigare erfarenheter från forskning kring krishantering och militärövningar. Dessa kommer nu väl till pass.

– Megaspelsmetoden kan liknas vid en övning, men utan den tydliga målbild som övningar ofta har. Spelformatet möjliggör många olika utvecklingar där olika intressen kan komma till tals, säger Björn Johansson.

Foto på spelmarker och kort. Megaspel. Foto Ulrik Svedin – Det går inte att sätta sig i ett hörn med sina gamla vanliga argument när man faktiskt ska lösa ett problem på bordet tillsammans med andra människor, tillägger Ola Leifler.

I diskussionerna som uppstår under spelet måste deltagarna ta ställning till olika frågor eller fördela olika resurser.

För en samhällsomställning behöver vi
bli bättre på att hantera olika perspektiv

– Man kan jämföra med en simulering som övar beteende i kända situationer. Men simulering betyder att man redan vet ungefär vad som ska hända och övar in ett mönster för att lösa ett problem. I våra spel finns större utrymme för deltagarna att komma fram till oväntade lösningar. Våra tidigare studier visar på det, säger Ola Leifler.

Två manliga forskare vid bord med spel.Björn Johansson och Ola Leifler. Foto Ulrik Svedin Vad hoppas ni på med den här studien?
– För en samhällsomställning behöver vi bli bättre på att hantera olika perspektiv. En del tänker att vi behöver bygga ut vindkraft eller kärnkraft medan andra pekar på behov att drastiskt minska energianvändningen.

Projektet är tvärvetenskapligt och sker i samverkan mellan flera lärosäten: LiU, Jönköpings högskola, Linnéuniversitetet och Kungliga tekniska högskolan. I forskningsgruppen samverkar kognitionsvetare, miljövetare, ekonomer, samhällsvetare, och interaktionsforskare. Under våren 2023 håller LiU ett antal Megaspel-aktiviteter för olika myndigheter och organisationer i Sverige.



Fakta: Att smälta polariseringen

Ett mål med spelet Att smälta polariseringen är att skapa en mötesplats där olika grupper i samhället kan samlas och diskutera omställningsfrågor.

I spelet simuleras olika framtidsscenarier kopplade till bland annat klimatförändringar. Deltagarna kommer att ställas inför svåra val. Deras egna mål kan också komma i konflikt med politiska beslut fattade på nationell nivå och på EU-nivå.

Representanter för befolkningen, näringslivet, kommuner och andra myndigheter kommer att medverka i spelet.

Projektet syftar till att utveckla en spelbaserad metod (megaspel) för mer konstruktiva dialoger och positiva narrativ kring rollerna för stad och landsbygd i omställningen till ett hållbart samhälle. 

Läs mer om forskning kring megaspel: https://gamesforsocialtransformation.com/

Kontakt

Relaterat innehåll

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Person (Robert Forchheimer) med mobiltelefon.

Gratisapparnas dolda kostnader – mer än personliga data

Prokrastinering, minskad sömn och försämrat fokus är en del av priset vi betalar för kostnadsfria appar till mobilen. Det menar forskare vid LiU och Rise som undersökt vilka kostnader som egentligen döljer sig bakom gratisapparna.

Vatten framför en bro och en byggnad. Blå himmel och ett träd i höstfärger.

LiU klättrar i global rankning

Linköpings universitet tar sig upp till plats 201–250 när brittiska Times Higher Education släpper sin årliga rankning för världens lärosäten.

Poddsuccén gjorde historieläraren till folkkär folkbildare

Daniel Hermansson är gymnasieläraren som blev en stor folkbildare. Oavsett om det är i podd, tv eller bokform berättar Årets alumn om vår historia lika initierat som underhållande.