01 juni 2023

”Hmm, den här kanske ska målas om”, det har du säkert tänkt om en gammal möbel någon gång. Studenterna inom produktutveckling har tagit det ett steg längre.

grupp av studenter vid designade möbler.
Studenterna visar upp sitt kandidatarbete. Teiksma Buseva

I gruppens kandidatprojekt får nämligen möblerna ett helt nytt liv, efter att ha delats upp. Komponenterna kategoriseras och kartläggs noga med hjälp av maskininlärning.

– Vi har designat ett program som lär sig att känna igen bilder av till exempel ett ryggstöd på en typisk stol som finns i LiU:s föreläsningssalar. Programmet har också lärt sig att känna igen nagg och repor. Vi har tagit väldigt många foton av de vanligaste stolarna i A-huset på campus Valla, berättar David Sundström, en av studenterna i kandidatprojektet.

Heminredning

bild på delar till möbel.Komponenterna kan sättas samman på olika sätt.Systematiken underlättar för till exempel en heminredare att ta fram olika delar och sedan designa en egen produkt. Vilket förstås studenterna också har gjort. Bland produkterna finns fina bord och nya varianter på stolar, eller tidningssamlare gjorda av gamla ryggstöd och spillmaterial från snickerier.

– Vi tänker oss att man kategoriserar delarna ungefär som i en webbshop och att inredarna sedan kan få hjälp av produktdesigners med förslag på unika utformningar av nya inredningsdetaljer.

Nytt värde

Produkterna får ett nytt värde och en ny historia när man kan säga stolens säte är gjord av bälten från en gammal folkvagnsbuss.

Begreppen ”upcycling” och hierarki brukar användas i det här sammanhanget. Upcycling innebär att man uppgraderar resursen i stället för att återvinna den. Hierarkin är hela spannet mellan att återanvända till exempel en möbel – kanske tvätta den eller måla den – till att plocka isär den, bygga något och ge delarna en ny funktion. Grundtanken är att i första hand få tillbaka resurserna in i systemet igen. Och i sista hand ta dem till deponi.

Produkterna blir verkligen unika 

– Det finns ett enormt gap mellan antalet produkter som slängs och antalet som skulle kunna användas igen. Bara 3,4 procent av alla resurser i Sverige är cirkulära. Det betyder att cirka 96 procent av resurserna kommer från nya källor, säger David Sundström.

Studenterna har gjort olika delar i projektet. Men slutresultatet är ett helt system med kompondentdriven design, automatisk sortering (maskinlärningen) och visualisering av delarna (webbshopen) samt olika design-metoder.

Ställdes ut

Kvinnlig student visar upp kandidatarbete.Alma Ekberg, civilingenjörsstudent inom design och produktutveckling. Foto: Teiksma Buseva– Det kan vara lite utmanande att utgå från delar som redan finns. Men produkterna blir verkligen unika. De blir något som man inte hade kunnat tänka sig om man hade börjat från noll, säger Alma Ekberg.
Det är roligt att göra något konkret 

Produkterna och en sammanfattning av projektet ställdes ut i en liten vernissage på Campus Valla. Nu går studenterna vidare i sin utbildning inom produktutveckling och design.

– Det är roligt att göra något konkret. Vi jobbar ju annars mycket med teori och cad-ritningar. Det här är både något handfast och bra för miljön, konstaterar gruppen.


Kontakt

Läs mer om utbildning i design- och produktutveckling

Organisation

Senaste nytt från LiU

Närbild på små bitar av lever i en petriskål.

Levern kan förutspå spridning av cancer i bukspottskörteln

Mikroskopiska förändringar i levern kan användas till att förutse hur bukspottkörtelcancer kommer att sprida sig. Upptäckten kan bidra till nya sätt att förutsäga sjukdomsförloppet och förebygga spridning till andra organ.

Kvinna i trappa.

Den otekniska flickan är en myt

Flickor i årskurs 3 är fulla av självförtroende och intresse för teknik. Ett par år senare har de tappat allt. I sin doktorsavhandling vid Linköpings universitet undersöker Ulrika Sultan orsakerna.

Kvinna står på väg med korsade armar.

Hon vill få robotar att uppföra sig bättre

Forskaren Hannah Pelikan tror att vi kommer att få se ökade konflikter mellan människor och robotar i framtiden. I sin forskning filmar hon vardagliga möten mellan människa och maskin för att se vad som händer.