Svår covid-19 ger långvariga negativa effekter på immunförsvaret

Hos patienter som vårdades på sjukhus för allvarlig covid-19 i början av pandemin var immunceller fortfarande negativt påverkade ett halvår senare. En ny studie av LiU-forskare pekar på att infektion med sars-cov-2 kan lämna påtagliga spår långt efter att man tillfrisknat. Studien publiceras i tidskriften Frontiers in Immunology.

Cellodlingsplatta med bruna prickar.Bilden visar T-celler som känner igen coronaviruset och kan bekämpa infektionen. Varje prick är reaktionen från en T-cell på sars-cov-2-virus. Foto Magnus Johansson

– Vi ser att den negativa effekten på immunsystemet är kvar under lång tid efter en svår covid-19-infektion. Immunsystemet påverkas förstås kraftigt när man blir så sjuk i covid-19 att man behöver sjukhusvård, men vi hade inte förväntat oss att effekterna fortfarande skulle finnas kvar 7–8 månader senare, säger Francis Hopkins, postdoktor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV.

Francis Hopkins.Francis Hopkins. Foto Magnus Johansson

När immunförsvaret börjar bekämpa sars-cov-2 är flera olika immunceller viktiga. En typ av vita blodkroppar, B-celler, bildar antikroppar som känner igen och binder till specifika delar av viruset, medan olika typer av T-celler hjälps åt med att döda infekterade celler. I den aktuella studien har forskare vid Linköpings universitet undersökt om en allvarlig covid-19-infektion lämnar varaktiga spår på kroppens immunceller.

I studien deltog 46 patienter med covid-19 som vårdades på Vrinnevisjukhuset i Norrköping och 31 friska kontrollpersoner. Forskarna har analyserat blodprover som tagits på patienterna vid tidpunkten för inläggning på sjukhus, samt två veckor, sex veckor och 6–8 månader efter sjukhusinläggning. Forskarna har undersökt egenskaper hos patienternas virusspecifika T-celler men också om sjukdomen hade påverkan på T-celler i allmänhet.Marie Larsson.Marie Larsson, professor. Foto Magnus Johansson

– Vi ser en intressant blandning av effekter på T-cellerna i immunförsvaret, där en del av T-cellerna fortfarande är aktiverade efter så lång tid. Andra T-celler däremot är uttröttade och fungerar inte normalt, på sätt som vi annars ser hos patienter med hiv, det vill säga med kronisk virusinfektion. Frågan är: varför är de här effekterna kvar så länge? säger Marie Larsson, professor i virologi vid BKV, som har lett studien.

I början av covid-19-pandemin hjälpte forskarna vid universitetet till med att utveckla tester som sjukvården sedan kunde använda för att analysera patientprover. Tidigt under pandemin var det okänt om olika personers immunförsvar hade olika stark förmåga att bilda antikroppar och om detta i så fall kunde påverka hur svårt sjuka de blev. Men i den aktuella studien hade alla patienterna utvecklat antikroppar mot viruset inom två till tre veckor efter de första symtomen, vilket överensstämmer med vad som har visats i flera tidigare studier.  Melissa Govender.Melissa Govender. Foto Magnus Johansson

– Vi ser att alla patienter i vår studie utvecklade antikroppar mot sars-cov-2. Nivåerna av antikroppar började gå ner efter sex månader, säger Melissa Govender, postdoktor i forskargruppen.

Studien har fått finansiellt stöd av SciLifeLab/KAW COVID-19, Vetenskapsrådet och ALF-medel från Region Östergötland och Linköpings universitet.

Artikeln: T cell perturbations persist for at least 6 months following hospitalization for COVID-19, Melissa Govender, Francis Hopkins, Robin Göransson, Cecilia Svanberg, Esaki Shankar, Maria Hjorth, Åsa Nilsdotter-Augustinsson, Johanna Sjöwall, Sofia Nyström och Marie Larsson, (2022), Frontiers in Immunology, publicerad online 8 augusti 2022, DOI:10.3389/fimmu.2022.931039

Mer om covid-19-forskningen Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU Visa/dölj innehåll