23 juni 2022

I slutet på förra året beviljade Energimyndigheten ansökan om ett nytt kompetenscentrum inom biogasområdet – Biogas Solutions Research Center. Mats Eklund och Kalle Svensson reflekterar över de tio år som gått med BRC och framtiden för BSRC.

Mats Eklund. Mats Eklund är professor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling och föreståndare för Biogas Solutions Research Centre. Magnus Johansson

Det nya kompetenscentret bygger på Biogas Research Centre, BRC som nu avslutats efter tio år. Syftet med centret är att öka kunskapen om socio-tekniska energisystem som innehåller biogasbaserade lösningar. Mats Eklund är föreståndare för BSRC:

Varför behövs ett kompetenscentrum kring biogas?
– Biogas är en sektorsövergripande lösning där avfallshantering, transport, lantbruk och mycket mer ingår. Då behöver många delar av samhället finnas med och samlas kring de frågorna. Tidigare var det svårt att få med användarna av biogas men nu är intresset stort hos flera stora företag, som SSAB och Perstorp. I och med att vi får med oss fler stora företag vitaliseras hela sektorn. Vi ser att fler företag är beredda att gå med i ett kompetenscentrum för att se till att biogassektorn kan leverera det som företagen behöver för en hållbar omställning.

Finns det särskilda framgångsfaktorer?
– Diversiteten i ett sådant här kompetenscentrum är nyckeln tror jag. En stor bredd av verksamheter. Dessutom har vi haft kontinuitet, några av de stora företagen har varit med från början och verkligen trott på biogas som en lösning. Men det är också viktigt att det kommer in nytt blod med nya perspektiv. Stadga och förnyelse i balans.

Var ser du BSRC om fem respektive tio år?
– Just nu är vi är på tröskeln till ett större genombrott. Nu har vi förhoppningsvis påbörjat en totalt tioårig ny verksamhet. Och redan om fem år kommer vi troligen se en rejäl ökning i biogasproduktion. Om tio år närmar vi oss att förverkliga hälften av den potential som finns hos biogas tror jag. Forskningen visar att biogasproduktion skapar mer värde från de resurser som redan finns i regionen.

Potentialen i biogas

Syftet med de kompetenscentrum som Energimyndigheten är med och finansierar är att stärka samarbetet mellan näringsliv, offentlig sektor och akademi för att på så sätt bygga upp och tillgängliggöra både kunskap av högsta kvalitet och kompetens för samhällets omställning till ett hållbart energisystem. Porträtt Kalle Svensson.Kalle Svensson, handläggare på Energimyndigheten. Foto Anders Törneholm Kalle Svensson är handläggare på Energimyndigheten och ser potential för stora kliv inom biogassektorn.

Varför ett kompetenscenter kring biogas?
– Det fyller en lucka i energipusslet. Biogas är en viktig del för att ställa om samhället. För tio år sedan kunde vi se att det fanns en kritisk massa med flera olika aktörer som jobbade med biogas. Då kunde vi finansiera BRC för att bredda perspektivet och inkludera flera aspekter kring biogas utöver de tekniska. Nu tar vi nästa steg med BSRC.

Skillnaden mellan starten för drygt tio år sedan och nu?
– Kompetenscentret har utvecklats från regionalt till nationellt och från relativt okänt till välkänt inom branschen. Att involvera SLU var viktigt för att få med lantbruksperspektivet och vi kan se att det har varit väldigt lyckat att få med flera för att få en nationell spridning.

Hur ser biogassektorn ut 2030?
– Under vissa förutsättningar finns det stor potential. Redan nu har vi en stark och fin utveckling men det krävs också ett politiskt landskap som stödjer omställningen och en lokal acceptans för dessa satsningar. Dessutom blir frågor kring beredskap och sårbarhet alltmer aktuella. Där har biogas en nyckelroll att fylla.

Kontakt

Forskning

Senaste nytt från LiU

Deras projekt måste hålla för en rymdfärd

Swedish space corporation gav LiU-studenterna drömuppdraget: Utveckla en trycksäker apparat. Som innehåller ett experiment. Och som ska skjutas ut i rymden.

Porträtt på professor Zoran Slavnic.

Bosniska flyktingar klarade sig trots ovisshet

Två grupper flydde i omgångar från kriget i Bosnien. Den ena fick snabbt permanent uppehållstillstånd i Sverige medan den andra fick leva i ovisshet. Nu har forskare vid LiU undersökt vad det fick för följder. Resultatet är oväntat.

ung man tar paus i löpningen.

Fysisk form i tonåren kopplat till åderförfettning i medelåldern

Män som var i god fysisk form som unga hade lägre risk för åderförfettning nära 40 år senare, enligt en studie ledd av LiU-forskare. Fynden pekar mot att åderförfettning är en av mekanismerna bakom sambandet mellan fysisk form och hjärt-kärlsjukdom.