12 juni 2020

Trygghet i gigekonomin, bot för långtidsarbetslöshet och kreativitet för unga är områden där LiU:s designstudenter utvecklat nya smarta tjänster. 12-poängskursen i tjänstedesign har just avslutats.

Mina Mani Kashani, Joakim Åström och Beate Lindholm Undén som tillsammans med Solith af Malmborg tagit fram en prenumerationstjänst för den nya gig-ekonomin. Fotograf: Anna Nilsen
Nio nya tjänster, metoder och arbetssätt har tagits fram av ett 50-tal studenter i kursen tjänstedesign, detta i nära samarbete med aktörer från myndigheter och organisationer. Redovisningen fick denna gång göras digitalt, men det betydde också att fler samarbetspartners hade möjlighet att delta vid presentationerna.

– Det här är en kurs där studenterna ska lära sig att arbeta med design i sociala system med en högre grad av komplexitet och med ett stort behov av samskapande, säger Stefan Holmlid, kursansvarig professor i tjänstedesign vid Institutionen för datavetenskap.
Han är nöjd med årets upplaga av kursen som nu går för femte gången, nöjda är också de uppdragsgivare som hängde med på distans:
– Jag är imponerad över ert driv, nyfikenhet och kreativa energi. Tack!, sa exempelvis Lisa Hemph, från JobTech GIG, en satsning som drivs av arbetsförmedlingen.

Samarbetsplattform

Det hon fick med sig var ett förslag till samarbetsplattform för alla dem som finns inom den växande gig-ekonomin, personer som väljer, eller ibland nödgas ta sig an kortare uppdrag, gig, snarare än att ha en traditionell anställning. Digitaliseringen innebär också att det blir allt enklare att matcha ihop arbetsgivare och arbetssökande för kortare uppdrag. En giggare har ofta flera olika projekt på gång via olika företag eller plattformar. Giggandet blir exempelvis allt vanligare inom områden som it och grafisk design.

Gruppen valde att intervjua både giggare och personer med fasta anställningar för att hitta vad giggaren värdesatte med sitt sätt att arbeta och vilka utmaningar som finns.
– Giggaren ser fördelar i att vara sin egen chef, det ger stor frihet att jobba var och när man vill, det ger stor flexibilitet och snabba pengar, men baksidan är den ekonomiska osäkerheten att inte veta hur mycket pengar som kommer in nästa månad. Giggandet kan även leda till isolering och stress. En punkt som också kom fram är utmaningen att få tid och utrymme för kompetensutveckling, berättar Beate Lindholm Undén, en av fyra i gruppen.

Beate Lindholm Undén och Joakim Åström läser båda masterutbildningen i kognitionsvetenskap medan Solith af Malmborg och Mina Mani Kashani läser master i design.

– En bra grupp med olika kompletterande kompetenser, intygar Beate.

Prenumerationstjänst

Webbplatsen GigScriptions Webbplatsen GigScriptions Det koncept de så småningom kom fram till kallar de Fair Mother Platform, en webblösning med fokus på alla dem som arbetar inom gig-ekonomin. Här finns hjälp och stöd att få när det gäller karriärvägar, skattefrågor, en community för att få känna tillhörighet, fackliga diskussioner och inte minst en plats där företag och privatpersoner kan prenumerera på tjänster.
Giggaren lägger å sin sida in uppgifter om kompetens, vad hen kan göra och när hen är tillgänglig. Tillgång och efterfrågan matchas sedan ihop över tid så att giggaren kan få bättre kontroll på sina framtida uppdrag, tjänsten kallar de GigScription.

– Genom att erbjuda prenumerationer på tjänster, som kan skilja sig över året, kanske behöver någon ha hjälp med snöskottning på vintern och gräsklippning på sommaren, eller olika typer av it-tjänster under olika delar av året kan det bli möjligt för giggarna att kalkylera sin inkomst, säger Solith af Malmborg.

Arbetsträning för arbetslösa

Andra uppdrag som studenterna tagit sig an är ett uppdrag från Samordningsförbundet i centrala Östergötland där studenterna Arbetsgivaren öppnar dörrenArbetsgivaren öppnar dörrentagit fram ett koncept de kallar Arbetsgivarnätverk. De föreslår en samarbetsplattform mellan arbetsgivare i regionen där de kan samarbeta och utbyta erfarenheter av att ha givit långtidsarbetslösa möjlighet till arbetsträning och också en möjlighet att hitta rätt kompetens.

– Det är viktigt att trycka på vilket värde det finns för arbetsgivaren att samarbeta med Samordningsförbundet. Målet är ju att hitta hållbara anställningar och medarbetare som trivs, säger Signe Svorén som tillsammans med Johan Rindborg, Johanna Gustavsson, Jonas Herkevall och Malin Röhr tagit sig an det allt annat än enkla uppdraget. Signe, Johan och Johanna läser till civilingenjör i design och produktutveckling medan Jonas och Malin läser master i kognitionsvetenskap.

Poster ArbisPoster ArbisAndra grupper har tagit sig an uppdrag som att öka intresset för Linköpings kommuns ungdomssatsning Arbis bland de unga eller att vårdkontakterna för personer med diabetes ska kännas tryggare och att de känner större delaktighet i sin egen vård, ett uppdrag i samarbete med Region Södermanland och mycket mer.

– Det här är en spännande kurs där designstudenterna får arbeta med både visuella och materiella tekniker och även ta in aktörernas lärande om vad som behöver förändras och hur. Resultatet av dessa designprocesser ska vara ny kunskap och förmåga att göra förändringar mot nya sätt att samskapa värde - det är det som är bra tjänstedesign, säger Stefan Holmlid.

Plugga tjänstedesign

Senaste nytt från LiU

Florian Trybel

Samarbetet tänjer på fysikens gränser

Teoretikern Florian Trybel har en central roll i skapandet av nya material. Tillsammans med sin kollega inom experimentell forskning i Skottland siktar han på att utöka möjligheterna för material i extrema förhållanden.

Ung kvinna öppnar en dörr

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.