22 oktober 2020

Wallenberg Centrum för molekylär medicin (WCMM) i Linköping har fått förlängd finansiering om 160 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse samt ytterligare 68 miljoner kronor till rekryteringspaket för forskare inom datadriven life science.

illustration av dna, molekyler och läkare med handdator.Stor satsning på datadriven life science-forskning i Sverige. Foto ipopba För fem år sedan byggdes fyra stycken Wallenberg centrum för molekylär medicin i Linköping, Lund, Göteborg och Umeå med finansiering från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Målet var att förstärka forskningen inom life science, eller livsvetenskap, i Sverige. Den ursprungliga finansieringen sträcker sig fram till 2024 och nu kommer alltså beskedet att stödet förlängs fram till år 2028.

Stiftelsen har beviljat totalt 600 miljoner kronor till den nationella forskningsinfrastrukturen SciLifeLab i Stockholmsområdet samt till landets fyra WCMM-centra. Forskningen vid WCMM i Linköping fokuserar på gränslandet mellan medicin och teknik och sedan starten 2015 har hittills 9 forskargrupper rekryterats.

– Den här typen av satsningar behövs verkligen. Jag tror att det är oerhört viktigt både för den medicinska grundforskningen och för den mer translationella medicinska forskningen vid Linköpings universitet i allmänhet, säger David Engblom, föreståndare för WCMM i Linköping och professor vid Linköpings universitet.

Ny stor satsning

Stödet till WCMM ingår i en nationell satsning på life science där Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse totalt satsar 3,7 miljarder kronor under tolv år. Satsningen består av två delar, där 3,1 miljarder är en helt ny, riktad satsning på datadriven life science.

WCMM i Linköping kommer att fokusera på data-driven life science inom molekylär- och cellbiologi, och inom precisionsmedicin och diagnostik. Centrumet får 68 miljoner kronor som ska användas till att rekrytera fler forskargrupper.David Engblom.Professor David Engblom. Foto Per Groth

– Vi har byggt upp en omfattande verksamhet vid WCMM-Linköping och den här förlängningen av satsningen innebär att vi kan fortsätta med nya rekryteringar av forskare, säger David Engblom.

Totalt är drygt en miljard kronor av satsningen på datadriven life science avsatt för 260 doktorandpaket och 210 postdok-paket som kommer att annonseras ut i nationell konkurrens. Stora resurser satsas också på artificiell intelligens, bioinformatik och databaser.

– Programmet bygger vidare på Stiftelsens tidigare satsningar inom Life Science samt den gränsyta som nu kan skapas mot den kompetens som byggts upp inom matematik, data och AI genom Stiftelsens satsningar på autonoma system, mjukvara och AI samt kvantteknologi via WASP- och WACQT-programmen, säger Peter Wallenberg Jr, ordförande för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, i ett pressmeddelande.

Vad är datadriven life science?

illustration av dna, datakod och människa
Artificiella neurala nätverk kan användas för att hitta mönster i stora mängder data, som genetisk information. Fotograf: metamorworks

"Big data" ger ny information

Dagens moderna tekniker inom life science ger väldigt mycket data. Det handlar bland annat om data om hela arvsmassan (genomik), storskaliga studier av proteiner (proteomik), analyser av tusentals enskilda celler och liknande.

– Den här datan är tung att analysera, men det är väldigt kraftfullt om man vet hur man ska hantera den stora mängden information som man får fram. Inom den datadrivna forskningen inom molekylär- och cellbiologi utgår forskarna ofta från redan existerande stora dataset och genererar hypoteser utifrån dessa, snarare än att börja med ett experiment för att få fram mätdata, säger David Engblom.

WCMM

Senaste nytt från LiU

Ung kvinna öppnar en dörr

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.

Universitetslektor Jonathan Josefsson mot en grå himmel.

Ojämlika villkor för unga vid FN:s klimatmöten

Unga kan idag få delta vid FN:s stora klimatmöten. Men ojämlika villkor och byråkrati gör det omöjligt för många, visar en studie gjord vid Linköpings universitet.