22 december 2021

Efter nyår går startskottet för WASP-ED, ett nytt nationellt utvecklingsprogram för utbildning inom artificiell intelligens (AI) där LiU får en koordinerande huvudroll. Det står klart efter ett besked om att programmet får ett anslag på 18,6 miljoner kronor från Marcus och Marianne Wallenbergs stiftelse.

Fredrik Heintz Professor Fredrik Heintz leder det nya programmet. Anna Nilsen

Revolutionen AI

Artificiell intelligens beskrivs inom forskarvärlden som den nya industriella revolutionen. Det handlar om alltifrån röststyrning och datorseende till robotar som samarbetar, självkörande bilar, avancerad visualisering och interaktion med mera. Vid Linköpings universitet bedrivs sedan flera år flera kraftfulla forskningsarbeten inom AI-området, bland annat via forskningsprogrammet WASP som står för Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program. Programmet är Sveriges enskilt största forskningssatsning någonsin.

I december 2021 kom beskedet att WASP tillsammans med systerprogrammet WASP-HS (där HS står för humaniora och samhälle), får ett anslag på 18,6 miljoner kronor från Marcus och Marianne Wallenbergs stiftelse för att starta WASP-ED. Målet är att avsevärt öka svenska universitets förmåga och kapacitet att tillhandahålla aktuell, relevant utbildning inom AI.

Fredrik Heintz, professor vid Linköpings universitet (LiU) som är en av Sveriges främsta AI-forskare och ansvarig för WASP-ED, kommenterar beslutet om anslaget.

— Nu får vi en möjlighet att jobba nationellt kring utbildningsfrågor kopplat till AI och andra transformativa teknologier. Vårt mål är att stödja att utbildningar, inte bara de tekniska, att ta ett kvalitativt, signifikant steg framåt i att jobba med AI och det vi kallar transformativa teknologier.

Kraftsamling

Det blir både ett utvecklings- och forskningsprogram som kompletterar den forskning som görs inom WASP. Genom det arbete som startar inom ramen för WASP-ED kommer lärosätena i WASP gemensamt kunna kraftsamla för att sprida kunskap om AI så att fler utbildningar får in moment som inkluderar AI. LiU som ligger i framkant inom AI blir värd för satsningen.

Det gäller att de svenska universiteten hänger med i den tekniska utvecklingen när efterfrågan på kompetens inom nya teknologier som AI plötsligt exploderar och breddas enormt.

—Vi har redan bra tekniska utbildningar som inkluderar moment av AI, men det görs mindre på de icke-tekniska utbildningarna. Det är minst lika viktigt för dem som ska bli HR-specialister, ekonomer, läkare, sjuksköterskor, lärare med mera att förstå hur AI påverkar deras profession och hur de kan dra nytta av AI, säger Fredrik Heintz.

Framtiden är här

I dagsläget pratar många och tänker på AI som något som ska komma i framtiden, enligt Fredrik Heintz. Men AI används redan i dag inom en rad områden utan att man kanske reflekterar över det.

— Det finns redan många tillämpningar, ett exempel är taligenkänning som kan leda till röststyrning av system eller att du gör en intervju och har automatisk transkribering eller automatisk översättning av språk. Många som funderar på att implementera AI-teknologier i sin verksamhet gör det för svårt för sig, det finns massor med enkla och praktiska tillämpningar som man kan göra här och nu. Jag tror att fler skulle kunna använda AI-lösningar redan idag om kunskapen om detta var större.

Det finns många områden, inte minst i offentliga verksamheter, som skulle vinna på att nyttja AI på ett mer effektivt sätt. Inom polisväsendet exempelvis skulle mycket tid sparas om AI används för att söka igenom övervakningsfilmer för att upptäcka personer, bilar och föremål. Det arbetet görs manuellt i dagsläget.

— Genom att använda bildigenkänning skulle man kunna söka igenom åratal av videofilmer för att hitta det man letar efter. Det måste förstås verifieras, men det är ett exempel på en specifik uppgift där mycket tid skulle kunna sparas.

"Viktig roll"

En bredare kunskap om AI kan också komma till stor nytta när olika AI-baserade tjänster ska upphandlas. I dag görs många misslyckade upphandlingar, enligt Fredrik Heintz:

– Ofta beror det på att man inte vet vad man kan beställa och att man inte kan använda det som finns på ett effektivt sätt, man kanske inte ens ser möjligheter där.

Anders Ynnerman.Anders Ynnerman. Foto Thor Balkhed

Huvudansvarig för ansökan om anslaget till WASP-ED är Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering vid LiU samt programdirektör för WASP:

— Då LiU har en koordinerande roll för WASP är det naturligt att vi också blir hemvisten för den här nationella satsningen, en viktig roll som vi är väl rustade att ta. Nu handlar det inte bara om att hålla ihop forskningsprogrammet WASP utan också om hur vi ska kunna ha en systempåverkande effekt på grundutbildningen inom det här området som är oerhört viktigt för Sverige framöver.

Vad innebär det rent praktiskt att LiU blir värd för satsningen?

—Det innebär att vi har det organisatoriska och ekonomiska ansvaret gentemot finansiären. Ledaren för satsningen kommer också att finnas vi LiU. Det är viktigt att understryka att det är en nationell satsning och det är vår uppgift är att verka för Sveriges bästa så det är svårt att säga att LiU har någon fördel eller unik roll, men det är en hedersbetygelse att vi får ansvaret för att hålla i taktpinnen.

Start 2022

Planen är att arbetet med WASP-ED ska starta redan i januari.

WASP-ED står för The Wallenberg AI and Transformative Technologies Education Development Program. WASP-ED är utformad för att vara den pedagogiska motsvarigheten till de mycket framgångsrika forskningsprogrammen för WASP och WASP-HS (där HS står för humaniora och samhälle) och kommer att bygga på den kompetens och kunskap som utvecklats i dessa program.

WASP startade 2015 och har en total budget på 5,5 miljarder kronor.

WASP-HS startade 2019 och har en total budget på 660 miljoner kronor.

Kontakt

Läs mer om WASP

Senaste nytt från LiU

Forskarnas tre förslag för att klara EU:s klimatmål

Chansen att nå EU:s klimatmål stärks genom satsning på nya tekniker som tar bort koldioxid ur atmosfären. Problemet är att det idag är olönsamt, men det finns lösningar på det. Det skriver forskare från bland annat Linköpings universitet.

Luciatåg utomhus på kvällen

Mörk Lucia: Linneornas luciatåg med urkraft

Sent på kvällen på luciadagen bjuder Den akademiska damkören Linnea på ”Mörk Lucia”. Det är en ny tradition, men byggd på gamla traditioner, som är på väg att etableras.

Person (Qilun Zhang) i blå labbrock arbetar i dragskåp.

Trämaterial ger pålitliga organiska solceller

En rå variant av ett av naturens vanligaste organiska material – lignin – kan användas för att skapa stabila och miljövänliga organiska solceller. Det visar forskare vid LiU och KTH i en studie publicerad i Advanced Materials.