Hälsoidealet har blivit norm på många västerländska arbetsplatser. Man vill ha en hälsosam personal som rör på sig, gärna även utanför arbetstid. Janet Johansson vid Linköpings universitet och Michaela Edwards vid Nottingham Business School har undersökt det hälso- och sportorienterade ledarskapet. De frågar sig dels på vilket sätt omtanken om medarbetarna visar sig i det sportiga ledarskapet, dels hur etiskt riktigt det är att är chefer försöker skapa förändring i de anställdas liv, på och utanför arbetet.
– Ett hälso- och sportorienterat ledarskap kan misslyckas med att ta hänsyn till de anställdas behov. Den här formen av ledarskap som bygger på tankar om framgång, makt och självförtroende – traditionellt maskulina egenskaper – kan hindra relationer med anställda, istället för att bygga dem, säger Janet Johansson, universitetslektor på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, vid Linköpings universitet.
Den aktuella artikeln bygger vidare på Janet Johanssons tidigare studier om sportiga chefer i Sverige. I artikeln har forskarna fokuserat på en av cheferna och hans medarbetare för att gå på djupet med hur det sportiga ledarskapet påverkar organisationen han är verksam i. Artikeln bygger på intervjuer med den utvalda chefen och hans medarbetare, litteraturstudier samt observationer av några av företagets tillställningar, exempelvis företagets 50-årsfirande.
Analysen visar att ett ledarskap som bygger på att presentera, och sälja in, en hälsosam och sportig livsstil inte främjar relationen till medarbetarna i det studerade företaget, utan snarare skapar hinder. Även om det hälso- och sportorienterade ledarskapet bygger på en idé om omsorg om medarbetarna och deras hälsa så blir fokuset kring framgång och prestationer ett hinder i relationen. I sin iver att förespråka hälsa för medarbetarna, finns det inget utrymme i ledarskapet för att vara lyhörd för de anställdas önskemål eller att bygga relationer till de som inte passar in.
Vissa grupper på arbetsplatsen löper risk för marginalisering när idrottsliga ideal styr organisationen.
Foto NataliaDeriabina
I centrum för det hälso- och sportorienterade ledarskapet står kroppen och vad den förmår. Forskarna pekar i studien på att detta är problematiskt då en särskild kropp blir norm i organisationen, och att alla inte besitter denna. Det finns risk att den gravida, överviktiga, eller sjuka medarbetarens kropp exempelvis inte passar inte in. Det kan innebära att vissa grupper blir marginaliserade inom organisationer, för att de är oförmögna –eller ovilliga– att delta i det som sägs ska ge dem välbefinnande.
Teoretiskt utgår studien från det som kallas feministisk omsorgsetik, teorier som tidigare använts i forskning inom pedagogik, hälsa och omsorg. Janet Johansson och Michael Edwards använder dessa teorier för att skapa förståelse för hur välmenande initiativ från ledare kan leda till oönskade resultat i organisationen.
Artikel:
Exploring caring leadership through a feminist ethic of care: The case of a sporty CEO, Janet Johansson, Michaela Edwards (2021). Leadership. Publicerad online 18 februari 2021. https://doi.org/10.1177/1742715020987092
