18 juni 2025

För nionde gången delar Stiftelsen för Parkinsonforskning ut medel till LiU-forskare. Sedan första utdelningen 2008 har det blivit ungefär 20 miljoner kronor till en mängd projekt. Forskare vittnar om att det betyder mycket att få återkommande stöd.

Sju män och kvinnor som håller i stora checkar
Mottagarna vid utdelningen av medel till Parkinsonforskning den 10 juni. Från vänster Walker S. Jackson, Nil Dizdar Segrell, Per Hammarström, Teresa Nordin, David Engblom, Carina Hellqvist och Fredrik Lundin. Martin Hallbeck och Peter Nilsson saknas på bilden. Fotograf: Maria Karlberg

Parkinsons sjukdom är en nervsjukdom som leder till skakningar, stelhet och försämrad rörelseförmåga. Det är den näst vanligaste neurologiska sjukdomen och drabbar ungefär en av hundra bland alla som fyllt 65 år.

Den här gången är det nio forskningsprojekt som får dela på drygt tre miljoner kronor från Stiftelsen för Parkinsonforskning. Ett projekt som presenterades vid anslagsutdelningen handlar om att utveckla en teknisk lösning så att hälsodata från uppföljning av parkinsonpatienter (så kallat 3P-patientstödsprogram) automatiskt kan överföras till Svenska Parkinsonregistret. En sådan lösning kan ge bättre möjligheter att utvärdera vården och minska administrationen för vårdpersonal. Ett annat projekt går ut på att öka kunskapen om likheter och skillnader mellan Parkinsons sjukdom och den neurologiska sjukdomen normaltryckshydrocefalus, NPH, rörande blodflödet i hjärnan (cebrovaskulär funktion). Detta skulle kunna leda till nya behandlingsmetoder.

Donerade medel ger resultat

Porträtt av kvinna (Nil Dizdar Segrell)
Nil Dizdar Segrell. Fotograf: Maria Karlberg
Nil Dizdar Segrell är adjungerad biträdande professor och överläkare i neurologi. Hon har fått medel från Stiftelsen för Parkinsonforskning vid flera utdelningar.

– Det har betytt jättemycket för oss. Vi är särskilt inriktade på klinisk forskning och just kliniska projekt har svårare att få forskningsmedel i vanliga utlysningar. Pengarna från stiftelsen har bidragit till att minst fem avhandlingar har kunnat fullföljas och till flera publikationer. Vi har forskat om Parkinsons sjukdom ur flera perspektiv: farmakokinetiska studier om vad som händer med läkemedel i kroppen över tid, undersökningar av signalsubstanser i hjärnan hos levande patienter, metoder för att särskilja olika typer av parkinsonism och ställa diagnos i ett tidigt skede och nya arbetsmetoder i vården för behandling och uppföljning.

Peter Nilsson.
Peter Nilsson. Fotograf: Anna Nilsen
Peter Nilsson är professor i organisk kemi och utvecklar spårarmolekyler som kan känna igen olika proteiner. Han får stöd för andra gången.

– Det betyder oerhört mycket att få donerade medel, framför allt när det sker kontinuerligt. Det gör att vi kan inleda samarbeten och utforska spår där vi får preliminära data som sedan kan bidra till större ansökningar. Vi har tagit fram molekyler som på olika sätt underlättar diagnostik – bland annat kan vi upptäcka proteinaggregat i hjärnan samt i andra typer av vävnad, som huden. Molekyler kan också hjälpa oss att tidigt skilja Parkinsons sjukdom från den mer ovanliga sjukdomen multipel systematrofi, eller MSA. Nu har vi bevisat att detta fungerar och med hjälp av de nya forskningsmedlen kan vi bygga vidare och använda våra upptäckter för patientnytta.

Anslagstagare och forskningsprojekt 2025

Nil Dizdar Segrell: 3P-patientstödsprogram vid Parkinsons sjukdom

David Engblom: Är inflammation och mikroglia-aktivering viktigt för affektiva symtom som ofta åtföljer Parkinsons sjukdom? / Utveckling av metoder för djup hjärnstimulering med hjälp av organisk bioelektronik

Martin Hallbeck: Connexin 32; ett nytt mål för behandling av Parkinsons sjukdom

Per Hammarström: Chaperone mechanisms in α-syn proteostasis

Carina Hellqvist: 3P-patientstödsprogram + Svenska Parkinsonregistret = sant?

Walker S. Jackson: Controlling S24-PKE expression as a potential treatment for Parkinson’s disease

Fredrik Lundin: Cerebrovaskulär reaktivitet vid Parkinsons sjukdom och normaltryckshydrocefalus

Peter Nilsson: Thiophene-based ligands for rapid and early detection of alpha synuclein deposits in tissue sections from patients diagnosed with distinct synucleinopathies

Teresa Nordin: Djup hjärnstimulering vid rörelsesjukdomar – Multimodal analys för prediktion av klinisk effekt

Du kan också stödja forskningen

Senaste nytt från LiU

Simon Larsson spelar sänka skepp.

Spelet man gärna förlorar – i alla fall en solig dag

En vattentank, gamla brandsläckare, rör – och en hel del annat. Nej, det är inte delarna till ett nytt brandsläckningssystem. Studenter vid LiU har konstruerat och byggt något helt annat: Ett Sänka skepp-spel i storformat – med en twist.

Forskare och studerande presenterar i labbmiljö.

Industrin fick se det senaste inom robotforskningen

Datorer och robotar som får instruktioner på människors talade språk, och som används inom exempelvis tillverkningsindustrin. Nu visar forskarna upp de senaste projekten för LiU:s samverkanspartners.

Mats Jonsson (MR-sköterska), Bengt Norén som patient och Mirjana Vukusic (MR-sköterska) demonstrerar MR-elastografi.

Fettlever - men inte leverskada - vanligt vid typ 2-diabetes

Sex av tio personer med typ 2-diabetes hade fettlever i en ny studie från LiU. Av dessa hade bara en mindre andel utvecklat svårare leversjukdom. Obesitas ökar risken för svårare sjukdom i levern vid typ 2-diabetes.