Biblioteket på Löfstad slott ser ut som man kan tänka sig ett herrgårdsbibliotek. Massiva möbler i trä och hylla efter hylla med böcker ända upp till taket. Johanna Vernqvist, litteraturvetare vid Linköpings universitet, balanserar på en stege för att nå hyllorna högst upp. Hon samlar på sig några böcker, dyker ned bland de hundraåriga sidorna, bläddrar försiktigt.
I biblioteket finns omkring 5 000 verk. Foto Anna Nilsen
– Det är fantastiskt att få leta bland alla böcker här, hon.
En boksamling skapad av kvinnor
Hon är på jakt efter böcker som adelskvinnorna vid Löfstad slott har läst. Slottet uppfördes på 1600-talet och har – till dess att den sista ägarinnan Emilie Piper gick ur tiden 1926 och slottet blev museum – framför allt ägts av kvinnor. Därför är Löfstads bibliotek så intressant. Boksamlingen har till stor del skapats av kvinnor och kan ge oss kunskap om vad och hur de läste.
– Kvinnors läsning och läskulturer är inte så studerat i den svenska kontexten. Det pågår förstås forskning, men det är ett långt ifrån slutforskat ämne. Löfstads bibliotek är en otrolig tillgång för den här forskningen.
I samverkan med Löfstad slott, som är en del av Östergötlands museum, bedriver Johanna Vernqvist forskningsprojektet ”Läskulturer och politik hos kvinnorna vid Löfstad slott”. I fokus för det är just kvinnors läskulturer, den sociala aspekten av läsningen. Delades och diskuterades litteraturen? Hon är speciellt intresserad av om läskulturen samverkade med politiken. Vilka politiska frågor lyftes och tog litteraturen vägar från biblioteket, till salongerna och de politiska samtalen?
– Jag studerar vad de här damerna har läst, hur de läst och om det sedan fått avtryck i andra sammanhang utanför själva biblioteksrummet.
Litteraturen blev en del av politiken
Fokus ligger på 1700- och 1800-talen. Det var upplysningens tid, präglad av politiska spänningar. Litteraturen blev en allt större del av politiken. Löfstadkvinnorna befann sig nära, och kanske till och med mitt i, de här diskussionerna eftersom de hade kopplingar till den politiska och kulturella makten i Sverige. Som exempel var SophieVerk av författaren Madame de Lambert, som var verksam på 1700-talet och skrev om utbildning och kvinnors rätt till utbildning. Boken finns i Löftsad slotts samling. Foto Anna Nilsen Piper, som från 1811 och fram till sin bortgång bodde permanent på Löfstad slott, nära vän med drottning Hedvig Elisabeth Charlotta.
Att förstå Löfstadkvinnornas läsning är ett detektivarbete. Johanna Vernqvist är i starten av projektet och tillbringar en hel del tid i slottsbiblioteket. Letar titlar, bläddrar och läser. Till sin hjälp har hon den bibliotekskatalog som forskare i tidigare projekt har tagit fram. Hon letar spår av läsning i böckerna. Finns markeringar och anteckningar som kan tala om vad läsaren har ansett betydelsefullt? Finns sigill som kan skvallra om vem som ägt dem? Nästa steg i projektet blir att tolka spåren och gå igenom arkivmaterial så som brev och dagböcker, som även de är viktiga källor.
Kvinnors rättigheter och utbildning
Så här långt är det tydligt att boksamlingen innehåller många verk av vad vi idag skulle kalla feministiska författare. De behandlar kvinnors rättigheter och utbildning. Här finns till exempel föregångare till en av upplysningstidens största filosofer som förespråkade kvinnors rättigheter – Mary Wollstonecraft – representerade.
– Det fanns onekligen ett intresse bland damerna på Löfstads slott att lyfta frågor om kvinnors rättigheter. Men på vilket sätt – om de var positivt inställda till de här frågorna eller om de var mer konservativa – och hur det hade implikationer i det politiska samtalet är för tidigt att säga.
Första gången jag fick komma in i biblioteket kände jag mig helt blown away.
Tydligt har det också blivit att många av böckerna i samlingen tillhört Emilie De Geer, som bodde på Löfstad slott mellan 1817 och 1828. Omfånget eller innehållet i hennes bidrag till boksamlingen har tidigare inte uppmärksammats i större utsträckning.
För en litteraturforskare är det ett privilegium att få tillgång till en boksamling som den här, menar Johanna Vernqvist.
– Första gången jag fick komma in i biblioteket kände jag mig helt blown away.
Stort intresse för forskningen
Och fler delar intresset för den rika samlingen. I samarbete med Löfstad slott har Johanna Vernqvist hållit föredrag för lärare och allmänhet liksom seminarier med studenter från Linköpings universitet. De senare har varit mycket uppskattade, och studenter har visat intresse för att skriva uppsatser om samlingen vid Löfstad. Tillsammans med historikern My Hellsing planerar hon nu också en större konferens. Johanna Vernqvist. Foto Anna Nilsen
Intresset finns förstås även i den akademiska världen. Just kvinnors bibliotek och läsning är inte så beforskat, men intresset växer. Johanna Vernqvist har bland annat kontakt med forskaren Ronald Schechter som studerar den franska drottningen Marie Antoinettes bibliotek. Här finns också en koppling till Löfstad slott. Marie Antoinettes påstådda älskare, Axel von Fersen, var bror till Löfstads ägare Sophie Piper.
Kvinnor i och bakom litteraturen
I sin forskning intresserar sig Johanna Vernqvist för kvinnor i och bakom litteraturen, representationen av genus, kärlek och sexualitet. Hon vill synliggöra kvinnors del i litteraturhistorien och i och med det här projektet även kvinnors läsande.
– Jag vill lyfta de kvinnor som har krattat manegen och visat på nytänkande. Det är många kvinnor som har skrivits ur litteraturhistorien, men med forskningens hjälp kan vi ett steg i taget ändra på det. I det här projektet hoppas jag kunna bidra till att ge en bild av kvinnornas roll under upplysningstiden.
Fotnot: Artikeln är publicerad i LiU magasin nr 1/2023
