Hur kan alla fysiska material och prylar som vi omger oss med återanvändas istället för att kasseras och slängas? Cirkulär ekonomi är ett sätt att tänka kring hur produkter och material kan återtillverkas genom att demonteras, fyllas på med delvis nya delar och nytt material, monteras ihop och sedan användas på nytt.
– Det här området blir verkligen mer och mer spännande, allt mer aktuellt och allt fler företag fattar grejen med det. Inte minst utifrån ett vinstperspektiv, påpekar Erik Sundin vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI, Linköpings universitet.
Erik Sundin.Han har forskat om cirkulär ekonomi och hållbar produktion i tjugo år. Vid sin lunchföreläsning den 10 juni kommer han att berätta om sin forskning och ge exempel på företag som framgångsrikt arbetar med återtillverkning, däribland inom dator-, bil- och gaffeltruckindustrin.
– Företagen kan hitta större vinstmarginaler i återtillverkning än vid nytillverkning. Det har de flesta inte förstått tidigare. Europa ligger långt efter USA här, som redan efter andra världskriget började bygga upp en återtillverkningsindustri och såg stora ekonomiska vinster med det, säger Erik Sundin.
Med en växande klimatmedvetenhet ökar också intresset stort ur ett grönt perspektiv, både bland privatpersoner, företag och myndigheter.
Erik Sundin poängterar inte minst den yngre generationens miljöengagemang som en bidragande orsak till intresset för cirkulär ekonomi. Både energi- och materialeffektivitet efterfrågas alltmer och tillverkande företag vill ligga långt framme.
– Det är inte längre coolt att köpa nya saker. Konsumenterna har blivit smartare. Man kan till exempel få mycket mer för pengarna genom att köpa en återtillverkad dator än en ny. Och LiU:s nya studenthus har till exempel 40 procent återanvända möbler.
Intresset för den cirkulära ekonomin märks även tydligt bland universitetets studenter, påpekar Erik Sundin.
– Våra kurser i hållbarhet ökar till exempel på civilingenjörsutbildningarna på grund av det stora intresset. Vi har kurser i hållbart materialval, hållbar logistik och hållbar produktion.
Susanne Pettersson är koordinator på Samverkansenheten vid LiU och ansvarar för Lunchklubben. Sedan några år tillbaka arrangeras lunchklubbsträffarna med föreläsning, mat och mingel både i Linköping och Norrköping, i samarbete med Norrköpings Science Park, Linköpings Science Park, Norrköpings Visualiseringscenter och Region Östergötland.
– Numera har vi fokus på den forskning som bedrivs just vid Linköpings universitet. Vi vill sprida ny kunskap till det lokala näringslivet – både små och stora företag – och till myndigheter och privatpersoner. Fokus ligger på framtiden och hur forskningen påverkar oss både som samhälle, företag och individer, säger Susanne Pettersson.
Lunchklubbsprogrammet för hösten 2020 är ännu inte spikat och det återstår i nuläget att se om träffarna kommer att hållas på plats i Linköping respektive Norrköping eller om de kommer att ske virtuellt via Zoom.
