Civila insatspersoner bidrar till att rädda liv

20 juni 2022

Karin Midner

Trots tröghet i den organisatoriska och juridiska utvecklingen kan civila insatspersoner bidra till att rädda liv och till ett civilt försvar. Det visar en ny rapport som Sofie Pilemalm, professor vid LiU, har skrivit.

Civila insatspersoner är frivilligverksamhet där frivilliga rekryteras, utbildas och utrustas av kommunal räddningstjänst för att sedan larmas på vissa typer av olyckor och kunna påbörja en första insats innan räddningstjänst och ambulans anländer. Konceptet utvecklades för över 10 år sedan och har sedan dess bidragit till räddade liv och restvärden
I princip skulle de civila insatspersonerna även kunna bidra vid större kriser och i ett civilt försvar.

Alltför lågt intresse av räddningstjänst att ta hjälp av frivilliga

Sofie Pilemalm är professor i informatik och föreståndare för Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem (CARER). Hon bedriver och leder tvärvetenskaplig forskning relaterat till räddningssystem, krishantering och framtidens skadeplats. I sin senaste rapport "Hur expanderar vi konceptet civila insatspersoner: Att hantera organisatoriska och IT-relaterade hinder” beskriver hon bland annat vilka hinder som finns för de kommunala räddningsinsatserna och hur man skulle kunna komma runt dem.

- Trots den rapporterade nyttan från de räddningstjänster som samverkar med civila insatspersoner har det gått långsamt att sprida konceptet och ännu idag är det endast ett 15-tal räddningstjänster i Sverige som använder det. I den här studien söker vi utreda varför så är fallet och identifierar ett antal organisatoriska och IT-mässiga hinder, säger Sofie Pilemalm.

-Vi föreslår även vägar att överkomma dem. Vi ser att civila insatspersoner är en framväxande hybrid form av frivillighet någonstans mellan organiserad frivilligverksamhet och spontanvolontärer som behöver mer styrning än idag.

Tydligt arbetsmiljöansvar saknas och IT-stöden behöver bli bättre

I rapporten går att läsa att det finns ett behov av ökad nationell koordinering, certifierade utbildningar, ledningsstöd och kunskap om konceptet hos räddningstjänst och samhället i stort. Sofie Pilemalm trycker även på följande aspekter för att de frivilliga insatserna ska fungera:

- Arbetsmiljöanvarsfrågan måste klargöras. IT-stöden måste bli bättre med avseende på främst geofencing och dynamisk resursallokering. Samtliga appar i omlopp bör ha tillgång till SOS Alarms API, för att inte missa centrala funktioner som att kunna dra tillbaka de civila insatspersonerna om en situation eskalerar till något farligt.

Fakta

Restvärden, geofencing och dynamisk resursallokering - vad betyder det?

Restvärden

I räddningssammanhang betyder det att när man har fokuserat på att räddat liv, vill man fokusera på att minimera de materiella och ekonomiska skadorna. Exempelvis att hinna släcka en brad innan huset brinner ner och alla saker inne i huset blir förstörda.

Geofencing

I det här sammanhanget betyder geofencing att IT-stödet kan se vilka personer som är närmast skadeplatsen på en karta i en app. Så att de kan larma den som är närmast.

Dynamisk resursallokering

Att man ska kunna finna och skicka ut den resurs som är närmast skadeplatsen och samtidigt veta att den resursen har rätt kunskap, förmåga och tillräcklig kapacitet för att lösa den aktuella uppgiften.

Rapport

Pilemalm S. (2022) Hur expanderar vi konceptet civila insatspersoner: Att hantera organisatoriska och IT-relaterade hinder, CARER Rapport ; 2022:39, Linköping University Electronic Press

CARER

CARER – Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem

Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem, CARER är ett centrum för forskning, utbildning och uppdragsverksamhet inom risk-, respons- och räddningsområdet.

Senaste nytt från LiU

Samling av bilder på uppskjutning av raket, och man i laboratorium.

Han fick se sitt studentprojekt skjutas ut i rymden

I våras blev han färdig civilingenjör, bland annat efter ett projektarbete som skulle tåla en rymdfärd. Sent i november 2024 stod han på den svenska rymdbasen Esrange i Kiruna och fick se raketen lyfta.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.