Civila insatspersoner är frivilligverksamhet där frivilliga rekryteras, utbildas och utrustas av kommunal räddningstjänst för att sedan larmas på vissa typer av olyckor och kunna påbörja en första insats innan räddningstjänst och ambulans anländer. Konceptet utvecklades för över 10 år sedan och har sedan dess bidragit till räddade liv och restvärden
I princip skulle de civila insatspersonerna även kunna bidra vid större kriser och i ett civilt försvar.
Alltför lågt intresse av räddningstjänst att ta hjälp av frivilliga
Sofie Pilemalm är professor i informatik och föreståndare för Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem (CARER). Hon bedriver och leder tvärvetenskaplig forskning relaterat till räddningssystem, krishantering och framtidens skadeplats. I sin senaste rapport "Hur expanderar vi konceptet civila insatspersoner: Att hantera organisatoriska och IT-relaterade hinder” beskriver hon bland annat vilka hinder som finns för de kommunala räddningsinsatserna och hur man skulle kunna komma runt dem.
- Trots den rapporterade nyttan från de räddningstjänster som samverkar med civila insatspersoner har det gått långsamt att sprida konceptet och ännu idag är det endast ett 15-tal räddningstjänster i Sverige som använder det. I den här studien söker vi utreda varför så är fallet och identifierar ett antal organisatoriska och IT-mässiga hinder, säger Sofie Pilemalm.
-Vi föreslår även vägar att överkomma dem. Vi ser att civila insatspersoner är en framväxande hybrid form av frivillighet någonstans mellan organiserad frivilligverksamhet och spontanvolontärer som behöver mer styrning än idag.
Tydligt arbetsmiljöansvar saknas och IT-stöden behöver bli bättre
I rapporten går att läsa att det finns ett behov av ökad nationell koordinering, certifierade utbildningar, ledningsstöd och kunskap om konceptet hos räddningstjänst och samhället i stort. Sofie Pilemalm trycker även på följande aspekter för att de frivilliga insatserna ska fungera:
- Arbetsmiljöanvarsfrågan måste klargöras. IT-stöden måste bli bättre med avseende på främst geofencing och dynamisk resursallokering. Samtliga appar i omlopp bör ha tillgång till SOS Alarms API, för att inte missa centrala funktioner som att kunna dra tillbaka de civila insatspersonerna om en situation eskalerar till något farligt.