20 juni 2022

Trots tröghet i den organisatoriska och juridiska utvecklingen kan civila insatspersoner bidra till att rädda liv och till ett civilt försvar. Det visar en ny rapport som Sofie Pilemalm, professor vid LiU, har skrivit.

Kvinna hjälper skadad kvinna.

Civila insatspersoner är frivilligverksamhet där frivilliga rekryteras, utbildas och utrustas av kommunal räddningstjänst för att sedan larmas på vissa typer av olyckor och kunna påbörja en första insats innan räddningstjänst och ambulans anländer. Konceptet utvecklades för över 10 år sedan och har sedan dess bidragit till räddade liv och restvärden
I princip skulle de civila insatspersonerna även kunna bidra vid större kriser och i ett civilt försvar.

Alltför lågt intresse av räddningstjänst att ta hjälp av frivilliga

Sofie Pilemalm är professor i informatik och föreståndare för Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem (CARER). Hon bedriver och leder tvärvetenskaplig forskning relaterat till räddningssystem, krishantering och framtidens skadeplats. I sin senaste rapport "Hur expanderar vi konceptet civila insatspersoner: Att hantera organisatoriska och IT-relaterade hinder” beskriver hon bland annat vilka hinder som finns för de kommunala räddningsinsatserna och hur man skulle kunna komma runt dem.

- Trots den rapporterade nyttan från de räddningstjänster som samverkar med civila insatspersoner har det gått långsamt att sprida konceptet och ännu idag är det endast ett 15-tal räddningstjänster i Sverige som använder det. I den här studien söker vi utreda varför så är fallet och identifierar ett antal organisatoriska och IT-mässiga hinder, säger Sofie Pilemalm.

-Vi föreslår även vägar att överkomma dem. Vi ser att civila insatspersoner är en framväxande hybrid form av frivillighet någonstans mellan organiserad frivilligverksamhet och spontanvolontärer som behöver mer styrning än idag.

Tydligt arbetsmiljöansvar saknas och IT-stöden behöver bli bättre

I rapporten går att läsa att det finns ett behov av ökad nationell koordinering, certifierade utbildningar, ledningsstöd och kunskap om konceptet hos räddningstjänst och samhället i stort. Sofie Pilemalm trycker även på följande aspekter för att de frivilliga insatserna ska fungera:

- Arbetsmiljöanvarsfrågan måste klargöras. IT-stöden måste bli bättre med avseende på främst geofencing och dynamisk resursallokering. Samtliga appar i omlopp bör ha tillgång till SOS Alarms API, för att inte missa centrala funktioner som att kunna dra tillbaka de civila insatspersonerna om en situation eskalerar till något farligt.

Fakta

Restvärden, geofencing och dynamisk resursallokering - vad betyder det?

Restvärden

I räddningssammanhang betyder det att när man har fokuserat på att räddat liv, vill man fokusera på att minimera de materiella och ekonomiska skadorna. Exempelvis att hinna släcka en brad innan huset brinner ner och alla saker inne i huset blir förstörda.

Geofencing

I det här sammanhanget betyder geofencing att IT-stödet kan se vilka personer som är närmast skadeplatsen på en karta i en app. Så att de kan larma den som är närmast.

Dynamisk resursallokering

Att man ska kunna finna och skicka ut den resurs som är närmast skadeplatsen och samtidigt veta att den resursen har rätt kunskap, förmåga och tillräcklig kapacitet för att lösa den aktuella uppgiften. 

Rapport

Pilemalm S. (2022) Hur expanderar vi konceptet civila insatspersoner: Att hantera organisatoriska och IT-relaterade hinder, CARER Rapport ; 2022:39, Linköping University Electronic Press

CARER

Senaste nytt från LiU

Gravida kvinnor i ett rum.

Vikten spelar stor roll för gravidas hälsa oavsett födelseland

Övervikt bidrar väsentligt till komplikationer under graviditet och förlossning – det gäller både för kvinnor som fötts i Sverige och kvinnor som flyttat hit, något som det hittills inte forskats mycket på.

Två pipetter sprutar ut vätskor som blandas på en skiva.

Materialforskning för en hållbar framtid i tio nya projekt

Fotosyntetiska material, tvådimensionella ädelmetaller och hållbara halvledare är några av de projekt vid Linköpings universitet som beviljats bidrag från forskningsprogrammet Wallenberg initiative materials science for sustainability – Wise.

Cheerleaders på rad.

Cheerleaders utsatta för psykologiska övergrepp

Av aktiva och tidigare aktiva inom cheerleading uppger 29 procent att de utsatts för psykologiska övergrepp i sin sport. Det framgår av en ny studie från Linköpings universitet.