I hjärtat av Linköpings universitetssjukhus ligger Center for Medical Image Science and Visualization (CMIV), ett center för medicinsk bildexpertis, där forskare, läkare och företag gemensamt driver den tvärvetenskapliga forskningen framåt. Här samarbetar Tino Ebbers, professor i fysiologisk mätteknik, Magnus Janzon, överläkare, docent och centrumchef på Hjärtcentrum och Anders Persson, professor i medicinsk bildvetenskap, överläkare och föreståndare för CMIV.
Ett bra team är nyckeln till framgångsrik forskning, menar Anders Persson tillsammans med Tino Ebbers och Magnus Janzon.
Foto Kajsa JuslinFokus för deras arbete är bland annat datortomografi av hjärtat och de blodkärl, kranskärlen, som förser hjärtat med syrerikt blod. Datortomografi kallas även för skiktröntgen eller DT. Vid en DT-undersökning passerar ett stort antal röntgenstrålar ett skikt av kroppen från flera olika håll. Röntgenstrålarna är avskärmade till millimetertunna strålknippen som fångas upp av detektorer. Av den insamlade informationen konstrueras tvärsnittsbilder med hjälp av en dator.
– En kombination av vår centrala placering på sjukhusområdet, tack vare Region Östergötland och Linköpings universitet, våra framsynta Thorax-kärl och Kardiologiska kliniker och industrisamarbete, har gjort oss till de världspionjärer vi är idag. När hjärtflimmerpatienters hjärtan började undersökas med datortomografi, så inkluderade vi även kranskärlen, säger Anders Persson.
Stor klinisk nytta av datortomografi
Universitetssjukhuset i Linköping tog metoden i bruk år 2003 och då hade utvecklingen avancerat, både bildkvalitetsmässigt samt hur snabbt bilderna kunde samlas in. Samtidigt utvecklades ett lokalt register för att samla data som bilder, stråldoser och behandling. Arbetet gav klinikerna och forskarna stor erfarenhet och även ett stort underlag där patienternas resultat följdes upp. Registret är idag en del av det nationella registret Swedeheart, det register i världen med längst patientuppföljning.
– Vi insåg tidigt den kliniska nyttan med DT för att titta på kranskärlen. Undersökningen tar endast några minuter för patienten och är icke-invasiv, vilket innebär att man inte behöver gå in kärlen med en kateter för en undersökning, säger Magnus Janzon.
Metoden visade sig även vara bra för att friskförklara patienter. Om kärlet inte visar någon förändring vid en DT-undersökning, så kan farliga förändringar i kärlväggen uteslutas. Först vid osäkerheter, som exempelvis ett minskat blodflöde, behöver ytterligare undersökningar utföras.
I Linköping blev DT för kranskärlsundersökningar klinisk standard år 2007. Den noggranna registeruppföljningen av patienterna gav avgörande bevis för att motivera ett byte av undersökningsmetod. Till för några år sedan utförde Linköping hälften av landets alla DT-undersökningar av kranskärl, förra året var samma siffra drygt trettio procent – men då har det totala antalet undersökningar i Sverige och Linköping också ökat.
Nya europeiska riktlinjer baserat på CMIVs arbete
Förra året presenterades nya europeiska riktlinjer som, baserat på CMIVs arbete, fastslår att DT ska användas som standard vid kranskärlsundersökningar.
– Det är helt fantastiskt! Det vi trott på och arbetat för länge, är äntligen accepterat som standard i Europa. Nästa forskningssteg är att bättre kunna avgöra om en förträngning i kärlet är farlig eller inte med hjälp av DT, säger Tino Ebbers.
Målet för Ebbers forskning är att få fram mer information från en och samma DT-undersökning. På sikt helst en så kallad ”one stop shop”, vilket innebär att all information samlas in vid en enda undersökning. Det skulle innebära att den totala stråldos som patienten utsätts för, så väl som personalens tidsåtgång, minskar.Med datortomografi kan man samla in detaljerade bilder av kroppens organ för att upptäcka eventuella förändringar. Här visas ett hjärta och alla dess förgrenade blodkärl.
Foto: Kajsa Juslin
– DT-tekniken har blivit mycket bättre med lägre stråldoser och bättre bilder. Tidigare kunde man titta på ett stillastående hjärta - idag går det att avbilda ett slående hjärta. Vi kan helt enkelt göra mer med den data vi får, säger Tino Ebbers.
CMIVs ledande forskning och nära samarbete med industrin, gör dem till värdefulla kravställare för industrin. Centrat får ta del av den allra senaste utrustningen, vilket är en viktig faktor till att bedriva forskning av världsklass. Utvecklingen stannar inte här - CMIV har nyligen, som ett av två utvalda centra i världen, fått en alldeles ny typ av högupplösande DT-maskin som kommer möjliggöra helt ny forskning och på sikt ökad patientnytta.
Artikeln har publicerats i Forskning och utveckling, nr 1/2020.
