29 november 2023

Forskarna Olaf Hartig och Alexander Gillett har utsetts till Wallenberg Academy Fellows vid Linköpings universitet. Genom det femåriga forskningsanslaget från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse ges unga forskare möjlighet att göra viktiga vetenskapliga genombrott.

Totalt utses 31 yngre forskare till nya Wallenberg Academy Fellows 2023. Det innebär att de får finansiering för fem år framåt för att utveckla sin forskning. Två av forskarna återfinns vid Linköpings universitet.

Slutsatsdragning från spridd information

Olaf Hartig.Olaf Hartig, biträdande professor vid Institutionen för datavetenskap, blir ny Wallenberg Academy Fellow. Foto WFAB Olaf Hartig, biträdande professor vid Institutionen för datavetenskap, ska utveckla metoder för att integrera så kallade kunskapsgrafer, så att det går att dra slutsatser från information som är lagrad på olika platser, exempelvis hos olika företag.

Kunskapsgrafer hittar samband i datamängder, gör en analys av sambanden och söker sedan upp en rekommenderad åtgärd. Metoden används av till exempel av lastbilstillverkare för att hitta lämpliga serviceplaner och streamingstjänster som rekommenderar innehåll. För att kunskapsgrafer ska bli än mer användbara utvecklar Olaf Hartig metoder för att kunna integrera en rad separata kunskapsgrafer från exempelvis olika företag, vårdenheter eller myndigheter till en.

Energisnåla skärmar och effektiva solceller

Alexander Gillett.Alexander Gillett, idag verksam vid University of Cambridge, kommer till LiU och IFM som Wallenberg Academy Fellow. Foto WFAB Alexander Gillett, idag verksam vid University of Cambridge i Storbritannien, kommer vid Linköpings universitet och Institutionen för fysik, kemi och biologi, att förbättra prestandan hos organiska halvledarmaterial som används i bland annat OLED-skärmar och organiska solceller.

Att organiska halvledare i dagsläget inte används så utbrett beror på att de har vissa svagheter. Bland annat går mycket av solens energi förlorad när den ska konverteras till elektricitet i solceller. Vid omvandlingen av elektricitet till ljus, går också mycket energi förlorad i form av värme vilket innebär att OLED-skärmar kräver mycket energi. Det är något Alexander Gillett vill ändra på genom att få fram organiska halvledarmaterial för bland annat mer miljövänliga solceller och energisnålare OLED-skärmar och belysning.

”Hög klass”

Anslaget utlystes för första gången 2012 efter att programmet inrättats i samarbete med de kungliga akademierna och 16 svenska universitet.

– Det är glädjande att se vilken bredd forskningen har och vilken hög klass det är på ansökningarna samt att de sökande kommer från så vitt skilda bakgrunder. Det handlar både om unga forskare som redan finns vid svenska universitet och utländska forskare som rekryteras hit, berättar Peter Wallenberg Jr, ordförande i Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, KAW.

Kungl. Vetenskapsakademiens ledamöter bistår KAW genom att granska ansökningarna och hjälpa till med urvalet. Akademien håller också i det mentorsprogram som de utvalda forskarna får delta i.

– Det är väldigt roligt för oss att på det här sättet få ta del av de spännande projekt som planeras och bidra genom att identifiera dem som har störst potential. Att Akademien sedan även får vara med och vägleda dessa yngre forskare i deras karriärer genom mentorsprogrammet är verkligen stimulerande, säger Hans Ellegren, ständig sekreterare i Kungl. Vetenskapsakademien.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

LiU får 232 miljoner från Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet har nu beslutat om fördelningen av forskningsbidrag inom fyra områden. Vid Linköpings universitet får natur- och teknikvetenskap mest.

En forskare arbetar tillsammans med en försöksperson.

Mänsklig känsel består av 16 unika nervcellstyper

16 olika typer av nervceller – så många har forskare identifierat i människans känselsinne i en ny studie. Jämförelser mellan människa, mus och makak visar både likheter och betydande skillnader.

Två män i labbrockar med en dator i ett labb.

De förbättrar Nobelprisvinnande AI

AI-verktyget Alphafold har förbättrats så att det nu kan förutsäga formen på väldigt stora och komplexa proteinstrukturer. Forskarna vid Linköpings universitet har också lyckats integrera experimentella data i verktyget.