De forskar om livsavgörande samtal

I samhället spelar samtal en central roll. Socialtjänst, rättsväsende, vård och skola använder samtal för att ge stöd och fatta beslut om människors behov och rättigheter. Men hur går dessa samtal till? Och hur påverkas de av situation och deltagare? Forskningsfältet som undersöker samtalspraktiker i välfärden syftar till att förstå hur samtal driver arbeten framåt och formar relationer i institutionella sammanhang. Det har sina rötter i mikrosociologi och språklig interaktion och har fått ökad betydelse för hur vi ser på kommunikation i välfärden. 

I Sverige har forskningsfältet fått sin grund genom Elisabet Cedersunds arbete på 1990-talet. Hon är Professor Emerita vid Institutionen för kultur och samhälle och var en av de första att utforska socialtjänstens samtal. Hennes avhandling Från personligt problem till administrativt beslut från 1992 blev snabbt ett standardverk och visar hur socialarbetare använder samtal för att både utreda och ge stöd, men också hur de påverkas av institutionella strukturer och normer.

– När jag började var socialtjänstens arbete knappt utforskat, särskilt eftersom det var svårt att få tillgång till sekretessbelagda samtalsdata. En chef på ett socialkontor sade en gång att "det ska bli intressant att se vad du hittar bakom de där stängda dörrarna", vilket var provocerande eftersom han redan borde veta det, säger Elisabet Cedersund.

Madeleine Wirzén, forskare vid Tema Barn, är en av dem som fick Elisabet Cedersunds avhandling på sitt skrivbord när hon doktorerade.
– Elisabet Cedersunds arbete har varit avgörande för fältets framväxt och har fortfarande stark bäring i dagens forskning. Jag ser mitt arbete som en fortsättning på det hon påbörjade, men med fokus på barn och ungdomar, säger Madeleine Wirzén.

I sin forskning undersöker Madeleine Wirzén barns delaktighet i utredande samtal inom socialtjänsten.
– Vi strävar efter att göra barn delaktiga utan att påverka deras svar. Genom att framhäva barnens röster kan vi skapa mer inkluderande och effektiva samtalsmetoder, förklarar hon.

 

De undersöker hur normer speglar samtalen

Forskningen belyser hur samtal inom välfärdens institutioner inte är neutrala utbyten av information. De speglar djupt rotade samhällsideal, normer och fördomar som påverkar interaktionen.
– I samtal om ekonomiskt bistånd ser vi ofta att män får frågor om arbete, medan kvinnor oftare får frågor om barnomsorg. Det är ett mönster som speglar djupt rotade könsroller, säger Elisabet Cedersund.

Madeleine Wirzén understryker att även subtila skillnader i hur frågor formuleras kan spegla samhällsnormer.

– Våra analyser visar att även rutinfrågor bär med sig implicita värderingar. Normer kring föräldraskap och fattigdom färgar hur frågorna struktureras.

Genom att uppmärksamma och förstå de normer som påverkar samtalen kan socialarbetare bli mer medvetna om hur de strukturerar sina frågor och vilket bemötande de ger olika klienter.
– Målet är inte att peka finger, utan att hjälpa professionella att reflektera över sättet de samtalar med klienter på för att öka deras medvetenhet kring normer och föreställningar, förklarar Madeleine Wirzén.

 

Praktiknära forskning med nytta i utbildning

Genom att analysera samtal kan olika mönster identifieras.

– Vi kan visa på konkreta exempel där samtalet antingen bidrar till att en klient känner sig stöttad eller där kommunikationen brister. Att förstå dessa mönster är avgörande för att förbättra välfärdens verksamheter, säger Elisabet Cedersund.

Båda forskarna understryker att syftet inte är att skapa normativa instruktioner eller handböcker för yrkesverksamma. Istället fokuserar de på att belysa det flexibla och nyanserade hantverket inom socialt arbete, som ständigt kräver anpassning. De betonar också vikten av en kontinuerlig dialog mellan forskning och praktik.
– Genom att samarbeta med socialarbetare och dela våra resultat kan vi fördjupa förståelsen för samtalens komplexitet. Det är avgörande att minska distansen mellan forskning och praktik; i dialogen ligger möjligheten att ständigt förfina vår analys, säger Madeleine Wirzén.

Forskningen har även praktisk nytta inom utbildningen av socionomer och andra yrkesgrupper.
– Vi använder vår forskning för att ge praktiska exempel på hur professionella kan utveckla sina färdigheter i samtal. Det handlar inte bara om att lyssna, utan om att aktivt förstå och agera utifrån den andres perspektiv, förklarar Elisabet Cedersund.

Framtida utmaningar och möjligheter

Framtiden för samtalspraktiker innebär att fördjupa forskningen i samhällsutmaningar som ungdomsbrottslighet och teknologins intåg i sociala praktiker.

– Vi ser redan nu hur interaktion förändras när tolk används eller när samtal sker digitalt. Det skapar nya sätt att kommunicera, men också nya utmaningar, säger Elisabet Cedersund.

I augusti arrangerade Madeleine Wirzén en internationell konferens i Norrköping där forskare inom samtalspraktiker möttes för att utbyta idéer och knyta kontakter.
– Vi är fortfarande ett relativt litet forskningsfält, vilket gör det ännu viktigare att träffas över nationsgränser och utbyta erfarenheter, säger Madeleine Wirzén.

Med hjälp av internationella och tvärvetenskapliga samarbeten fortsätter forskningen om samtalspraktiker inom välfärdsstatens institutioner att utvecklas, med fokus på att förstå och förbättra kommunikationen i möten som kan vara helt avgörande för individers liv.