Marx Mukaro tog hem förstaplatsen i tävlingen Ortens Bästa Poet 2024 – en milstolpe på en resa som startade i årskurs åtta på Skarpatorpsskolan. Där fanns svenskaläraren Erika Rodin, som med sin undervisning öppnade dörren till ”spoken word”, också känt som estradpoesi.
På Barnafridskonferensen medverkar Erika Rodin tillsammans med gymnasieeleverna Marx Mukaro och Nasir Sarr, i ett samtal om hur kreativitet och språk kan skapa engagemang och ge unga en röst. Barnafrid har intervjuat Erika Rodin.
Hur kom du på att ta in spoken word i svenskaundervisningen från första början?
Första gången hon stötte på genren var som lärarstudent, när hon medverkade i ett spex på Kungliga Tekniska högskolan. Senare studerade hon estetiskt skrivande på en folkhögskola. I det egna klassrummet blev spoken word en annorlunda väg in i lyriken.
─ Tanken var att ge eleverna ett exempel som de skulle ha enklare att relatera till. I stället för att visa något som skrevs på 1600-talet visade jag exempel på spoken word från Youtube. Med spoken word blev det också möjligt att närma sig dikten via musiktexter, säger Erika.
Under höstterminen arbetade hon med variation för att väcka elevernas skrivlust. Vid varje lektion läste de ”Veckans dikt”, såväl klassiska som mer lättlästa, för att diskutera diktens tema och hitta den viktigaste tråden.
Klasserna fick också arbeta med tolkningar. Erika använde ett avsnitt från tv-programmet ”Så mycket bättre”. Eleverna fick titta på originallåten och studera hur en annan artist valt att tolka den. Därefter fick de själva göra en tolkning av samma låt, utifrån sig själva.
─ Låten handlade om ”Mitt Stockholm”. Utifrån det fick de skriva om sitt Skarpnäck och prova att skriva utifrån sig själva på ett sätt de själva valde. I lyriken finns inget rätt och fel och jag ville få eleverna att förstå att det finns många olika sätt att skriva på, säger Erika.
Möte med en mästare i Poetry Slam
Till vårterminen var eleverna uppvärmda för att själva ta sig an formatet spoken word. Erika sökte pengar genom Kulturrådets projekt ”Skapande skola” för att kunna erbjuda eleverna en workshop med poeten Simon Matiwos, svensk mästare i Poetry Slam 2015.
Efter workshopen fick eleverna börja skriva. För att hjälpa dem hitta det självbiografiska arbetade Erika med exempeltexter – ofta texter hon själv hade skrivit.
─ När jag läste mina spoken word för klassen gjorde jag det också som ett framträdande. Planen var ju att de skulle skriva en spoken word och sen även framföra den.
Inför framförandet fick eleverna välja om de ville uppträda för sin klass, för lärarna eller för en klass på mellanstadiet. De flesta valde att göra framträdandet för sina lärare. Under 3–4 lektioner satt Erika en kort stund med varje elev för att prata om effekter av grepp som kroppsspråk, rörelse, volym eller paus. I den här fasen började bitarna falla på plats.
─ Eleverna blev väldigt engagerade och gick verkligen in för sitt framträdande. Många gick djupare än vad jag kanske hade tänkt att de skulle göra. Att det blev så bra var ju för att deras texter var så trovärdiga och genuina, säger Erika.
Baserat på dina erfarenheter och framgången i både klassrum och enskilda elevers språkutveckling – vilket är ditt budskap till andra svenskalärare?
─ Budskapet är kanske vikten av att hålla sig à jour, att hitta nya vägar in och alltid anpassa undervisningen till gruppen. Hur vi paketerar något i undervisningen har betydelse. Parallellt med spoken word gick jag igenom rymd, metaforer, liknelser och vi läste exempel texter från jättelänge sen till idag.
Erika lyfter fram betydelsen av att behärska en texttyp, för att kunna bli bättre på andra – mer eller mindre per automatik. Hon menar att lyriken är en bra arena för att leka med och utforska hur vi med språket kan använda ord för att påverka eller att få folk att tänka på olika sätt.
Två av din tidigare elever kammade hem första och andra plats i tävlingen ”Ortens bästa poet” 2024. Vad tänker du om det idag?
─ Det känns så klart stort för mig, för det blev verkligen påtagligt hur mycket en lärare kan påverka sina elever. Och samtidigt blir jag väldigt ödmjuk. Varenda minut jag undervisar i klassrummet kan jag bidra till att eleverna får det de har rätt till och kommer därifrån inspirerade, engagerade och med en vilja att testa nya saker. Att ha den makten, det tänker jag är jätteviktigt att vara ödmjuk för, säger Erika Rodin.
