23 april 2025

Fårbonden Karin Ljungars-Lundqvist på Henstorp i Skeppsås mellan Borensberg och Skänninge i Östergötland drömmer om nya tekniska lösningar och att utöka produktionen. Och så älskar hon sina lamm.

Kvinnlig bonde håller lamm.

Foto på får och lamm.
Får från Henstorps gård i Östergötland.
− Ett lantbruk behöver flera ben att stå på för att allt ska gå runt. Vi har bland annat spannmålsodling och lammuppfödning, och så tillverkar vi marmelader på bär vi odlar. Och nu lägger vi till en liten gårdsbutik också, Karin Ljungars-Lundqvist.

Henstorp ligger vackert på en ås, med utsikt över östgötaslätten. Historien med jordbruk går långt tillbaka.

Bronsåldern

− Vår släkt har haft gården här ända sedan 1600-talet. Men här har folk levt i urminnes tider. På norrsidan av åsen finns flera gravar från bronsåldern. De människorna odlade nog på södersidan där förutsättningarna är väldigt goda, säger Karin Ljungars Lundqvist.

Hon hinner berätta kortversionen av gårdens historia på vägen ner till fårstallet och skojar lite.

− Nä, vi är nog inte typen som flyttar på oss i den här släkten.

Karin och hennes man tänker mycket på hållbarhet och fossilfritt. Och de satsar på att ta fram ekologiska produkter. De kallar sig månskensbönder, med heltidsjobb i Linköping, och jobbar med lantbruket övrig tid. Inne i stan är Karin IT-strateg. Men hon identifierar sig som bonde.

Blandras

Fåren och lammen möter oss med ett stort ”bäää”. De är väldigt intresserade och tycker om att bli kliade bakom öronen. De har 18 tackor och 17 lamm. Alla är födda på gården.

Foto på får och lamm.
Får från Henstorps gård i Östergötland.
− De är av blandras. Vi föder upp dem, de går på naturbeten på sommaren och sedan slaktar vi dem på hösten. Vi tar hand om köttet, skinnet och lite grann av ullen. Men jag hoppas att vi kan skala upp verksamheten i framtiden, kanske med eget slakteri.

Vad finns det för utmaningar med att föda upp lamm?
− Lönsamheten för fårbönder har blivit bättre, men det är svårt. Mycket av köttet som säljs i dag är importerat från hela världen. De stora matkedjorna marknadsför inte får- och lammkött så mycket för det finns för lite svenskt lammkött. Det håller efterfrågan nere. Och då kan inte bönderna satsa.

En AI som kan avgöra
när fåren lammar

Finns det några tekniska lösningar som ni skulle behöva här inne?
− En artificiell intelligens som kan avgöra när fåren lammar. För när lammet kommer måste man snabbt sätta lammet och tackan i en enskild box. Nu måste jag vara här nere ofta, och titta på våra övervakningskameror nästan dygnet runt i tider när lammen föds.

Något mer?
− Jag hoppas att elektroniska halsband som gör att man inte behöver använda stängsel kan bli tillåtet inom EU. Då skulle man kunna använda väldigt många biytor till bete, och på så vis öka den biologiska mångfalden.

Checka in

Foto på får och lamm.
Får från Henstorps gård i Östergötland.
Nästa steg är gårdsbutiken, där kunderna kan checka in med bank-ID. I en gammal maskinhall har Karin byggt upp ett rum med hyllor och kylskåp.

− Det är väldigt spännande. Vi kommer att sälja produkter från andra gårdar häromkring också. Det ger oss ett större utbud. Men jag gillar också idén med att vi alla ingår i samma kretslopp och kan stötta varandra, säger Karin Ljungars Lundqvist.

Kontakt

Agtech Sweden

Senaste nytt från LiU

En man och en kvinna skakar hand vid ett bord.

LiU och Microsoft tar gemensamma steg inom AI

Linköpings universitet och Microsoft har tecknat ett avtal om fortsatt samarbete inom AI. Samarbetet omfattar stöd inom både utbildning och forskning med målet att skapa bättre förutsättningar för att införa AI i samhället.

En trave med fyra böcker som ligger på ett vitt bord.

2025 – ett avstamp mot framtiden

Att fylla 50 år var stort med kungabesök och mycket uppmärksamhet men Linköpings universitet levererade också framgångar inom både utbildning och forskning. När LiU publicerar årsredovisningen för 2025 är det med positiva siffror och händelser.

En person i labbrock som håller i en flaska.

Precisare dödstidpunkt med AI

Artificiell intelligens kan användas för att ge en mer precis dödstidpunkt, något som kan vara avgörande för bland annat mordutredningar. AI-modellen är tränad på så kallade metaboliter i tusentals blodprover från verkliga dödsfall.