Forskare vid LiU studerar vad som påverkar skaderisken vid fotboll. Foto matimix
För mer än 20 år sedan var Europeiska fotbollsunionen UEFA bekymrad över att elitspelare hade så täta matchscheman och många matcher per säsong. Hur påverkade det skaderisken? Det blev starten för den forskning om skador vid elitfotboll som bedrivits sedan dess av Football Research Group (FRG), en internationell forskargrupp som har sin akademiska förankring vid Linköpings universitet under ledning av professor Jan Ekstrand.Martin Hägglund. Foto Emma Busk Winquist
– År 2001 drog vi igång den första skadestudien. I början deltog ett dussin klubbar som UEFA valde ut. I dag är det utökat så att samtliga 32 klubbar som går in i Champions League-spelet, som är huvudturneringen för klubbar i Europa, bjuds in att vara med. Det är den mest omfattande studien som gjorts på fotboll, och en av de största inom elitidrott i världen i sitt slag, säger Martin Hägglund, professor i fysioterapi vid Institutionen för hälsa, medicin och vård (HMV).
Han kom in i planeringen av studien Uefa Elite Club Injury Study (ECIS) medan han läste till fysioterapeut, blev sedan forskarstuderande och gjorde sin doktorsavhandling inom ämnet. Han har själv spelat fotboll, så intresset för sporten följde med in i forskningen.
– Vi fann mycket riktigt att spelare som hade en hög matchbelastning hade fler skador och sämre prestation i efterföljande EM och VM. Resultaten från vår studie var en viktig del bakom att antalet matcher i Champions League reducerades för att spelarna skulle få lite längre vila.
Forskningen har visat att ett tätt matchschema ökar risken för skador. Det handlar framför allt om att muskelskador, det vi i dagligt tal kallar sträckningar eller bristningar, blir vanligare. För att minska skaderisken kan de ansvariga bland annat rotera spelarna i truppen så att matchbelastningen per spelare minskar. Forskarna har också sett att lag som lyckas minska antalet allvarliga skador är mer framgångsrika i ligorna och tar sig längre i de europeiska cuperna.
Stor risk för skador under EM
Forskarna gör skadestudier även under årets EM och följer landslagen på samma sätt som klubblagen.
– Vi ser att skaderisken tenderar att vara ännu lite högre under EM-turneringarna än den är under klubblagsfotbollen. Vi tror att det har att göra med att det blir ett tätt spelschema. Alla matcher betyder väldigt mycket, och vi har sett att under de mest betydelsefulla matcherna ökar spelintensiteten med fler kontaktsituationer. Kanske är man också lite mer benägen att chansa och låta spelare som har små skavanker spela match under viktiga slutspel. Även under EM gäller förstås att om man kan hålla spelarna friska så har lagen större chanser till framgång, säger Martin Hägglund.
I ECIS-studien sitter forskarna vid LiU som spindeln i nätet. De samlar in information från de medicinskt ansvariga för de olika lagen. Det handlar om antalet träningar och matcher som lagen spelar, och vilka skador och sjukdomar i samband med fotboll som trupperna drabbas av. Informationen analyseras för att få en bättre bild av bland annat vilka typer av skador som förekommer mest, om det skiljer sig över tid under säsongen, för äldre respektive yngre spelare eller för olika spelpositioner. Kunskapen om skaderisken kan ligga till grund för åtgärder för att förebygga skador hos elitfotbollsspelare.
Skada i dag kan ge framtida hälsoproblem
Martin Hägglund drivs av att försöka minska de negativa hälsokonsekvenserna för idrottarna.
– Elitidrott balanserar mellan vad som är hälsosamt och på gränsen till ohälsosamt, med överbelastning och skador. Det handlar inte bara om problemen som skador för med sig här och nu, utan också att de kan ge hälsoproblem längre fram i livet. Vi vet att de som har drabbats av allvarliga ledskador i exempelvis knäled i samband med en idrottskarriär har en markant ökad risk att få tidig artrosutveckling i leden. Det gör att elitidrottare kan få problem längre fram i livet på grund av idrottskarriären och därför är det viktigt att hålla spelarna så skadefria som möjligt.
En viktig del i studien är att forskarna rapporterar tillbaka statistik och sammanställningar till klubbarna. På så sätt kan en klubb få en uppfattning om vad de verkar göra bra när det gäller vissa typer av skador. De medicinska teamen i de olika lagen delar också information för att lära av varandra och tillsammans försöka minska spelarnas skaderisk.
Många av insikterna som kommit fram genom skadeforskningen inom elitfotboll kan också vara användbara på amatör- och ungdomsnivå. Under sin forskarutbildning tittade Martin Hägglund på goda exempel från elitfotbollen och kokade ner dem till en konkret intervention för återgång till spel efter en skada.
– Vi gjorde en studie och såg att det gick att minska återfallsskadorna väsentligt när man följde mallen som vi tagit från elitfotbollsklubbarna. Det var konkreta råd och en checklista för att få en gradvis ökning av belastning under återgång i idrott efter en skada.
Hur farliga är hjärnskakningar?
Tjugo års forskning om skador inom fotboll har lett fram till många insikter, men behovet av forskning och ny kunskap tar inte slut. De senaste åren har det kommit mer forskning kring problematiken med skallskador och hjärnskakningar hos bland annat fotbollsspelare.
– Jag tycker att det vore intressant och viktigt att i mer detalj kunna studera den sortens skador som kan ge konsekvenser längre fram i livet och vad som händer med idrottarna efter idrottskarriären. Kan vi bli bättre på att fånga upp hjärnskakningarna och registrera dem, ta de drabbade idrottarna ur spel för undersökning och rehabilitering, och införa de protokoll som har tagits fram av olika internationella arbetsgrupper inom idrott och medicin? säger Martin Hägglund.
Pandemin som har hållit världen i sitt grepp har påverkat idrotten i form av bland annat inställda ligor. Nu studerar forskarna vilka konsekvenser covid-19-pandemin har fått för elitfotbollen när det gäller skador och frånvaro till följd av covid-19-infektion.
Men först är det fotbolls-EM. Kommer du själv att se på EM?
– Absolut!
