Forskar för att få bort nätdrogerna

Forskare hjälper till i kampen mot nätdroger så att de så snabbt som möjligt kan förbjudas. Henrik Gréen tar reda på hur nya psykoaktiva substanser fungerar och varför en del av nätdrogerna är mer dödliga än andra.

vitt fentanylpulver i påse.Under 2017 dog över hundra personer i Sverige av nätdroger som liknar det narkotikaklassade läkemedlet fentanyl. LiU-forskarnas arbete bidrog till att få bort fentanylanalogerna från marknaden. Foto Darwin Brandis

Coronapandemin har fört med sig en ökad näthandel med olagliga droger, enligt FN:s narkotikakontrollbyrå. Många är oroliga för att en sämre ekonomi i krisens spår ska spä på användningen och försäljningen av droger.Henrik Green.Henrik Green. Foto Magnus Johansson

– Internetförsäljningen har ju ökat rejält under pandemin. Vi misstänker att även handeln av nya psykoaktiva substanser ökar, säger Henrik Gréen, professor i forensiska vetenskaper vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV, och forskare på Rättsmedicinalverket.

De så kallade nätdrogerna, ”designer drugs” eller ”legal highs”, är psykoaktiva substanser som påverkar hjärnan på liknande sätt som olagliga droger. Men eftersom lagstiftningen kring narkotikaklassning bygger på den exakta kemiska strukturen hos substanser tar det ett tag innan de nya varianterna kan klassas som narkotika.

– Förr i tiden, när narkotika såldes ansikte mot ansikte, var tröskeln troligen högre för unga och oerfarna att ge sig in i att testa psykoaktiva substanser. I dag behöver du bara en dator för att få tag på dem, säger Henrik Gréen.

Att nätdrogerna är lätta att få tag på är inte det enda problemet. Eftersom de nya psykoaktiva substanserna under en period är lagliga att inneha, tror en del att de är ofarliga att stoppa i sig. Men det stämmer inte.

– Man har ingen koll på hur toxiska de här substanserna är, vad som händer i kroppen vid olika doser eller vilka effekter man får om man tar dem. Det är som att spela rysk roulette med sitt eget liv som insats, säger Henrik Gréen.

Kan bilda giftiga nedbrytningsprodukter

Henrik Gréen och hans kollegor hanterar runt 50 nya substanser varje år. Startskottet går när polis eller tull någonstans i världen gör ett beslag och skickar substansen till ett labb för att få veta vad det är för något. Om det visar sig att det är en hittills okänd substans går en varning ut till myndigheter både nationellt och internationellt.Henrik Gréen och Niclas Björn.Henrik Gréen och Niclas Björn. Foto Magnus Johansson

I labbet börjar forskarna undersöka hur den nya substansen interagerar med mottagarstrukturer, eller receptorer, i hjärnan. Kan den aktivera receptorer som ger ruskänslor och framkallar beroende? Forskarnas data ingår i det vetenskapliga underlag som Folkhälsomyndigheten behöver för att kunna klassa den nya substansen som narkotika och därmed göra den olaglig att sälja. Från det att en ny substans kommer in i landet till dess att den är borta från marknaden tar det ungefär sex månader till ett år, men många blir också kvar på den illegala marknaden.

Forskarna tar också reda på hur lång tid man har på sig att ta ett urin- eller blodprov för att hinna fånga substansen innan kroppen har gjort sig av med den. De kartlägger vilka nedbrytningsprodukter, eller metaboliter, som bildas när substansen bryts ner av kroppen. Metaboliterna kan forensiska laboratorier sedan inkludera i sina analysmetoder.

En viktig del av forskningen är att ta reda på hur drogerna fungerar, för att kunna förstå varför de är farliga och hur en överdos kan behandlas. Om substansen påverkar samma receptorer i hjärnan som heroin och morfin aktiverar kan det leda till att andningen slutar fungera.

– Vi har också identifierat en hel del substanser som bildar toxiska nedbrytningsprodukter. Exempelvis kan giftig cyanid frisättas i kroppen när substansen bryts ner av levern. Kemisterna som utvecklar de här nya psykoaktiva substanserna sätter ibland på kemiska grupper som man aldrig skulle komma på tanken att använda inom läkemedelsutveckling, eftersom man vet att de kan ge farliga nedbrytningsprodukter, säger Henrik Gréen.

Bidrog till att få bort droger

För ett par år sedan spreds nätdroger som liknar det narkotikaklassade läkemedlet fentanyl, så kallad fentanylanaloger. Under år 2017 dog runt 100 personer i förgiftningar av sådana substanser. I december samma år blev flera fentanylanaloger klassade som narkotika. I flera uppmärksammade rättegångar har personer åtalats för att ha sålt dessa typer av droger.Kemisk struktur hos fyra olika fentanylanaloger.Många av de nya psykoaktiva substanserna som identifieras har bara någon enskild atoms skillnad. Trots denna enstaka förändring kan substansens egenskaper ändras drastiskt. Fentanylanalogerna i figuren har ca 700 gångers skillnad i potens. Foto Henrik Gréen

– I dag är fentanylanalogerna nästan borta från marknaden, mycket tack vare vår forskning samt hur poliser, åklagare och myndigheter har arbetat mot detta, säger Henrik Gréen.

Det är kombinationen av kemi, biologi och samhällsnytta som driver honom.

– Den stora frågan är förstås: hur får vi bort nätdrogerna från marknaden? Vi försöker att förutse vilka varianter av psykoaktiva molekyler som kan komma härnäst. I bästa fall kan vi då få dem narkotikaklassade innan de dyker upp på marknaden och få ner antalet dödsfall. Vi fokuserar på att få bort dem som är riktigt, riktigt farliga, som exempelvis fentanylanalogerna.

Artikeln har även publicerats i LiU Magasin nr 1/2021

LiU-forskning inom forensiska vetenskaperVisa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiUVisa/dölj innehåll