16 september 2020

Sveriges kommuner står inför krävande utmaningar. Redan innan coronapandemin drabbade vårt samhälle diskuterades hur mycket resurser staten bör skjuta till för att kommunerna ska klara ett välfärdsuppdrag med hög kvalitet och på ett likvärdigt sätt. Den senaste tidens dramatiska händelser har ställt många av dessa frågor på sin spets.

En tegelbyggnad på Campus Norrköping.
Fotograf: Thor Balkhed

Hur kan kommunerna skapa strategier för att hantera akuta krissituationer? Hur kan kommunerna lägga grund för samhällsstrukturer till stöd för långsiktig ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling? Det är komplexa frågor som handlar om demokrati, organisation och samverkan.

Linköpings universitet har i över 20 år nära samarbetat med Östergötlands kommuner för att utveckla kommunstrategisk forskning. I samverkan med kommuner och andra kommunrelaterade organisationer har universitetet genom Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) byggt upp en forskningsbas, som i stora delar skapats genom att forskning bedrivits tillsammans med företrädare för kommunala verksamheter och den kommunala politiken. CKS har utvecklats till ett nationellt centrum inom sitt forskningsfält.

Men det finns mer att göra; fler forskare och forskningsmiljöer behövs till stöd för kommunsektorns kapacitet att möta sina långsiktiga utmaningar. Forskning skapar kunskap som stöd för strategiska vägval. Kunskap och kompetens att organisera en kommunsektor med förutsättningar att genomföra sina uppdrag är avgörande för att möta de utmaningar kommunerna står inför. Det handlar om kompetens till nytänkande och nya modeller för verksamheten. För detta är relevant forskningsstöd av kritisk betydelse.

CKS kontinuerliga och långsiktiga samarbete mellan kommunsektorn och akademin utgör ett sådant stöd. Vår interaktiva forskningsmodell säkerställer ett ömsesidigt lärande och gör forskningen relevant och nyttig i kommunernas arbete. CKS forskning bedrivs huvudsakligen inom områdena lokal politik och demokrati; lokal styrning, organisering och välfärd samt lokal utveckling och samhällsplanering.

CKS forskningsmiljö stimulerar till starka nätverk mellan kommunerna och olika nationella organ. Vi vill stärka kommunforskningen i Sverige genom att

  • Utveckla en nationell forskningsstruktur för kommunstrategisk forskning. Här kan CKS spela en viktig roll genom lång erfarenhet av kommunforskning och samverkan.
  • Stärka genomslaget för kommunstrategisk forskning genom ett systematiskt arbete med att utveckla verktyg för kunskapsutbyte mellan universitet, kommuner och regioner. Inom akademin premieras samverkansuppdraget fortfarande relativt lågt, samtidigt som många kommunala verksamheter har begränsade resurser för kunskapsutveckling.
  • Skapa nya mötesplatser och utveckla befintliga arenor för möten mellan forskare, politiker, tjänstemän och andra, för att utforska kommunstrategiskt relevanta frågor. Då ges utrymme för ömsesidigt reflekterande, erfarenhetsutbyte och nya idéer till forskningsprojekt och verksamhetsutveckling.

Anders Hedeborg, kommunalråd i Vadstena kommun, ordförande CKS styrelse
Martin Klinthäll, docent i ekonomisk historia, tidigare föreståndare CKS
Brita Hermelin, professor i kulturgeografi, vetenskaplig ledare, CKS


Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tätt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth Hägg står utanför ingång 23 på Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.