"Det är det främsta sättet att gestalta en historia"

Fascinationen för serietidningar har levt med LiU-forskaren Robert Aman sedan femårsåldern. Hösten 2022 fick han Svenska serieakademins Adamson-diplom där motiveringen höll fram hans kritikerhyllade bok ”När Fantomen blev svensk” som en blivande klassiker.

En person sitter på sitt kontor. "Jag har alltid varit svag för bilder. Kombinationen av bild och text är, i mina ögon, det främsta sättet att gestalta en historia". Anna Nilsen

– Det var smickrande. Jag blir väldigt glad över att det finns andra som ser en förtjänst i boken, säger Robert Aman, biträdande professor i pedagogik och serieforskare vid institutionen för beteendevetenskap och lärande. 

Hyllats av kritiker

När vi träffas har det bara gått några dagar sedan han fick kliva upp på scenen på bokmässan i Göteborg och ta emot diplomet från Svenska serieakademin. I motiveringen skriver akademin att boken ”När Fantomen blev svensk: vänsterns världsbild i trikå” är en ”klassiker i vardande”. Författaren har lite svårt att beskriva känslorna kring de stora orden, samtidigt som han flyttar på böcker och serietidningar i myllret på sitt tjänsterum. En person sitter på sitt kontor. ”Fantomens framgång sker samtidigt som Sverige, särskilt under 70-talet, börjat positionera sig som det mest jämställda, antifascistiska och antikoloniala landet i världen, säger Robert Aman. Foto Anna Nilsen

– Jag har nog inte fått något diplom sedan simskolan, tror jag. Men det är jätteroligt och hedrande, såklart.

Boken har hyllats av litteraturkritiker och lyfts i olika reportage på landets största kulturredaktioner. En respons som både förvånade och överraskade Robert Aman.

– Det är man inte bortskämd med när man i vanliga fall skriver snåriga texter på engelska i akademiska tidskrifter som knappt kollegorna läser. Speciellt att bli recenserad var väldigt kul.
– Det här är första boken jag skriver på svenska och det gäller nog att ha lite tur i tur i allmänhet att få ge ut en bok som debutant i dag, säger han. 

Artikeln svällde

Han fingrar lite på det blå omslaget med en svartvit seriestripp där Fantomen pratar med sin fru Diana. Under många år har han forskat kring frågeställningen hur en amerikansk superhjälte i blå trikåer, som anklagats för både rasism och sexism, egentligen kunde bli en svensk nationalhjälte. När han 2018 fick en artikel publicerad i Journal of Graphic Novels and Comics kände han att det inte räckte. 

– Det fanns så mycket att säga, det svällde och jag kände jag att det här behöver jag helt enkelt göra en bok på! Robert Amans bok: När Fantomen blev svensk.

Seriefiguren Fantomen dyker upp i svensk press i början på 1940-talet. Men det är äventyren under 60- och 70-talen som Robert Aman analyserat. Det är under den här perioden tidningen är som allra störst i Sverige. Varje nummer på 70-talet säljer runt 170 000 exemplar och det finns ingen annan plats i världen jämte Australien där Fantomen är lika populär.

– Fantomens framgång sker samtidigt som Sverige, särskilt under 70-talet, börjat positionera sig som det mest jämställda, antifascistiska och antikoloniala landet i världen. I boken har jag försökt att bena ut vad det beror på.

För faktum är, menar Robert Aman, att den kraftiga vänstervåg som sköljde över Sverige alltmer började synas i tidningen. Fantomen blev på allvar ”svensk”. För att möta den stora efterfrågan ville man i Sverige öka utgivningstakten och fick tillåtelse av grundaren Lee Falk att skriva egna äventyr. Tidningen fick under början av 70-talet ett svenskt redaktionsråd, ”Team Fantomen”, med nya manusförfattare.

– Vad som förenar de här killarna är att de är influerade av den här tidens vänstervindar. De vill ändra på innehållet i äventyren och mota kritiken som funnits mot att Fantomen främjat rasism och sexism. 

Hur tar sig det uttryck?

– Våldet tonas ner och Fantomen försöker lösa konflikter på andra sätt. Man skapar nya tjuvar, det är inte längre knivglada furstar eller utsvultna kannibaler. Det finns exempelvis en grosshandlare som utnyttjar svarta lantarbetare. I stället för att puckla på grosshandlaren lär Fantomen lantarbetarna att skapa ett kooperativ, ett slags Konsum i djungeln, för att skydda sina ekonomiska intressen. En person sitter på sitt kontor. "Jag tycker mycket om serier, men det är svårt att känna samma form av nerv när man läser något som 40-åring jämfört med när man var 11-12 år". Foto Anna Nilsen

Svag för bilder

Robert Aman har alltid läst mycket serier och han plöjer fortfarande ett par album i veckan. Första mötet med Fantomen var uppe på vinden hos hans mormor och morfar där ett gäng tidningar, som hans äldre morbröder hade läst, låg och väntade. Tintin och Spirou var andra tidiga favoriter.

– Jag har alltid varit svag för bilder. Kombinationen av bild och text är, i mina ögon, det främsta sättet att gestalta en historia. Om ämnet passar för det, ska tilläggas. Flera av mina seriefavoriter när jag var liten hade mästerliga tecknare och en spännande intrig. För en stund fick man besöka exotiska platser och uppleva spänning under trygga förhållanden. 

Framkallar serier samma känslor i dag?

– Jag tycker mycket om serier, men det är svårt att känna samma form av nerv när man läser något som 40-åring jämfört med när man var 11-12 år. Jag springer tyvärr inte raka vägen hem för att kika om Fantomen ligger i brevlådan och man ska få reda på om han överlever eller inte.

Normkritiska diskussioner

Robert Aman har flera forskningsprojekt i gång på LiU. Bland annat ett projekt som tittar på hur serier kan användas i skolan för att engagera elever i normkritiska diskussioner inom ämnen som genus, etnicitet och klass. Om det blir någon fortsättning på när ”Fantomen blir svensk”? Mycket möjligt.

– Jag tänker mig en bok där varje kapitel ska belysa olika serier som var samtida med Fantomen och även de präglade av tidens vänstervindar. Det kommer att bli ett kapitel om Johan Vilde, ett om Mystiska tvåan och även ett om Bamse som också var präglad av vänstervågen på den här tiden. 

Det här reportaget är publicerat i LiU Magasin 3/2022.

En person sitter på sitt kontor.
Foto Anna Nilsen

Kontakt Visa/dölj innehåll

Mer om forskningen Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU Visa/dölj innehåll