15 mars 2021

Utmaningar, problem och kraftigt ökad arbetsbelastning. Men också möjligheter, glädje i att göra nytt och nya erfarenheter. Coronapandemin har i grunden förändrat arbetet för LiU:s lärare. Frågan är vad som blir bestående på sikt.

Föreläsning vintern 2021. Mikael Axin försöker efterliknaden vanliga föreläsningssituationen så mycket som möjligt. För att åtminstonefå lite kontakt med studenterna uppmanar han dem alltid att ha kamerorna på.  Fotograf: Thor Balkhed

"Hur fasiken gör vi?"

Mikael Axin.Mikael Axin. Foto Thor Balkhed

Det är en märklig tid vi lever i. För ett år sedan var Mikael Axin som lärare i maskinteknik och studierektor vid IEI med om att ställa om LiU:s största institution till distansläge. Det gick rasande fort. På måndagseftermiddagen den 16 mars tog LIU beslutet om fjärrverksamhet – två dagar senare genomfördes de första tentorna på distans.

- Första frågan var ju hur fasiken vi skulle göra. Men de tio första dagarna lyckades vi genomföra nästan 100 tentor på distans de och ställde inte in ett enda prov. I efterhand är det intressant att ha varit med när det verkligen brann till, minns Mikael Axin.

Otänkbart blev vardag

I dag har det tidigare nästan otänkbara blivit vardag. Av praktiska skäl sitter Mikael fortfarande mycket på kontoret på Campus Valla, men undervisningen sker till allra största delen digitalt. Arbetsrummet har han utrustat med extra kamera, trådlöst headset och whiteboard för sina föreläsningar. Bland grejerna finns också en mikrofonpuck som använts när hybridmöten, med vissa deltagare på plats, varit möjliga.

Mikael säger att det riktigt krasst mest handlar om en sak: att överleva. Inte bokstavligt talat, men i arbetet.

- All tid går åt till att utveckla digital pedagogik och få allting att funka rent praktiskt. Det finns ingen tid alls att peta i detaljer eller ägna sig åt det stegvisa förbättringsarbete som är normalt i en kurs, säger Mikael som vid årsskiftet lämnade studierektorsuppdraget och nu är ordförande i en av tekfaks fem programnämnder.

- Nu är det good is enough som gäller, och det får vi acceptera.

Blir mer tungrott

Mikael AxinMikael Axin på sitt arbetsrum. Foto Linda Fredrikson Mikael Axin beskriver en lärarkår som sliter hårt, gör det bästa av förutsättningarna och säkert samlar på sig ”ett ganska stort flexöverskott”. Arbetet på distans tar betydligt mycket mer tid än det traditionella arbetssättet, inte minst för att gamla rutiner inte längre fungerar. Att göra som man alltid gjort är inte längre någon lösning.

- Det är också påtagligt vad det innebär att man inte träffar studenterna, och att de inte träffar varandra. Alla missar i planeringen eller ändringar i schemat blir väldigt mycket besvärligare nu. Tidigare räckte det med att säga något på föreläsningen, nu måste allt läggas in och kommuniceras digitalt.

- Laborationer, ja alla praktiska inslag, är också väldigt svåra att få till på distans.

Svåra examinationer

En annan utmaning, som diskuteras mycket just nu, är kvaliteten i examinationerna. Framför allt när det gäller vissa kunskapsnivåer – som att minnas, beskriva och förstå – är det mycket svårt att hitta alternativ till övervakade salstentor utan hjälpmedel. Går det att på distans kontrollera att studenten inte fuskar eller går det att konstruera proven på ett annat sätt? Det är frågor som många lärare sliter med.

- Det är betydligt lättare att konstruera prov när det gäller andra kunskapsnivåer, som analys och reflektion. Där är det inget problem att hjälpmedel används.
Vänd på det, finns det några fördelar med distansundervisning?

- Ja, absolut. Vi utnyttjar den digitala tekniken mycket bättre och gör sådant som vi tidigare talat om i flera år. Det är ett jättesprång i utvecklingen. I vissa undervisningsmoment är inspelningar också ett mycket kraftfullt verktyg. Då kan studenterna gå tillbaka och repetera hur många gånger som helst.

- Själv spelar jag också alltid in mina föreläsningar när jag håller dem live digitalt. Det ser jag också som en stor fördel.

Kommer förändra mycket

Förlagor till skyltar som studenter använder vid tentor som skrivs på distans. Under tentan filmar studenterna sig själva med mobilen och använder skyltarna för att kommunicera med provledaren. Foto Thor Balkhed På sikt, när pandemin nu har gått över, tror Mikael Axin att det nya normala blir en blandning av läget före pandemin och det vi nu upplever. ”Som vanligt” kommer det nog aldrig att bli.

- När det gäller studenternas förväntningar kan vi stå inför ett paradigmskifte. Jag tror att man kommer att förvänta sig att kunna följa kurser på distans om man är sjuk eller av andra skäl inte kan vara på plats. Här kan det kanske bli lite friktion med vad en del lärare tänker sig.

Rent allmänt kommer det nog också bli mycket vanligare med digitala möten. Varför ska man gå från olika delar av campus när man kan ses i datorn, och varför ska en student åka tåg från till exempel Göteborg när det är dags för halvtidsredovisning av ett exjobb? Det har varit en självklarhet tidigare, men kommer nog inte vara det i framtiden.

I framtiden kommer vi nog skratta åt mycket vi tagit för självklart tidigare. Varför ska vi ta tåget till ett möte när vi lika gärna kan ha det på Zoom."

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Person (Robert Forchheimer) med mobiltelefon.

Gratisapparnas dolda kostnader – mer än personliga data

Prokrastinering, minskad sömn och försämrat fokus är en del av priset vi betalar för kostnadsfria appar till mobilen. Det menar forskare vid LiU och Rise som undersökt vilka kostnader som egentligen döljer sig bakom gratisapparna.

Vatten framför en bro och en byggnad. Blå himmel och ett träd i höstfärger.

LiU klättrar i global rankning

Linköpings universitet tar sig upp till plats 201–250 när brittiska Times Higher Education släpper sin årliga rankning för världens lärosäten.

Poddsuccén gjorde historieläraren till folkkär folkbildare

Daniel Hermansson är gymnasieläraren som blev en stor folkbildare. Oavsett om det är i podd, tv eller bokform berättar Årets alumn om vår historia lika initierat som underhållande.