Ägarskapen förändras
Fjärrvärme är ett infrastruktursystem som lätt kan glömmas bort, då många tar uppvärmning för givet. I flerfamiljshus, där mer än 90 % av husen i Sverige har fjärrvärme, är uppvärmningen inbakad i hyran och inget som en ”vanlig” hyresgäst tänker på. Men allt från att fatta beslut om att etablera nät till omställningen av energisystem till en följd av klimatåtgärder har stora politiska implikationer och är på inget sätt utan konflikter. Sedan mitten av 90-talet har systemen gått från att vara främst kommunalt ägda till att vi har en ganska stor spridning i ägarskap, allt från rent kommunala bolag till internationella, privata ägare. Fjärrvärme har blivit en attraktiv handelsvara på en internationell riskkapitalmarknad.- Jag tror att ägarskapen kommer fortsätta att förändras. Det finns en större internationell trend i att investera i infrastruktur, exempelvis genom pensionsfonder, eftersom det anses vara en säker investering med stadig avkastning. Kommunerna, särskilt de med sviktande befolkningsunderlag, har i många fall utmaningar framför sig och då är frågan vilken kapacitet de har att fortsatt äga och driva energibolag. Det kan därför bli fler försäljningar framåt, men den riktigt stora köpvågen som var i början och mitten av 2000-talet tror jag inte kommer överträffas.
Det går att konstatera att förutsättningarna för att driva fjärrvärmenät i Sverige är väldigt olika. Större aktörer har möjlighet att ha specialister, särskilda tjänster för allt från bränsleinköp till forskning och utveckling, medan mindre fjärrvärmenät är starkt beroende av enskilda personers kompetens och stora kunnande.
- Det minskande befolkningsunderlaget bedöms dock inte vara den största utmaningen än så länge, även om många långsiktigt ser en ökande risk. Väder och konkurrens från andra uppvärmningssystem påverkar mer. Det är utan tvekan hela tiden en kamp för att ha god lönsamhet och samtidigt hålla priser på en nivå som är konkurrenskraftigt.
Fjärrvärmekundens utsatthet
Som kund är du känslig för förändringar i priset och du har mycket lite att säga till om. Du har alltid möjlighet att säga upp fjärrvärmen, men det är kostsamt att då investera i ett annat system, såsom en värmepump, vilket skapar inlåsningseffekter.
- Det är ganska tydligt att ägarskapet är väldigt olika mellan de olika kommunerna, där en stor del är fortsatt kommunalt ägda men där en betydande del är ägt av privata aktörer. Det betyder inte nödvändigtvis att det ena är bättre än det andra, men en tendens som går att se är att de system som en gång sålts tenderar att säljas igen. Antingen ändras ägarkonstruktionen eller så säljs de vidare till annan privat aktör. Det går inte komma ifrån att vid en stor investering måste den kunna räknas hem inom rimlig tid, och då är priserna något som kan påverkas.
Forskningen knyter samman flera av Dicks intressen: samhällsplanering, energi och infrastruktur.
- Det gränslandet är superintressant och det finns mycket att fundera på där, då omställningen av vårt samhälle lika mycket beror på energisystemen som på hur vi planerar städer och landsbygd.
Hör mer om Dicks spännande forskning om Fjärrvärme som handelsvara i det fjärde avsnittet av Fakultet, säsong 2. Följ också med till Helsingborg som i vintras röstade nej till en utförsäljning av sitt kommunala energibolag, Öresundskraft. Hör Maria Winberg Nordström, (L) kommunalråd för Alliansen och Per Örnell, initiativtagare till folkomröstningen och nej-kampanjen.
Fakultet från LiU - ett digitalt alternativ till Almedalsveckan, i dina lurar.
https://liu.se/podcast/fakultet
