16 mars 2022

Krigets trauman försvinner inte bara för att vapnen tystnar och det blir fred. De lever - bokstavligen - vidare i kroppen och mellan generationer. Det sade forskaren Claudia Tazreiter när en ny seminarieserie med anledning av kriget i Ukraina inleddes på onsdagen.

Fotograf: Magnus Johansson
Claudia Tazreiter under föreläsningen i Studenthuset.

Viktigt att samlas

Hur kan forskningsperspektiv hjälpa oss att förstå, förhålla oss till och kanske också agera i relation till det som just nu pågår i Europa? Det är den övergripande frågeställningen för de öppna seminarier som från och med denna vecka hålls varje onsdag lunch i Studenthuset på Campus Valla.

Josefina Syssner.Josefina Syssner. Foto Anders Risenstrand

- Det finns en stark önskan från lärare, forskare och studenter att aktivera sin kunskap och använda ett kritiskt samhällsvetenskapligt perspektiv på det som händer. Det var också tydligt under pandemin, säger initiativtagaren Josefina Syssner, biträdande professor och prefekt för Institutionen för kultur och samhälle, Ikos.

- Dessutom är det viktig att kunna samlas, både för att visa vår solidaritet med Ukraina och för att inte sitta ensam med sina frågor och sin oro. Så det finns flera syften med det här arrangemanget.

Forskarnas roll

Vid det första seminarietillfället tog Claudia Tazreiter, professor i sociologi och migrationsforskare, upp något om det som vetenskapen lär oss om flyktingar och migration. Detta mot bakgrund av de miljontals människor som tvingats lämna Ukraina men också andra flyktingkatastrofer runt om i världen. Hon betonade också det stora ansvar som forskare och studenter nu har för att försöka förstå situationen.

- Vetenskapen visar att trauman från krig påverkar kroppen hos dem som drabbas, och dessutom förs över från en generation till en annan. De trauman som nu drabbar barn, kvinnor och män kommer att påverka också deras barn, säger hon och pekar på studier som visar förändringar i hjärnan jämfört med människor som levt under fredliga förhållanden.

- Jag menar att forskare och studenter har en nyckelroll, både för att samarbeta mellan olika vetenskapliga discipliner och för att föra ut kunskap till politiker och allmänhet.

Se inte bort

Claudia Tazreiter uppmanade åhörarna att "inte titta bort” utan verkligen följa och sätta sig in i det som händer i Ukraina. Men inte bara där – krig och flyktingkriser finns på många håll i världen.

- Humanitära kriser har drabbat också Afghanistan, Syrien och Jemen, för att nämna tre länder. Samtidigt som EU visar solidaritet med Ukraina stiftas lagar för att skicka tillbaka andra flyktingar, säger hon och uppmanar till att betrakta alla flyktingar lika, oavsett var de kommer ifrån.

Onsdagsseminarierna hålls onsdagar 12.15 i Lövverket, Studenthuset, tills vidare. Situationen i Ukraina kommer att avgöra hur länge arrangemangen kommer att genomföras.

Kontakt

Läs mer

Senaste nytt från LiU

En man som står på en gräsäng.

Här kan naturvård göra störst skillnad för hotade arter

Gamla ekar och naturbetesmarker är mycket viktiga för en stor mängd arter, som riskerar att försvinna när livsmiljöerna minskar. Nu visar forskare var naturvårdande insatser kan göra störst nytta för att hotade arter ska finnas kvar i framtiden.

En person med färgglada skor som ligger på gräset.

LiU i världstoppen inom forskning om fotbollsskador

Ny studie kartlägger över 120 års forskning -  Linköpings universitet rankas högst och utmärker sig både i antal publikationer och som en av världens mest citerade och inflytelserika forskningsinstitutioner.

En grupp människor som står runt ett metallföremål.

Roboten som ska ge räddningstjänsten övertaget

Hur bygger man en robot som kan arbeta där människor inte kan? Sex studentgrupper vid Linköpings universitet utvecklade tillsammans Helios 3.0 – en brandrobot som kan ge räddningstjänsten stöd i riskfyllda miljöer.