16 mars 2022

Krigets trauman försvinner inte bara för att vapnen tystnar och det blir fred. De lever - bokstavligen - vidare i kroppen och mellan generationer. Det sade forskaren Claudia Tazreiter när en ny seminarieserie med anledning av kriget i Ukraina inleddes på onsdagen.

Claudia Tazreiter under föreläsningen i Studenthuset. Fotograf: Magnus Johansson

Viktigt att samlas

Hur kan forskningsperspektiv hjälpa oss att förstå, förhålla oss till och kanske också agera i relation till det som just nu pågår i Europa? Det är den övergripande frågeställningen för de öppna seminarier som från och med denna vecka hålls varje onsdag lunch i Studenthuset på Campus Valla. 

Josefina Syssner.Josefina Syssner. Foto Anders Risenstrand

- Det finns en stark önskan från lärare, forskare och studenter att aktivera sin kunskap och använda ett kritiskt samhällsvetenskapligt perspektiv på det som händer. Det var också tydligt under pandemin, säger initiativtagaren Josefina Syssner, biträdande professor och prefekt för Institutionen för kultur och samhälle, Ikos.

- Dessutom är det viktig att kunna samlas, både för att visa vår solidaritet med Ukraina och för att inte sitta ensam med sina frågor och sin oro. Så det finns flera syften med det här arrangemanget.

Forskarnas roll

Vid det första seminarietillfället tog Claudia Tazreiter, professor i sociologi och migrationsforskare, upp något om det som vetenskapen lär oss om flyktingar och migration. Detta mot bakgrund av de miljontals människor som tvingats lämna Ukraina men också andra flyktingkatastrofer runt om i världen. Hon betonade också det stora ansvar som forskare och studenter nu har för att försöka förstå situationen.

- Vetenskapen visar att trauman från krig påverkar kroppen hos dem som drabbas, och dessutom förs över från en generation till en annan. De trauman som nu drabbar barn, kvinnor och män kommer att påverka också deras barn, säger hon och pekar på studier som visar förändringar i hjärnan jämfört med människor som levt under fredliga förhållanden.

- Jag menar att forskare och studenter har en nyckelroll, både för att samarbeta mellan olika vetenskapliga discipliner och för att föra ut kunskap till politiker och allmänhet.

Se inte bort

Claudia Tazreiter uppmanade åhörarna att "inte titta bort” utan verkligen följa och sätta sig in i det som händer i Ukraina. Men inte bara där – krig och flyktingkriser finns på många håll i världen.

- Humanitära kriser har drabbat också Afghanistan, Syrien och Jemen, för att nämna tre länder. Samtidigt som EU visar solidaritet med Ukraina stiftas lagar för att skicka tillbaka andra flyktingar, säger hon och uppmanar till att betrakta alla flyktingar lika, oavsett var de kommer ifrån.

Onsdagsseminarierna hålls onsdagar 12.15 i Lövverket, Studenthuset, tills vidare. Situationen i Ukraina kommer att avgöra hur länge arrangemangen kommer att genomföras.

Kontakt

Läs mer

Senaste nytt från LiU

En forskare arbetar tillsammans med en försöksperson.

Mänsklig känsel består av 16 unika nervcellstyper

16 olika typer av nervceller – så många har forskare identifierat i människans känselsinne i en ny studie. Jämförelser mellan människa, mus och makak visar både likheter och betydande skillnader.

Två män i labbrockar med en dator i ett labb.

De förbättrar Nobelprisvinnande AI

AI-verktyget Alphafold har förbättrats så att det nu kan förutsäga formen på väldigt stora och komplexa proteinstrukturer. Forskarna vid Linköpings universitet har också lyckats integrera experimentella data i verktyget.

Forskning om tonårspojkar och sociala medier får bidrag

Vilka influencers följs av tonårspojkar och vad möts de av för budskap om psykisk ohälsa? Det ska undersökas i ett av de forskningsprojekt vid LiU som fått bidrag från Forte.