24 februari 2025

Hur ska ett företag mäta sitt arbete med återtillverkning och cirkulär ekonomi? LiU-forskaren Jelena Kurilova-Palisaitiene har tagit fram ett verktyg för just detta. Enligt henne lämpar sig Sverige särskilt bra för återtillverkning.

Porträttbild, vinnlig forskare. Fotograf: Ulrik Svedin

− Vi behöver skydda naturen och minska utsläppen av växthusgaser. Och det går ihop med insikten om att våra naturresurser kan ta slut. Det kommer ny lagstiftning med krav som blir allt tydligare. Och därför behöver tillverkarna stöd för att nå upp till kraven, förklarar Jelena Kurilova-Palisaitiene.

Hon understryker att återvinning behövs, men att återbruk och återtillverkning är lika viktigt i en cirkulär ekonomi.

− Med återvinning menas att man samlar in material, och till exempel smälter ner metaller för att göra nytt. Med återbruk så används produkten utan någon större förändring. Och med återtillverkning så återställs produkten till mer eller mindre nyskick, förklarar hon.

Bedömningsverktyg

Jelena Kurilova-Palisaitienes forskning kan göra det lättare för industrin att se hur långt de har kommit med sin cirkularitet och vad de kan göra för att förbättra processen. Detta med hjälp av ett analytiskt bedömningsverktyg: Remanufacturing Readiness Level (RRL), som täcker in hela 17 cirkulära tillverkningsfaktorer.

En del vet inte var de ska börja och
fortsätter att nytillverka i en linjär process

Genom att besvara ett antal frågor får tillverkarna en siffra på sin mognadsgrad i återtillverkning.

− Ett cirkulärt tänkande i produktionen kan ge jättestora ekonomiska fördelar för många branscher, men det finns kunskapsluckor. En del vet inte var de ska börja och fortsätter att nytillverka i en linjär process. På det här sättet får de något att förhålla sig till. Men för att det här verktyget ska fungera så krävs att det är beslutsfattare, chefer, som besvarar frågorna, säger Jelena Kurilova-Palisaitiene.

"Många vet inte annat"

Hon konstaterar att de senaste 40−50 åren har många produkter bara blivit sämre när det gäller att kunna repareras. De är kanske limmade, komponenterna specialtillverkade och svåra att byta eller så krävs särskilda verktyg för att ta isär och byta ut delar.

− Millennie-generationen, de som föddes år 2000 och är 25 år nu, är vana vid att en produkt har kort livstid och att den sedan går till återvinning. Många vet inget annat. Och det är en inställning som inte är hållbar, säger Jelena Kurilova-Palisaitiene.

Porträttbild, vinnlig forskare.

I juli 2024 kom en ny EU-förordning om ekodesign för hållbara produkter (ESPR). Det är en ramlagstiftning som ska göra det möjligt för EU-kommissionen att besluta om designkrav för olika slags produkter.
− Målet är inte återvinning, utan återtillverkning. Det betyder att produkten kommer tillbaka till tillverkaren som uppgraderar den till mer eller mindre nyskick och kan hyra ut eller sälja den igen, förklarar Jelena Kurilova-Palisaitiene.

Kräver strategier

Det kräver dock att det finns strategier och ett system för att en använd produkt inte ska slängas till återvinning i stället för att bli uppgraderad.
− Sanningen är att tillverkningsindustrin inte är särskilt bra på det här, av lite olika skäl. Det finns oftast inte några inarbetade strategier. Och många anser att det inte är lönsamt att återtillverka.

Lagstiftningen

Jelena Kurilova-Palisaitiene noterar att med den lagstiftning som är på väg så kommer det att bli allt svårare att inte ha några strategier för en cirkulär ekonomi.
Porträtt på kvinna.
Jelena Kurilova-Palisaitiene. Foto: Ulrik Svedin
− Lönsamhet och vinst för tillverkarna kan också vänta runt hörnet om man till exempel inte behöver nytillverka allt från början.

Verktygslåda

Nu sammanställer Jelena Kurilova-Palisaitiene ett slags verktygslåda, ”R-hus”, för innovativa verktyg samt metod och metodik som främjar återtillverkning och andra cirkulära strategier, inom forskning och industri.


Jelena Kurilova-Palisaitiene

  • Bor på landet i Vreta Kloster norr om Linköping med man och tre barn.
  • Åker tåg (privat och jobb) inom Europa och cyklar till jobbet på sommaren.
  • Senaste lästa bok: ”Educated” av Tara Westover.

Läs mer

Jelenas projekt

  • REMOMETER: Mäta tillverkares potential för återtillverkning av elprodukter: Remometer
  • REMANUFACTURISATION: Skiftet mot återtillverkning
  • STIGMA: Beteendebarriärer mot återtillverkning av konsumentprodukter: Stigma
  • ACCORD: AvanCerad CORe Diagnostik för återtillverkning: Accord

Cirkulär ekonomi

Begreppet cirkulär ekonomi kan kanske enklast förstås som en motsats till linjär ekonomi. I stället för att tillverka, köpa och sedan slänga, så utnyttjar man i en cirkulär ekonomi allt som man tillverkat så länge det går. Och när sakerna en dag är förbrukade återanvänds och återvinns så mycket som möjligt om och om igen. Cirkulär ekonomi är ett modernare ord för kretslopp.

Källa: Den här beskrivningen kommer från Naturskyddsföreningen.


Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En grupp människor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.