24 februari 2025

Hur ska ett företag mäta sitt arbete med återtillverkning och cirkulär ekonomi? LiU-forskaren Jelena Kurilova-Palisaitiene har tagit fram ett verktyg för just detta. Enligt henne lämpar sig Sverige särskilt bra för återtillverkning.

Porträttbild, vinnlig forskare.
Jelena Kurilova-Palisaitiene. Fotograf: Ulrik Svedin

− Vi behöver skydda naturen och minska utsläppen av växthusgaser. Och det går ihop med insikten om att våra naturresurser kan ta slut. Det kommer ny lagstiftning med krav som blir allt tydligare. Och därför behöver tillverkarna stöd för att nå upp till kraven, förklarar Jelena Kurilova-Palisaitiene.

Hon understryker att återvinning behövs, men att återbruk och återtillverkning är lika viktigt i en cirkulär ekonomi.

− Med återvinning menas att man samlar in material, och till exempel smälter ner metaller för att göra nytt. Med återbruk så används produkten utan någon större förändring. Och med återtillverkning så återställs produkten till mer eller mindre nyskick, förklarar hon.

Bedömningsverktyg

Jelena Kurilova-Palisaitienes forskning kan göra det lättare för industrin att se hur långt de har kommit med sin cirkularitet och vad de kan göra för att förbättra processen. Detta med hjälp av ett analytiskt bedömningsverktyg: Remanufacturing Readiness Level (RRL), som täcker in hela 17 cirkulära tillverkningsfaktorer.

En del vet inte var de ska börja och
fortsätter att nytillverka i en linjär process

Genom att besvara ett antal frågor får tillverkarna en siffra på sin mognadsgrad i återtillverkning.

− Ett cirkulärt tänkande i produktionen kan ge jättestora ekonomiska fördelar för många branscher, men det finns kunskapsluckor. En del vet inte var de ska börja och fortsätter att nytillverka i en linjär process. På det här sättet får de något att förhålla sig till. Men för att det här verktyget ska fungera så krävs att det är beslutsfattare, chefer, som besvarar frågorna, säger Jelena Kurilova-Palisaitiene.

"Många vet inte annat"

Hon konstaterar att de senaste 40−50 åren har många produkter bara blivit sämre när det gäller att kunna repareras. De är kanske limmade, komponenterna specialtillverkade och svåra att byta eller så krävs särskilda verktyg för att ta isär och byta ut delar.

− Millennie-generationen, de som föddes år 2000 och är 25 år nu, är vana vid att en produkt har kort livstid och att den sedan går till återvinning. Många vet inget annat. Och det är en inställning som inte är hållbar, säger Jelena Kurilova-Palisaitiene.

Porträttbild, vinnlig forskare.

I juli 2024 kom en ny EU-förordning om ekodesign för hållbara produkter (ESPR). Det är en ramlagstiftning som ska göra det möjligt för EU-kommissionen att besluta om designkrav för olika slags produkter.
− Målet är inte återvinning, utan återtillverkning. Det betyder att produkten kommer tillbaka till tillverkaren som uppgraderar den till mer eller mindre nyskick och kan hyra ut eller sälja den igen, förklarar Jelena Kurilova-Palisaitiene.

Kräver strategier

Det kräver dock att det finns strategier och ett system för att en använd produkt inte ska slängas till återvinning i stället för att bli uppgraderad.
− Sanningen är att tillverkningsindustrin inte är särskilt bra på det här, av lite olika skäl. Det finns oftast inte några inarbetade strategier. Och många anser att det inte är lönsamt att återtillverka.

Lagstiftningen

Jelena Kurilova-Palisaitiene noterar att med den lagstiftning som är på väg så kommer det att bli allt svårare att inte ha några strategier för en cirkulär ekonomi.
Porträtt på kvinna.
Jelena Kurilova-Palisaitiene. Foto: Ulrik Svedin
− Lönsamhet och vinst för tillverkarna kan också vänta runt hörnet om man till exempel inte behöver nytillverka allt från början.

Verktygslåda

Nu sammanställer Jelena Kurilova-Palisaitiene ett slags verktygslåda, ”R-hus”, för innovativa verktyg samt metod och metodik som främjar återtillverkning och andra cirkulära strategier, inom forskning och industri.


Jelena Kurilova-Palisaitiene

  • Bor på landet i Vreta Kloster norr om Linköping med man och tre barn.
  • Åker tåg (privat och jobb) inom Europa och cyklar till jobbet på sommaren.
  • Senaste lästa bok: ”Educated” av Tara Westover.

Läs mer

Jelenas projekt

  • REMOMETER: Mäta tillverkares potential för återtillverkning av elprodukter: Remometer
  • REMANUFACTURISATION: Skiftet mot återtillverkning
  • STIGMA: Beteendebarriärer mot återtillverkning av konsumentprodukter: Stigma
  • ACCORD: AvanCerad CORe Diagnostik för återtillverkning: Accord

Cirkulär ekonomi

Begreppet cirkulär ekonomi kan kanske enklast förstås som en motsats till linjär ekonomi. I stället för att tillverka, köpa och sedan slänga, så utnyttjar man i en cirkulär ekonomi allt som man tillverkat så länge det går. Och när sakerna en dag är förbrukade återanvänds och återvinns så mycket som möjligt om och om igen. Cirkulär ekonomi är ett modernare ord för kretslopp.

Källa: Den här beskrivningen kommer från Naturskyddsföreningen.


Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Tre personer står på en bro och lutar sig mot räcket

Drygt 20 miljoner till välfärdsforskning vid LiU

Tre projekt från LiU får totalt 20,9 MKR från Forte i utlysningen ”Tillämpad välfärdsforskning”. Ett av projekten ska belysa villkoren för de som har trillat mellan stolarna i välfärdsstaten. Projektet leds av Centrum för kommunstrategiska studier.

Anders Persson framför röntgenbild

Bilder av ett hjärtslag kan rädda liv

LiU-forskare har tagit fram en ny metod för snabb och säker diagnos av hjärt- och kärlsjukdomar. När metoden är färdigutvecklad kommer den att kunna rädda liv och spara lidande och pengar över hela världen.

Forskare håller i lysande lampa.

Magnus Klofsten - professor i lysande idéer

Tusentals verksamhetsidéer och innovationer har passerat Magnus Klofsten under hans över 30 år som forskare inom innovation och entreprenörskap samt som ledare för Entreprenörskapsprogrammet. LiU finns med i många framgångssagor i svenskt näringsliv.