06 februari 2023

Att ett vanligt läkemedel mot benskörhet också kan orsaka benbrott, det skapade stor oro efter en studie vid Linköpings universitet. LiU-forskaren Jörg Schilcher ska nu leda delar av ett internationellt projekt för att få mer kunskap om detta.

porträttfoto, manlig forskare och röntgenbild på lårbensbrott.
Jörg Schilcher

- Det här är bland de finaste forskningsanslag som finns. Jag är otroligt tacksam. Att få en sådan här chans är en forskardröm, även om det är kopplat till ett stort ansvar, säger Jörg Schilcher, biträdande professor i ortopedi vid Linköpings universitet.

Det handlar om ett samarbete med University of California, San Fransisco, som får 50 miljoner kronor över fem år från National Institute of Health i USA. Linköpings universitet finns med i konsortiet med internationella lärosäten och forskningsinstitut. Nära 15 procent av anslaget beräknas komma till Linköping.

Leds från UCSF

Projektet heter ”Pooling International Cohort Studies of Long-Term Bisphosphonate Use and Atypical Femur Fractures”. Det leds från University of California av endokrinologen Douglas Bauer. Delstudierna designas och styrs av olika forskningsgrupper, som den i Linköping.

 

Vi har studerat det
här sedan 2007
 
- Vi har studerat det här sedan 2007. Läkemedelsprövningarna för bisfosfonat, med 10 000 patienter, upptäckte inte de här skadorna. Det behövdes en hel population. Åren 2010—11 gick vi igenom alla röntgenbilder på samtliga lårbensbrott i hela Sverige manuellt och upptäckte ett starkt samband med bisfosfonaterna och risken för utmattningsbrott för till exempel äldre kvinnor, säger Jörg Schilcher.

Svårupptäckt

Det är en fraktur som är svår att upptäcka på röntgen även för erfarna radiologer.
- Bisfosfonater är läkemedel med förbättrar bentäthet och därmed minskar risken för benbrott. Men ett långvarigt bruk kan leda till utmattningsfrakturer. Det behövs mer kunskap om vilka patienter som har nytta av läkemedlet och vilka som löper risk för komplikationer. Vi måste samarbeta internationellt för att få en större grupp av patienter.
Och då behöver vi nya metoder för att kunna dela data, säger Jörg Schilcher.

Det är ett stort arbete. Men sedan
har vi ett kraftfullt verktyg
Forskarna ska därför utveckla ett centralt analysverktyg, ett datascript, som sedan ska användas för att analysera data i varje land separat.

- Det är ett stort arbete som beräknas ta två år. Men sedan har vi ett kraftfullt verktyg. Eftersom vi i Linköping har en lång tradition av forskning kring atypiska utmattningsfrakturer och bisfosfonat så har vi också ett dataset som kommer att attrahera AI-forskare som vill samarbeta med oss. Vi ser redan att intresset finns, säger Jörg Schilcher.
  
Vad betyder det här projektet för din forskargrupp?
- Det betyder väldigt mycket att samarbeta internationellt med framstående forskare inom samma område. Dessutom kommer jag att kunna etablera ett intensivt samarbete med statistiker. Vi kan bolla frågor med dem dagligen, vilket jag inte är van vid. Det är väldigt värdefullt och gör våra metoder mycket smartare. Vi har med röntgenläkare och en AI-forskare som också kommer att kunna jobba med de data vi får fram med det nya projektet.


Fakta: Benskörhet

Skelettet har en fantastisk förmåga att laga sig själv med egen vävnad. Enkelt uttryckt finns det två typer av celler i den processen: En ”benätarcell” (osteoklaster) som tar bort det skadade. Och en annan celltyp (osteoblaster) som bygger nytt ben.
Benskörhet uppstår vid obalans mellan dessa två celltyper. Benskörhet kan behandlas med läkemedlet bisfosfonater, som minskar osteoklasternas nedbrytande aktivitet.
Långvarig användning av läkemedlet ökar risken för frakturer, eftersom skelettets eget läkningsmekanism kan slås ur spel.
Källa: Jörg Schilcher, bitr. professor vid Linköpings universitet.



Kontakt

Forskning

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Tre personer i labbrock står och pratar.

Bättre neutronspeglar kan avslöja materiens inre hemligheter

Med bättre neutronspeglar kan effektiviteten vid materialanalyser i neutronkällor bli högre. Den förbättrade spegeln har LiU-forskare utvecklat genom att belägga en kiselplatta med tunna lager av järn och kisel blandat med borkarbid.

Ensamt barn i silhuett.

Riktlinjer saknas kring barn som utsatts för sexövergrepp

Hälften av 34 undersökta länder i Europa saknar riktlinjer för hur barn som utsatts för sexuella övergrepp ska få hälsovård och behandling. Ett av dem är Sverige. Det visar en studie som gjorts vid Linköpings universitet.

Person intervjuas och pratar om sin avhandling

Sigrid blev dubbeldoktor - vid 26 års ålder

En lång men också väldigt rolig resa, så beskriver Sigrid Nilsson sin tid som forskarstuderande vid Forskarlinjen. För nu har hon disputerat och kan därmed både blicka framåt och bakåt på sin forskning.