Stressfrakturer kan vara läkningsprocesser

Kroniska bensmärtor hos idrottare och motionärer har tidigare inom vården ofta bedömts som avbrott i benets struktur. Men forskning vid Linköpings universitet visar att det som syns på röntgenbilder är en pågående läkningsprocess, som kräver att patienten vilar.

Montage, stafettlöpare i startposition och forskaren Jörg Schilcher Överläkaren och docenten Jörg Schilccher forskar inom experimentell ortopedi. Fotomontage: Pixabay/Ulrik Svedin

Både elitidrottare och motionärer råkar ofta ut för utmattningsbrott, eller stressfrakturer. Orsakerna är många. Vanligtvis beror det på att man under kort tid har ökat träningsvolymen eller ändrat träningsformen. Det kan leda till en överbelastning av skelettet med mikroskador som följd. Det är dessa skador och läkningsprocessen kring dem som forskarna har studerat.
Röntgenbild av stressfraktur.Röntgenbild av stressfraktur.När kroppen försöker att läka skadan, försvagas benet kortvarigt. Fortsatt belastning under denna känsliga tid kan leda till att en spricka bildas – i bland inte större än någon tiondels millimeter. Oftast läker sprickan av sig självt om man minskar träningsvolymen, eller gör ett längre träningsuppehåll.

-Utmattningsbrott är dock kända för att behöva lång tid för att läka. Under tiden besväras man ofta av smärtor under belastning, men även efter träning och nattetid. För vissa brott kan det ta flera månader att läka, för andra mer än ett år, säger Jörg Schilcher, överläkare och ortoped inom Region Östergötland samt docent vid Linköpings universitet, avdelningen för experimentell ortopedi och institutionen för klinisk och experimentell medicin.

Som en självspricka i huden

Varför läker då mikroskador så långsamt? Att sprickan är så liten är konstigt nog en viktig orsak:
- Benet fjädrar när det utsätts för belastning. De små formförändringar som då uppstår i sprickan blir stora i förhållande till den tunna sprickan. De celler som försöker att läka sprickan tål inte belastningen och kan därför inte läka den – ungefär som vid en självspricka i huden.
Bild på figur som illustrerar smärtor i benetBensmärtor kan vara mikrofrakturer som läker.En del utmattningsbrott kan leda till att benet går av helt. I vissa fall rekommenderar ortopeder operation för att stabilisera benet i förebyggande syfte. Rådande standardbehandling för svårläkta stressfrakturer är ganska omfattande operationer med insättning av skruvar och plattor eller spikar som fixerar sprickan.

Denna behandling innebär risker och oftast flera operationer. Ett annat sätt att tänka är att borra bort det skadade område och därmed ge plats för cellerna att växa in i sprickan och sedan läka den. 

Porträttbild på Jörg Schilcher, docent och överläkare inom ortopedi. Jörg Schilcher, docent och överläkare inom ortopedi.Det var under studierna av den metoden som LiU-forskarna fick upp ögonen för den pågående läkningsprocessen. 
- Först trodde vi att vi hade borrat i fel område, tills vi insåg att ”sprickan” på röntgen var en pågående läkningsprocess och inte ett avbrott i benets struktur, säger Jörg Schilcher. 


Beprövad metod
rekommenderas

  Resultatet av studien gör att forskarna nu rekommenderar en mycket beprövad metod vid överbelastningsskador, nämligen att vila.

- Det är viktigt att vila och ge tid åt läkningsprocesserna i de små mikroskadorna. Det betyder inte att man ska sitta stilla, men man behöver undvika belastningar som ger besvär. Men det är svårt för elitidrottare som måste prestera hela tiden. Det har vi sett många exempel på, säger Jörg Schilcher.

Resultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften Scandinavian Journal of Medicine and Science in sports.
- Det här är resultatet av tio års forskning. Det känns extra tillfredställande att artikeln har valts ut till ”editors choice” i numret av tidskriften med vår mikroskopiska bild på förstasidan. Det lönar sig att inte ge upp, säger Jörg Schilcher.


Artikeln:
”Chronic anterior tibial stress fractures in athletes: No crack but intense remodeling”, Jörg Schilcher, Magnus Bernhardsson, Per Aspenberg, (2019), (Scandinavian Journal of Medicine and Science in sports), publicerad online 12 september 2019, doi: 10.1111/sms.13466

KontaktVisa/dölj innehåll

ForskningVisa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiUVisa/dölj innehåll