10 juni 2022

Det behövs både fler behöriga lärare och mer forskning med inriktning på fritidshem. Linköpings universitet tar nu täten för att lyfta professionen vetenskapligt genom en årlig satsning på 2,2 miljoner kronor under fyra år som ska gå till forskning om fritidshem.

Fotograf Peter Holgersson
Fotograf Peter Holgersson Fotograf: Peter Holgersson AB

Fritidshem är en stor skolform i Sverige. Drygt 90 procent av alla elever i åldern sex–nio år tar del av undervisningen som ges i fritidshemmen. Men grundlärare med inriktning på fritidshem, som förr kallades fritidspedagoger, har blivit ett bristyrke. Dessutom är forskning om fritidshem väldigt begränsad inom utbildningsvetenskap. På Linköpings universitet (LiU), där grundlärarutbildningen med inriktning mot fritidshem utökats de senaste åren, görs nu en särskild forskningssatsning på fritidshem. Beslutet är unikt i Sverige och ger LiU möjlighet att positionera sig på området.

– Fritidshem är en skolform som är underforskat och som har haft ganska lite fokus. Det här är något vi har kämpat med på lärarutbildningen, så vi är extremt glada och stola över att vi får de här pengarna, säger Helene Elvstrand, universitetslektor på institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL) vid LiU.

Fritidshem har särskilt lyfts fram i läroplanen för grundskolan (Lgr 11) samt för förskoleklassen och fritidshem. I den betonas att fritidshem är en viktig del av det livslånga lärandet. Det är även en arena för att ta sig an samhällsutmaningar kopplade till mångfald och segregation.

Forskningen på fritidshem är viktigt utifrån flera perspektiv, berättar Helene Elvstrand: Porträtt på Helene Elvstrand framför blå vägg.

– Ur ett LiU-perspektiv är det viktigt att vi har en forskningsförankring i våra grundutbildningar så att den utbildning vi bedriver har en hög vetenskaplig kvalitet. Sedan tycker jag som forskare i fritidshem att det är viktigt ur elevernas perspektiv, så att de har en verksamhet som också är beforskad och där de som jobbar i fritidshem kan ta stöd i forskning.

Riktar om pengar

Beslutet innebär att LiU ger ett särskilt, årligt forskningsanslag på 2,2 miljoner kronor för åren 2022–2026. Satsningen görs genom att man riktar om rektorsmedel som tidigare använts för rekryteringar till gästprofessorsprogrammet i Moa Martinson och Tage Danielssons namn.

Foto Charlotte Perhammar – Vi ser en bra möjlighet där Linköpings universitet kan bygga ett starkt forskningsfält för framtiden, säger Jan-Ingvar Jönsson, rektor för LiU. Fritidshem har pekats ut nationellt som ett område som borde stärkas forskningsmässigt i landet. Och det lärosäte som ligger närmast till att klara av det nu är Linköpings universitet så det här är en bra och viktig satsning. 

Rekrytering av doktorander

Förhoppningen är att bygga upp en stor, nationell forskningsbas och rekrytera ett flertal doktorander, berättar Helene Elvstrand:

– Själva satsningen ligger på IBL men vi kommer samverka med flera institutioner, till exempel Tema Barn, som bidrar med medel vilket gör det till en stor satsning. Det gör också att vi kan arbeta med fritidshemsfrågor på tvärvetenskapligt sätt vilket är LiU:s signum.

Viktigt symbolvärde

Beslutet som LiU tagit har även ett viktigt symbolvärde, berättar Helene Elvstrand:

– Jag har själv jobbat och forskat inom grundlärarprogrammet och har de sista tio åren på olika sätt försökt etablera forskningsnätverk både nationellt och internationellt. Det är väldigt viktigt i utbildningssfären att fritidshem får den här positionen.

LiU har tagit flera beslut de senaste åren för att möta behovet av grundlärare med inriktning på fritidshem. Dels har antalet utbildningsplatser successivt ökat från 35 när programmet startade på LiU år 2011 till dagens drygt 200. Dessutom startar LiU en vidareutbildning för förskollärare eller lärare som saknar examen (VAL). Forskning om fritidshem vid LiU bedrivs redan i liten skala men har uppmärksammats som god i jämförelse med anda lärosäten i en kvalitetsgranskning som Universitetskanslersämbetet har gjort.

Kontakt

Mer forskning

Senaste nytt från LiU

Kvinna står och tittar ut över havet.

Marietta Radomska har ett livligt intresse för döden

Marietta Radomska överraskar. Hon forskar kring död och sorg men är själv livlig och full av passion för det hon sysslar med. Just nu driver hon ett projekt som handlar om ekologisk sorg. Någonstans finns en förhoppning om att förändra världen.

Polisbil, avspärrat.

Ny forskning stärker kommuners krisberedskap

Sveriges kommuner står inför stora krisutmaningar. För att möta dessa krav startar nu ett forskningsprojekt som undersöker hur ledarskapet för att utveckla och organisera förmåga till kommunal krisberedskap kan stärkas.

Gymnasieelev i laboratorium.

Styrkeprovet i LiU-labbet: Knopen mot splitsen!

Vilket håller bäst under seglingen? En knop, eller en splits? Max Zetterström som går Seglargymnasiet i Motala fick chansen att ta reda på det i sitt gymnasiearbete – i LiU:s testlabb.