”Samverkan för bästa skola” (SBS) är en satsning via Skolverket, där huvudmän vars skolor har låga kunskapsresultat får en möjlighet att bedriva utvecklingsarbete tillsammans med Skolverket och lärosäten. Söderportens skola har medverkat i SBS i 3,5 år och under två av dessa har Linköpings Universitet varit med och stöttat.
Inledningsvis var bara vissa delar av skolan med, men rätt snart kopplades hela skolan in, från förskoleklass och fritidshem, till låg- och mellanstadiet. Det har varit en stor fördel i arbetet, menar Helena Grönås och Ewa Bäckelid, lärare från LiU som varit delaktiga i SBS på Söderporten i en utbildningsinsats med fokus på andraspråksundervisning.
Ewa Bäckelid och Helena Grönås.
- Att hela skolan deltog har betytt mycket. Alla medarbetare har fått ta del av samma utbildningsinsats och rent praktiskt har det betytt att alla delarna på skolan har lärt sig ”samma språk” för att tala om andraspråksundervisning, säger Helena.
- Jag och Helena har gjort observationer i skolans olika verksamheter och via detta plockat upp sådant som utgjort underlag för undervisningsförbättringar, fyller Ewa i.
Att ha ett gemensamt yrkesspråk blir viktigt för att kunna prata om undervisningen och ta hjälp av varandra som kollegor, gå från görande till lärande, skapa goda lärandemiljöer, och ta emot eleverna i skolan på ett sådant sätt att de kan fokusera och bli sedda. Med hjälp av olika verktyg har personalen genom små men viktiga förändringar sett stora effekter.
Hela skolan har jobbat mot samma mål
Även medarbetarna på Söderportens skola trycker på att det är värdefullt att hela skolan nu har fått ett gemensamt språk. Men vad har det handlat om, det här med att hitta ett gemensamt språk? Anna-Karin Sävenstrand, Linda Hansen och Camilla Kratz är rektorer på skolan och så här berättar de:
- Vi har hittat arbetssätt som fungerar för samtlig personal, nu använder alla samma metoder och det har blivit lyckat just genom att alla har fått ta del av samma handledning och föreläsningar och vi har gemensamt jobbat mot samma mål, säger Anna-Karin.
- Ewa och Helena har jobbat brett och observerat i varje klassrum. Hela skolan har fått återkoppling, exempelvis har vi skrivit gemensamma överenskommelser för hela arbetslaget som sedan har hängt med under hela arbetet. Dessa har vi följt upp och uppdaterat under tidens gång, säger Linda.
- Nu pratar vi om undervisning på ett medvetet sätt. Mer precist än tidigare. Vi har en bättre grund för hur vi lägger upp undervisningen, säger Camilla.
Aktiva elever gör undervisningen roligare 
Anna-Karin Sävenstrand, Linda Hansen och Camilla Kratz.
Många av eleverna vid Söderporten har inte svenska som förstaspråk och det är något som pedagogerna har lärt sig att jobba mer medvetet med – det är ett område som Ewa och Helena har erfarenhet och kunskap om sedan tidigare. Det har lagts mycket kraft på att få in språkutvecklingen som ett tänk i samtliga moment under hela skoldagen.
- När man undervisar i ett flerspråkigt klassrum så är det viktigt att göra medvetna anpassningar. Man kan korta ner långa genomgångar och låta eleverna prata mer än läraren på lektionerna. Då blir lektionen mer stimulerande både för läraren och eleverna. Det blir roligare att undervisa och eleverna får större möjligheter att utveckla sin svenska, säger Anna-Karin.
- Numera så uppmuntrar vi lärarna att våga dröja sig kvar längre inom ett område. Både för att öka förståelsen och även för att hinna med att följa upp, det är viktigt att låta det ta tid så att eleverna hinner ta till sig både nya ord och begrepp, säger Camilla.
Medvetna val i sin undervisning 
- Som lärare behöver man göra medvetna val om hur man lär ut och ha ett tydligt syfte med sin undervisning. Innan man går in i klassrummet ska man veta varför gör vi det här? Säger Linda.
Och det är något som Ewa och Helena håller med om.
- Det handlar om att göra medvetna val, vad ska jag göra och varför – och vad vill jag uppnå? Att alltid utgå från individen i klassrummet. Fokus har legat på hur undervisningen bedrivs. Lärarna har fått perspektiv och ”nya glasögon”, säger Helena.
- Det är viktigt att vara medveten om syftet med undervisningen. Samt att man inte letar fel hos eleverna – utan att man som pedagog funderar på vad som kan förändras i undervisningen för att nå varje elev. Vi hade satt upp tydliga mål tillsammans med skolan som handlade om att gå från görande till lärande och det känns så bra att vi också hamnade där till slut, säger Ewa.
En knuff i rätt riktning som gett mersmak
Söderportens personal verkar vara mer än nöjda med de fyra terminerna som de arbetat med Ewa och Helena inom ramen för SBS. Det är inspirerande att ta del av deras intryck från ett arbete som inte avslutas när rapporten är färdigskriven, utan som i högsta grad fortfarande är levande.
- Jag har upplevt Ewa och Helena som kunniga och engagerade. De har förståelse för oss och vår skola och vår kontext. Det har lett till att vår personal har visat mod och vågat ta till sig och våga prova sina kunskaper, säger Camilla.
- Att vi har haft stöd av projektet i corona-snurren har varit en extra knuff i rätt riktning. Det har hjälpt oss att hålla fokus på pedagogiken i stället för att dras ner i det administrativa. Ewa och Helena har haft ett bra arbetssätt, de har observerat viktiga punkter som vi behövde jobba med – personalen fick ett bra förtroende eftersom de kände till skolan och situationen, säger Anna-Karin.
- Vi har byggt in kompetens hos våra medarbetare, som vi alla har blivit bra på att använda. Vi har utvecklat oss mycket. Ewa och Helena har en gedigen kompetens och har kompletterat varandra. De är lyhörda för våra olika arbetslag och deras olika behov, de har anpassat sina metoder och sin kommunikation. Vi har verkligen vuxit i våra roller och vi är riktigt nöjda med insatsen, säger Linda.
