Kursen heter Miljödriven affärsutveckling och ges för civilingenjörsstudenter i årskurs fyra och fem. Den första gruppen vi träffar har noterat att plast är en stor förbrukningsvara inom transportlogistik.
− Varor plastas in direkt på träpallar och transporteras över hela världen. I bland lastas varorna om och delas upp. För att sedan plastas in på nya pallar tillsammans med andra varor. Det är en stor del av förbrukningen av engångsplast. Eftersom det har kommit lagar mot engångsplast inom andra områden så misstänker vi att det kommer här också, säger Leo Jönsson som läser femte året på civilingenjörsprogrammet inom Energi, miljö och management.
Därför har de tagit fram en alternativ lösning. Ett nät som kan återbrukas och som man spänner runt pallen och varorna.
En svaghet, bara. De tror inte själva riktigt på idén:
Civilingenjörsstudenten Emma Bernersson berättar om gruppens lösning på plastförbrukningen inom hantering av varor som transporteras på pallar. Foto Ulrik Svedin − Nej, vi har identifierat problemet men vi har ingen färdig lösning. Nätet är bra. Men det är inget ett fullvärdigt alternativ, eftersom plasten är tät och går snabbare att sätta dit maskinellt. Inom all transport är tiden väldigt viktig, säger Emma Bernersson, som studerar civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi.
Studenterna ska
tillämpa teorierna
Den här gången är det ”bara” ett studentprojekt. Redovisningen är arrangerad som en mässa i Ebbeparks visningsrum där studenter och lärare och externa besökare får gå runt och dela ut poäng i form av Monopol-pengar. Pallplast-ersättaren får bra poäng, trots att studenterna informerar om sin smått nedvärderande slutsats.
− Vi gör det här praktiska momentet som ett komplement till en skriftlig tentamen, för att studenterna ska tillämpa teorierna, säger professor Olof Hjelm.
Olof Hjelm och Kalle Eldebo. Foto Ulrik Svedin
Tillsammans med biträdande professor Charlotte Norrman samt adjunkten och doktoranden Kalle Eldebo har han satt ihop kursen. De ser en särskild poäng i att blanda civilingenjörsstudenter från Industriell ekonomi och Energi, miljö och management i det här praktiska projektet.
− De tränar både samarbete med personer de inte träffar dagligen, möten mellan olika kompetenser och att presentera och pivotera sina affärsidéer, säger Kalle Eldebo.
Ett annat projekt som också får mycket uppskattning är affärsidén att dela hushållselektronik.
Ta ett våffeljärn− Ta ett våffeljärn som exempel. Många använder det bara en gång om året. Tänk om det fanns sådan elektronik hos fastighetsägaren som man kunde låna eller hyra på olika lång tid, säger Industriell ekonomistudenten Martin Stenström.
som exempel
Det skulle kunna minska den totala konsumtionen av hemelektronik som redan är väldigt stor, konstaterar studenterna. Och det skulle även betyda att man utnyttjar apparaternas fulla livslängd, menar studenterna.
− En styrka med vår affärsidé är att den inte riktar sig direkt till kunden, utan business to business. Vi riktar oss till hyresvärdar som hyr ut till exempelvis studenter. Där tror vi att det finns en marknad, säger Malin Modorato, som studerar Industriell ekonomi