25 september 2020

En tvärvetenskaplig forskargrupp, med deltagare från Linköpings universitet och Lunds universitet, får 9,4 miljoner kronor från Länsförsäkringar för att studera orsaker till polarisering och dess konsekvenser. Bland annat ska projektet undersöka om statens minskade närvaro i glesbygd, samt kommuners nedläggningar av skolor och bibliotek, bidrar till ökad polarisering mellan stad och land.

Flygfoto över stad och åkrar
Pixabay

Gissur Ó Erlingsson, biträdande professor i statsvetenskap på Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet, är projektledare.

– Flera internationella studier visar att spänningen mellan stad och land spelat stor roll i val, i synnerhet för etableringen partier och rörelser som kritiserar storstädernas
ekonomiska, politiska och kulturella elit. Men trots att många i offentlig debatt hävdar motsatsen, vet vi helt enkelt inte om detta gäller också i Sverige. Projektet vill ge en mer rättvisande bild av svensk samhällspolarisering och dess effekter, bland annat genom att utveckla ett mer adekvat mått på vad som är ”stad” och vad som är ”land”. Med det hoppas vi kunna ge ett mer välunderbyggt underlag för såväl samhällsdebatt som politiska beslut, säger Gissur Ó Erlingsson.

Projektets övergripande syfte är att studera samhällelig polarisering, vilket här avser skillnader i politiska beteenden, politiskt deltagande, tillit, trygghet och värderingar. Fokus ligger på geografiska skillnader mellan stad och land som ska studeras såväl nationellt, i riket som helhet, som lokalt inom enskilda kommuner.

Värderingar, tillit och trygghet

Genom att bland annat undersöka hur kommuners nedläggningar av skolor, bibliotek och äldreomsorg inverkar på människors benägenhet att bo kvar på landsbygden, vill forskarna se hur den sortens beslut påverkar värderingar hos människor som väljer att bo kvar trots att samhällsservice försvinner. Projektet ska också studera politiskt deltagande, mellanmänsklig tillit och den trygghet som boende på landsbygden och i städerna upplever.

– Det som är så roligt när man arbetar med svenska registerdata – som vi kommer att nyttja här – är att de spänner över så lång tid och innehåller så mycket detaljer. På så vis kan vi till exempel förstå hur nedläggning av olika typer av samhällsservice i en kommun kan påverka människors flyttmönster till eller från kommunen, och växelspelet mellan dessa processer, säger Maria Brandén, docent vid Institutet för analytisk sociologi, Linköpings universitet.

Projektet, ”Ett polariserat samhälle? Hur nationell och lokal urbanisering formar Sverige”, löper på fyra år och är ett av två projekt som fick medel från Länsförsäkringars Fond för Forskning och Utveckling. Projektet ingår i Länsförsäkringars satsning på forskning om samhällspolarisering under 2020.

Övriga projektmedlemmar är Andreas Bergh (Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet), Maria Brandén (Institutet för analytisk sociologi, LiU), Susanne Wallman Lundåsen och Richard Öhrvall (Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet).

Kontakt

Centrum för kommunstrategiska studier

Senaste nytt från LiU

Elever och lärare i ett klassrum.

Enkla metoder gjorde lärare bättre på att undervisa

Alla lärares undervisning blev betydligt bättre efter att de fått besök av och återkoppling från experter på sina insatser under lektionen. Det visar en rapport från LiU som sammanställt observationer från 30 grundskolor.

Cellodlingsflaska under ett mikroskop i labb.

De odlar näsvävnad på labbet

LiU-forskare är bland de första i världen att odla mänsklig näsvävnad från stamceller. I den studerar de hur olika virus infekterar luftvägarna. Modellen använder de nu för att undersöka hur en särskild sorts antikroppar kan skydda oss mot infektion.

WASP utökas med initiativet AI for Science

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse beviljar WASP 70 miljoner kronor till ett nytt initiativ som ska främja användandet av AI-baserade metoder inom akademisk forskning i Sverige.