28 mars 2023

Visst är väl eldrivna lastbilar framtiden? Ändå är de försvinnande få i trafik trots att godstransporterna på våra vägar och i våra städer bara ökar. LiU:s forskare försöker svara på varför. 

Trafikmyller i storstad.
LiU:s forskare försöker svara på varför få elektrifierade godstransporter rullar på våra vägar och i städer. Thor Balkhed
Har du funderat på varför det fortfarande trängs så många dieseldrivna lastbilar i trafiken, när allt fler personbilar är eldrivna? Om det går att pressa in ett batteri i en vanlig bil borde det inte vara något problem på en lastbil? Svaret är att det inte längre är tekniken som är hindret. Det är snarare den samhälleliga kontexten som är utmaningen.

”Som katten bland hermeliner”

– Jag känner mig ibland som katten bland hermelinerna när jag försöker förklara de olika ekonomiska, affärsmässiga och organisatoriska perspektiven för de som mer är intresserade av de tekniska lösningarna, säger Viktor Werner som är doktorand på institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) och forskar kring elektrifieringen av godstransporter.

– Om målet är att byta ut diesel mot el – hur ska vi då agera? Om kostnaden för åkerierna flyttas från en rörlig kostnad som diesel till en investering i ett batteri med laddningsutrustning blir kalkylen helt annorlunda, säger professor Thomas Magnusson vid IEI som leder projektet att ta fram kunskap som påskyndar omställningen till elektrifierade godstransporter.

– Kalkylen bygger dessutom på att el är billigare än diesel men med den senaste tidens elpriser har läget förändrats och komplicerats, bland annat eftersom elpriset varierar beroende på var man är i landet. Till detta ska läggas tillgången till publika laddningsstationer som tillsammans med batteristorleken avgör transporternas rutter och planeringen av transporterna, säger Thomas Magnusson.

Bara några hundra

Det är många parametrar som påverkar elektrifieringen av godstransporter och kanske är det, trots allt, inte så märkligt att det bara finns några få hundra rullande tunga ellastbilar mot cirka 83 000 tunga diesellastbilar i Sverige. Trots att fordonsindustrin är viktig för Sverige (var fjärde lastbil som rullar i Europa är tillverkad av svenska företag) och att tekniken förbättras kontinuerligt är förutsättningarna för elektrifiering helt annorlunda för godstransporter jämfört med utveckling på personbilssidan.

– Det har varit stort fokus på att få lastbilarna att rulla, men vår forskning går mer in på hur de olika aktörerna i systemet runt fordonen agerar. Vad är det som kan sätta fart på utvecklingen? I vår forskning försöker vi på ett tvärvetenskapligt sätt finna den samhälleliga kontexten och vi kan konstatera att det rör på sig på alla håll, men det är oklart vart, säger Viktor Werner.

– Aktörerna måste till exempel kunna samarbeta kring kraftnätet som ska försörja fordonen med el via laddningsstationer. Ekvationen blir: utan laddningsstationer ingen ökning av antal ellastbilar, utan fler ellastbilar ingen marknad för laddningsstationer, konstaterar Henrik Gillström som är biträdande universitetslektor och som forskar i hållbara logistiksystem.

Slutkunderna påverkas

Ytterligare en faktor som kan lyftas in i det affärsmässiga och samhälleliga perspektivet är hur vi som slutkunder och mottagare av leveranser av matvaror, kläder och mycket annat påverkas av en elektrifiering av godstransporterna. Skulle vi acceptera eventuella längre leveranstider eller högre priser för att möjliggöra hållbarare transporter? Solpaneler Foto Thor Balkhed

FAKTA: Transportforskning i samarbete

Transport är ett av LiU:s strategiska utvalda styrkeområden som har stor relevans för vårt samhälle. Transportforskningen omfattar bland annat infrastruktur för transporter samt fordons- och logistiksystem.
Projektet med ett systemperspektiv på elektrifierade godstransporter med syfte att bidra till kunskap om hur man kan påskynda omställningar involverar tre lärosäten, utöver LiU också Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Halmstad och pågår till utgången av 2024.

Batteribyten kan vara lösningen

I ett nytt forskningsprojekt kommer VTI och Linköpings universitet tillsammans med en expertgrupp undersöka om ett batteribytessystem för tunga elfordon kan genomföras i Sverige. 

Jämfört med laddning av elfordon med kabel har ett batteribytessystem (battery swapping) flera fördelar. Det bygger på tillgänglig teknik, skulle kunna vara enklare att bygga ut och möjliggör separata livscykler för batterier respektive fordon. Själva bytet till ett fullt batteri går också snabbt, på några minuter, jämfört med laddning med kabel av ett fastmonterat batteri. Tekniken används i stor skala i Kina, men i Sverige känner många ännu inte till vad batteribyte är.

Den stora utmaningen är att batteribyten kräver ett helt nytt affärssystem, där både etablerade och nya aktörer samverkar på nya sätt för att skapa gemensamma värden. Tekniken finns, men affärsmodellen saknas, enkelt uttryckt.

Det nya projektet "Genomförbarhetsstudie för en uppskalning av batteribytessystem för tunga fordon" ska undersöka just detta – utöver de tekniska förutsättningarna, vilka är de affärsmässiga förutsättningarna för batteribytessystem i Sverige och vad krävs för att det ska bli affärsmässigt lönsamt? En konkret fråga är till exempel hur ett ägande av batterier och batteribytesstationer skulle kunna se ut om batteriet och fordonen skiljs åt och inte behöver ha samma ägare.

Parallellt med det nya forskningsprojektet finns dessutom en ansökan om att i närtid bygga upp en batteribytesdemonstrator med tre batteristationer, en i Norrköping, en i Linköping och en i Stockholm. I den ansökan är nätverket Logistikia, bestående av företag inom logistikbranschen, engagerat. Dessa företag kommer också medverka i VTI:s och LiU:s forskningsprojekt. Forskningsprojektet är ettårigt och finansieras med fem miljoner kronor av Energimyndigheten.

Björn Stafstedt


Kontakt

Transport - ett styrkeområde på LiU

Senaste nytt från LiU

Porträtt av man (Carl Fredrik Graf)

Carl Fredrik Graf får LiU:s förtjänstmedalj

Avgående landshövding Carl Fredrik Graf tilldelas Linköpings universitets förtjänstmedalj för ”sin vilja och förmåga att samla regionens olika krafter i arbetet för en positiv samhällsutveckling”. Medaljen delas ut vid den akademiska högtiden 1 juni.

Kampanj mot droger blev Emmas genombrott

När Kårservice i samarbete med kårerna bestämde att tydligt ta avstånd från droger och droghandel gick uppdraget till GDK-studenten Emma Kunelius. Hennes kampanj fick stort genomslag på campus och nominerades i tävlingen Stora Kommunikationspriset.

Ola Larsmo.

En brygga mellan universitetet och samhället

Författaren Ola Larsmo sammanfattar sin tid som gästprofessor vid LiU som spännande, givande och viktig. Han menar att det i dag är viktigare än någonsin att känna till sin historia och att förstå den.