”Som katten bland hermeliner”
– Jag känner mig ibland som katten bland hermelinerna när jag försöker förklara de olika ekonomiska, affärsmässiga och organisatoriska perspektiven för de som mer är intresserade av de tekniska lösningarna, säger Viktor Werner som är doktorand på institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) och forskar kring elektrifieringen av godstransporter.
– Om målet är att byta ut diesel mot el – hur ska vi då agera? Om kostnaden för åkerierna flyttas från en rörlig kostnad som diesel till en investering i ett batteri med laddningsutrustning blir kalkylen helt annorlunda, säger professor Thomas Magnusson vid IEI som leder projektet att ta fram kunskap som påskyndar omställningen till elektrifierade godstransporter.
– Kalkylen bygger dessutom på att el är billigare än diesel men med den senaste tidens elpriser har läget förändrats och komplicerats, bland annat eftersom elpriset varierar beroende på var man är i landet. Till detta ska läggas tillgången till publika laddningsstationer som tillsammans med batteristorleken avgör transporternas rutter och planeringen av transporterna, säger Thomas Magnusson.
Bara några hundra
Det är många parametrar som påverkar elektrifieringen av godstransporter och kanske är det, trots allt, inte så märkligt att det bara finns några få hundra rullande tunga ellastbilar mot cirka 83 000 tunga diesellastbilar i Sverige. Trots att fordonsindustrin är viktig för Sverige (var fjärde lastbil som rullar i Europa är tillverkad av svenska företag) och att tekniken förbättras kontinuerligt är förutsättningarna för elektrifiering helt annorlunda för godstransporter jämfört med utveckling på personbilssidan.
– Det har varit stort fokus på att få lastbilarna att rulla, men vår forskning går mer in på hur de olika aktörerna i systemet runt fordonen agerar. Vad är det som kan sätta fart på utvecklingen? I vår forskning försöker vi på ett tvärvetenskapligt sätt finna den samhälleliga kontexten och vi kan konstatera att det rör på sig på alla håll, men det är oklart vart, säger Viktor Werner.
– Aktörerna måste till exempel kunna samarbeta kring kraftnätet som ska försörja fordonen med el via laddningsstationer. Ekvationen blir: utan laddningsstationer ingen ökning av antal ellastbilar, utan fler ellastbilar ingen marknad för laddningsstationer, konstaterar Henrik Gillström som är biträdande universitetslektor och som forskar i hållbara logistiksystem.
Slutkunderna påverkas
Ytterligare en faktor som kan lyftas in i det affärsmässiga och samhälleliga perspektivet är hur vi som slutkunder och mottagare av leveranser av matvaror, kläder och mycket annat påverkas av en elektrifiering av godstransporterna. Skulle vi acceptera eventuella längre leveranstider eller högre priser för att möjliggöra hållbarare transporter? Foto Thor Balkhed
FAKTA: Transportforskning i samarbete
Transport är ett av LiU:s strategiska utvalda styrkeområden som har stor relevans för vårt samhälle. Transportforskningen omfattar bland annat infrastruktur för transporter samt fordons- och logistiksystem.
Projektet med ett systemperspektiv på elektrifierade godstransporter med syfte att bidra till kunskap om hur man kan påskynda omställningar involverar tre lärosäten, utöver LiU också Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Halmstad och pågår till utgången av 2024.
