Godstransporter är en viktigdel för att dagens samhällen ska fungera, men de har också en påverkan på de klimatavtryck som sker. Därför finns det behov att minska dess klimatpåverkan, alltså jobba mot hållbarare logistiksystem.
Ett viktigt steg för att minska godstransporters klimatpåverkan är att använda sig av alternativa drivmedel, där elektrifiering kan ha en viktig roll. Det är också viktigt att det inte räcker att klimateffektivisera ineffektiva system, utan det finns också ett behov att minska klimatpåverkan genom att utveckla dagens transportlösningar.
Potentialer med Samlastningscentraler men också hinder
Samlastningsterminaler eller samordnad varudistribution är en åtgärd för att effektivisera transportsystemet i städer och på så sätt potential att minska klimatpåverkan. Genom att samla ingående leveranser och kombinera dem till gemensamma transporter finns det potential att godstrafiken i städer kan minskas. Utöver potentiella positiva effekter utifrån ett stads perspektiv finns det även flertalet aktörer som blir påverkade av införande av samlastningsterminaler. Det handlar exempelvis om logistikföretag, mottagare såsom butiker, restauranger och kommunala enheter. I min forskning fokuserar jag på hur man kan arbeta för att stadsterminaler ska bli långsiktigt livskraftiga. Viktiga steg mot detta är att skapa en finansieringsmodell för hur terminaler kan generera intäkter. En annan viktig aspekt är att inkludera hur olika aktörer blir påverkade och varför de skulle vilja vara del an en terminallösning. I min forskning har jag studerat detta genom ett affärsmodellsperspektiv, tjänsteperspektiv och värdeskapande.
Omställning mot elektrifierade godstransport möjliggör minskad klimatpåverkan
Att elektrifiering av distributionsflöden har möjligheten att minska klimatpåverkan är något som är känt. Dock finns det stora hinder för att lyckas med en omställning mot elektrifierade godssystem. Det handlar dels om vilka nya krav som sätts på transportsystemen, dels om det finns nya aktörer som är relevanta i ett elektrifierat godssystem. Sen uppkommer givetvis frågor hur påverkan blir på kostnader och om elnätet klarar av den ökade efterfrågan som följer. I min forskning jobbar jag utifrån ett systemperspektiv - hur de olika delarna hänger samman och hur olika begränsningar och krav påverkar hur framtidens distributionsflöden kan se ut. Jag forskar inom Swedish Electromobility Centre, där jag är del av temat Electromobility in Society.
