09 april 2024

– Skriftkompetensen har nog aldrig har varit viktigare än vad den är idag. När AI tar allt större plats är denna kunskap extra central! Vi har en utmanande tid framför oss och därför känns det helt avgörande att vi i Norden går samman och sprider vår forskning.

Nätverksträff.
Från vänster: Randi Solheim (Norge), Peter Hobel (Danmark), Lene Cicilie Storgaard (Danmark), Erika Sturk (Sverige) och Helen Winzell (Sverige). Karin Midner

Helen Winzell är universitetslektor på avdelningen för kommunikation, litteratur och svenska (KLS), på Institutionen för kultur och samhälle (IKOS). Under några år sökte hon efter ett forskarnätverk med fokus på skrivundervisning. När hon insåg att det inte fanns något sådant nätverk, bestämde hon sig för att startad upp ett tillsammans med några entusiastiska forskare från Sverige, Norge, Danmark och Finland.

– För mig är det både viktigt och väldigt roligt att driva och delta i nätverket. Vi vill göra Norden till ett starkare forskningsfält och öka möjligheterna till gemensamma nordiska forskningsprojekt där skrivandet i skolan utforskas. Vi vill även dela med oss av befintlig forskning från våra länder och skrida dem över gränserna.

Ett nätverk som ska inspirera och skapa synergier

Nätverksträff.
Karin Midner

Nätverkets uppstart kan delas in i tre steg och finansieras med medel från Riksbankens Jublieumsfond. Det första steget var att delta vid en nordisk språk- och litteraturdidaktisk konferens i Helsingfors i slutet av 2023 för att informera om nätverket. Det andra steget var ett styrgruppsmöte som hölls i Norrköping i mars 2024.

– Det var fantastiskt att få träffas och samtala om vad vi vill göra tillsammans. Genom att kartlägga den nordiska forskningen om skrivundervisning och skrivutveckling fick vi en bild av vad som är viktig för oss som nätverk just nu. Vi vet mer om vad som redan finns, vad som pågår just nu, samt inom vilka områden som det saknas forskning. Det skapades en härlig energi och vi är helt klart peppade på att fortsätta detta viktiga samarbete.

Nu väntar minst en digital träff, innan det tredje steget tas i slutet av 2024, då nätverket träffas i Luleå i anslutning till en svensk konferens (Svenska med didaktisk inriktning, SMDI).

– Vi vill att vårt nätverk ska inspirera och skapa synergier. När vi ses i Luleå kommer vi att anordna en workshop för skrivdidaktiska forskare i syfte att generera nya forskningssamarbeten. Bland annat skissar vi på någon form av speed-dating, där forskare snabbt presenterar vad de gör och är intresserade av för att vi ska hitta spännande matchningar.

Två deltagare berättar

"Det är mycket viktigt att vi samarbetar."

– Det finns gedigen forskning om det norska, svenska och danska
språket – men vi känner inte till varandras forskning. Så det är fint att vi som jobbar med samma sak i dessa tre länder kan ses och dela med oss av våra kunskaper och lärdomar.

Lene Cicilie Storgaard, Danmark
Karin Midner
Lene Cicilie Storgaard är Docent vid Köpenhamns Professionshøjskole, Læreruddannelsen Forskning og Udvikling. 

– De nordiska länderna är alla ganska små, men tillsammans blir vi en större enhet. Våra språk är inte speciellt olika och därför är det både enkelt och givande att utforska forskningen tillsammans.

Nätverksträffen är inne på dag två, deltagarna pratar obehindrat och livligt på Svenska, Norska och Danska. Om det fanns några språkbarriärer inledningsvis är dessa helt utplånade.

– I nätverket använder vi oss av våra modersmål utan problem. Det är ett bevis på att vi som bor i Norden inte bör begränsa oss och tänka på att vi har olika språk. I stället bör vi se likheten som en styrka, vi som bor i Norge, Danmark och Sverige kan stötta varandra.

De didaktiska utmaningarna i de olika ländernas skolor linkar varandra och därför finns många fördelar med att sprida forskningen över gränserna.

– Jag blir inspirerad av de insikter jag har fått hittills, Nätverket har fått en bra start och jag ser fram emot fortsättningen. Exempelvis den spännande didaktiska utmaningen som vi står inför med Chat GPT – ett verktyg som har kommit för att stanna. Vi behöver lära oss hur AI kan hjälpa oss och vi behöver integrera den kunskapen i vår undervisning.

Nätverksträff.
Karin Midner


"Det är värdefullt att vi förstår varandras språk"

– Förutom att vi kan prata med varandra, så kan vi läsa och jämföra texter skrivna av våra studenter – trots att de är skrivna på olika språk. Det är en styrka och stor potential för kommande gemensamma forskningsprojekt.

Nätverksträff.
Karin Midner

Randi Solheim är professor i norskdidaktikk på NTNU i Trondheim. Hon arbetar bland annat med lärarutbildning.
– Mitt forskningsområde berör det skrivna språket och hur man lär sig att skriva. Jag tycker att det ger mycket att ha ett utbyte med danska och svenska kollegor. Att vi förstår varandras språk är värdefullt, något vi måste ta vara på. Det är en styrka och stor potential för kommande gemensamma forskningsprojekt.

Randi Solheim vill att den forskning om som produceras i de nordiska länderna om hur vi skriver uppmärksammas och sprids över gränserna. Forskningen behöver lämna bokhyllorna och dataskärmarna så den kommer till användning i skolorna och vid lärarutbildningarna.

– Vi har liknande skolsystem och kultur i Sverige, Norge och Danmark, så jag ser en stor potential med att vi som arbetar i dessa länder samlas och samarbetar. Det är en fin möjlighet att dela med oss av våra erfarenheter och lära av varandra. Att våra språk är så lika är en gåva, det blir enklare att skapa synergier. Ute i världen ser man ofta på Norden som ett område och det här nätverket blir en styrka när det gäller att sprida den nordiska skrivdidaktiska forskningen till Europa och resten av världen.

Nätverksträff.
Karin Midner

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

CO2 skrivet på blå himmel med bokstäver av moln.

Riskfylld väg mot klimatmål för Stockholm

Stockholms mål är att år 2030 fånga in mer koldioxid än vad som släpps ut. Därför satsar staden på ny teknik vid kraftvärmeverket Värtaverket. Men det är en strategi som antagits utan tillräcklig diskussion om riskerna, konstaterar forskare vid LiU.

Professor Marie Cronqvist.

Historieprofessor på spaning efter framtidens Hesa Fredrik

Med ett intresse för det tvärvetenskapliga fält som kallas för "historical sound studies" tar Marie Cronqvist klivet från Lund till Linköping. Hon är professor i historia och ska fördjupa sig i hur larmsignalen VMA påverkar människan.

Världens första ISO-standarder för cirkulär ekonomi klara

Flera forskare från LiU har deltagit i arbetet med att ta fram världens första ISO-standarder för en cirkulär ekonomi. Målet är ett mer hållbart samhälle.