21 november 2022

Intresset att samverka med frivilliga ökar hos blåljusaktörerna. Det finns också ett ökande intresse från medborgare att bidra för trygghet, räddning och säkerhet.

People in the dark.

Det frivilliga fältets geografi - en forskningsöversikt över det frivilliga fältets förutsättningar för samverkan inom räddning och respons är titeln på en rapport som är skriven av Rebecca Stenberg, som forskar vid forskningscentrum CARER (LiU:s Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem). 

Rapporten visar att det finns ett ökande intresse från blåljusaktörer som kommunal räddningstjänst och statlig sjö- och flygräddning samt polisen och, att samverka med frivilliga. Det finns också ett ökande intresse från medborgare att bidra för trygghet, räddning och säkerhet. 

Som blåljusaktörer räknas exempelvis kommunal räddningstjänst och statlig sjö- och flygräddning samt polisen. Fältet ”frivilliga verksamheter” består av en mängd olika verksamheter som på många sätt är väsensskilda, med mycket olika målgrupper, medlemmar, inriktning, kunskaper och etableringsgrad.

Viktigt med kunskap om frivilligverksamhetens förutsättningar

För att kunna planera systematisk samverkan och utbyte mellan myndigheter/offentliga verksamheter och frivilliga är det viktigt att ha kunskap om frivilligverksamhetens förutsättningar.

Slutsatsen i rapporten är att den frivilliga verksamhetens karaktär och särart avgör var och hur verksamheten kan bidra i en mångfald av olika möjligheter från grannsamverkan till första respons eller organisering av beredskap. Möjligheterna till samverkan med frivilliga avgörs snarare av räddningssystemets förmåga att kanalisera, hantera och ta vara på mångfalden.

Kontakt

CARER

Senaste nytt från LiU

Elever och lärare i ett klassrum.

Enkla metoder gjorde lärare bättre på att undervisa

Alla lärares undervisning blev betydligt bättre efter att de fått besök av och återkoppling från experter på sina insatser under lektionen. Det visar en rapport från LiU som sammanställt observationer från 30 grundskolor.

Cellodlingsflaska under ett mikroskop i labb.

De odlar näsvävnad på labbet

LiU-forskare är bland de första i världen att odla mänsklig näsvävnad från stamceller. I den studerar de hur olika virus infekterar luftvägarna. Modellen använder de nu för att undersöka hur en särskild sorts antikroppar kan skydda oss mot infektion.

WASP utökas med initiativet AI for Science

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse beviljar WASP 70 miljoner kronor till ett nytt initiativ som ska främja användandet av AI-baserade metoder inom akademisk forskning i Sverige.