10 november 2022

Lagstiftare, myndigheter och enskilda medarbetare kan tala och skriva om kvalitet på mycket olika sätt i svensk kommunal vuxenutbildning. De skilda kvalitetsbegreppen kan skapa både missförstånd och svårigheter i verksamheten. Det visar en ny doktorsavhandling vid Linköpings universitet.

Fyra studenter i studiemiljö
Avhandlingen granskar hur olika parter ser på kvalitet i kommunal vuxenutbildning. Skillnaderna kan vara stora, visar det sig. Fotograf: Anna Nilsen

Sällan bland lärarna

"Ingen kan vara emot god kvalitet i vuxenutbildningen. Men vad vi menar med "kvalitet" är inte givet", säger Johanna Mufic. Foto: Magnus Johansson

I avhandlingen "Quality Problems” in Swedish Municipal Adult Education: The Micropolitics of Quality Construed in the Audit Society granskar Johanna Mufi hur kvalitet konstrueras i kommunal vuxenutbildning. Med begreppet ”konstrueras” förstås hur olika parter skriver och talar om kvalitet i verksamheten.

Avhandlingen granskar både skriftliga dokument (skollagen, läroplanen och offentliga utredningar), Skolinspektionens tematiska granskningar och möten mellan skolinspektörer, skolledare, lärare och studie- och yrkesvägledare. I det sistnämnda fallet observerade Johanna Mufic, som själv är utbildad ämeslärare, mötet och spelade in samtalet på band.

- Vid samtalen talades det generellt ganska lite om kvalitet och mer om vem som ansvarar för olika områden. Lärare använder också ordet kvalitet ganska sällan utan talar oftare om hur det vardagliga arbetet ska organiseras och utföras, säger Johanna Mufic.

Måste förbättras

I vuxenutbildningspolicy beskrivs däremot kvalitet ofta i termer av ”problem” eller något som behöver förbättras. I dessa dokument beskrivs kvalitet i relation till elevers bristande måluppfyllelse och genomströmning.

I Skolinspektionens tematiska granskningar finns både en kvantitativ uppfattning av kvalitet, som något som är mätbart och uppföljningbart, men också en mer kvalitativ konstruktion av begreppet.

- Jag hörde skolinspektörer som sade att de översköljdes av fina powerpoint-bilder när de var ute på granskning, men att de nu ville se något mer än bara fina nyckeltal. De ville veta vad som fanns bakom ytan som visades upp, säger Johanna Mufic.

En svårighet med gemensamma, kvantitativa mått på kvalitet är att de inte tar hänsyn till hur olika förutsättningarna är i olika kommuner, stora och små. Johanna Mufic talar om en ”flexibilitetsparadox” där kravet på flexibilitet, till exempel genom att återkommande ta in nya elever, i mindre kommuner gör distansundervisningen till det enda realistiska alternativet.

Flera aspekter

I andra fall kan de sätt som det talas och skrivs om kvalitet också stå i konflikt med varandra och få oförutsedda effekter. Om komvuxelever lämnar utbildningen i förtid för att de får arbete, är det positivt för dem själva och ligger väl i linje med vuxenutbildningens övergripande syfte. Men det rimmar samtidigt illa med målet med få studieavbrott.

Inriktningen mot kontroll, uppföljning och mätbarhet inom skolvärlden gör också att mer svåruppföljda och svårmätbara aspekter av kvalitetsbegreppet riskerar att falla bort.

- Det är inte fel att följa upp och mäta, men det blir ett problem om vi inte kan prata om kvalitet på något annat sätt än som något som ska vara mät- och uppföljningsbart. Då finns en risk att vi missar mer komplexa och svårfångade aspekter av kvalitetsbegreppet. Begreppet fylls ofta med olika innebörder och det är viktigt att vi ifrågasätter dessa olika betydelser av kvalitet, säger Johanna Mufic.

 

Avhandlingen:Quality Problems” in Swedish Municipal Adult Education: The Micropolitics of Quality Construed in the Audit Society, Johanna Mufic. Linköping University Electronic Press DOI: 10.3384/9789179293581

Kontakt

Senaste nytt från LiU

LiU får 232 miljoner från Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet har nu beslutat om fördelningen av forskningsbidrag inom fyra områden. Vid Linköpings universitet får natur- och teknikvetenskap mest.

En forskare arbetar tillsammans med en försöksperson.

Mänsklig känsel består av 16 unika nervcellstyper

16 olika typer av nervceller – så många har forskare identifierat i människans känselsinne i en ny studie. Jämförelser mellan människa, mus och makak visar både likheter och betydande skillnader.

Två män i labbrockar med en dator i ett labb.

De förbättrar Nobelprisvinnande AI

AI-verktyget Alphafold har förbättrats så att det nu kan förutsäga formen på väldigt stora och komplexa proteinstrukturer. Forskarna vid Linköpings universitet har också lyckats integrera experimentella data i verktyget.