Poeten Gaspara Stampa och en normbrytande kärlekslyrik

Att som kvinna skriva poesi under renässansens var inte självklart. Än mindre självklart var det att skriva om längtan och förälskelse ur en kvinnas perspektiv. Men det gjorde Gaspara Stampa. Hon ses som en av de största poeterna under renässansen och är den kvinnliga italienska renässanspoet som det finns flest bevarade dikter ifrån.

– Hon var en kvinnlig poet i offentligheten och bara det var normbrytande. Men utöver det så skrev hon kärleksdikter som gick emot sociala konventioner och normer.

Det säger litteraturvetaren Johanna Vernqvist som är aktuell med boken Gaspara Stampa – En kvinnas röst i renässansens kärlekslyrik som lyfter poetens liv och verk. Ett urval av dikter har översatts till svenska, Johanna Vernqvist har översatt till prosa medan John Swedenmark gjort ett antal lyriska översättningar. Det är den mest omfattande svenska översättningen av Stampas poesi hittills. Foto Crelle

Normbrytande

Gaspara Stampas lyrik genomsyrades av en feministisk kärleksfilosofi, inspirerad av poeten och filosofen Tullia d’Aragona. Stampa utmärkte sig genom att kasta om de traditionella könsrollerna – i hennes verk är den talande älskande en kvinna och den tilltalade älskade en man.

Traditionellt sett har diktare, och framför allt kvinnliga poeter, riktat sig till en kärlek som är utom räckhåll, eller till någon som man längtar efter att återförenas med i livet efter detta. Kärlek och längtan har beskrivits på en mer själslig, andlig eller evig nivå. Men för Gaspara Stampa är kärleken också sinnlig och jordisk.

– Stampa vänder på det här. Hon skriver om mannen som hon var förälskad i. En av hennes dikter talar om ett kärleksmöte i natten och hur hon önskar att gryningen inte ska komma. Det var inte socialt accepterat att en kvinna uttryckte fysiska begär på det sättet, säger Johanna Vernqvist.

Likheter med Michelangelo

Gaspara Stampa föddes 1523 i Venedig. Hon fick en gedigen utbildning, började tidigt att skriva poesi och hade snart en självklar plats bland Venedigs litterära och kulturella elit. Hon blev mycket populär, trots att hon gick emot sociala konventioner - eller kanske för att hon gjorde det.

Någon annan som också var normbrytande under den här tiden var konstnären och poeten Michelangelo. Mellan hans och Stampas verk finns flera likheter, så som ordval och metaforer, menar Johanna Vernqvist. Den här tesen utvecklar hon i boken.

Kärlekens väsen

Under framför allt 1500-talets första halva var det populärt med kärleksdialoger. De byggde på filosofiska idéer och behandlade kärlekens själva väsen. Johanna Vernqvist ser tydligt hur Stampa hade god kunskap om och plockade upp de filosofiska idéerna.Bokomslag. Gaspara Stampa - en kvinnas röst i renässansens kärlekslyrik. Apell Förlag.

Kärlekstemat är universellt och frågor om vad kärleken är, hur den k an uttryckas och praktiseras har alltid ställts. Det gör Gaspara Stampas lyrik, och hennes sätt att ge kärleken ett uttryck, aktuell än idag. 

– Hon är så bra på att fånga de här stunderna av olycklig kärlek, lycklig kärlek, längtan och begär. Det är någonting som många idag kan känna igen sig i. Och samtidigt är det viktigt att lyfta hur normstyrt det är under olika perioder, och att den här lyriken var normbrytande då.

Lyfta kvinnliga författare

Något annat som är viktigt att lyfta är vad som hände efter Gaspara Stampas död 1554, menar Johanna Vernqvist. Det skrevs och spreds smädedikter om Stampa och likt många andra kvinnliga författare kom hon att bli marginaliserad i litteraturhistorieskrivningen.

– Det var väldigt hårda ord om henne, som grundade sig i att hon skrev till fler än en man. Efter det glömdes hon nästan bort. Materialet efter Gaspara Stampas är outtömligt, det finns så mycket intressant att studera närmare, men det är inte bara viktigt att lyfta tematiken, utan att lyfta kvinnliga författare över huvud taget.

Boken

Gaspara Stampa - en kvinnas röst i renässansens kärlekslyrik. Johanna Vernqvist (2021). Apell Förlag.