29 november 2021

En brygga mellan forskare och människor som påverkas och kan ha behov av forskningen. Berättat på ett personligt sätt som berör. Se där grundtanken bakom podcasten Fakultet som ges ut av Filosofiska fakulteten
vid LiU.

Annelie Norberg i studion.
Populärvetenskaplig röst. Annelie Norberg kopplar ihop vetenskapliga resultat med vardagliga sammanhang i podcasten Fakultet. Relevans och engagemang är två nyckelord i arbetet.  Fotograf: Magnus Johansson

Visar runt

- Det här är stora studion. Här trivs jag bäst, säger kreatören, producenten och programledaren Annelie Norberg när hon visar runt i studiolokalerna på Campus Norrköping.

Annelie Norberg i studion.Annelie Norberg i studion. Foto Magnus Johansson

- Finns det möjlighet gör jag forskarintervjuerna här. Men jag vill också träffa dem jag intervjuar någon helt annanstans, till exempel på en förskola eller en bootcamp, beroende på ämne. Då får jag sammanhanget och miljön på köpet.

Relevans och nytta

Podcasten Fakultet startade sommaren 2019 och har sedan dess kommit ut med fem avsnitt per säsong. Första året gjordes också Fakultet Story för en yngre målgrupp och förra säsongen testades Fakultet Essä där forskare själva läser in sina texter. Det konceptet föll väl ut och återkommer med nya avsnitt nu i vinter.

Fakultet är ett sätt för Filosofiska fakulteten att berätta och kommunicera aktuell forskning på ett populärvetenskapligt sätt. Men inte bara informera – ambitionen är att väcka känslor och tankar och därigenom nå fram till de människor som berörs av forskningen. Annorlunda uttryckt ska Fakultet fungera som en länk mellan akademi och samhälle.

Ämnena varierar mycket: från kvinnor som föds utan livmoder, och vad det gör med uppfattningen om att vara kvinna, i det allra första avsnittet till asylrätt och människans förhållande till teknik, appar och spel i den senaste säsongen.

- Redan från början var det viktigt att jobba med case. Vi försöker alltid hitta sammanhang där forskningen är särskilt relevant, och sedan bredda bilden och tydliggöra genom att prata med människor som berörs eller har vardaglig nytta av just den här forskningen, säger Annelie Norberg

Kunde inte sluta

Ett program som väckte extra mycket uppmärksamhet var sommarens poddavsnitt om ungas psykiska hälsa: ”Jobbigt nu. Men jag mår bra”. Avsnittet lyfter fram de ungas upplevelse av sin egen vardag, genom ljuddagböcker, i kombination med en intervju med LiU:s forskare.

Annelie Norberg i studion."Vi försöker alltid hitta sammanhang där forskningen är särskilt relevant", säger Annelie Norberg. Foto Magnus Johansson

- Där fick jag mejl från lärare och rektorer om att det var ett program som de hade längtat efter. Någon skrev att han inte kunde sluta lyssna. Där lyckades vi verkligen nå rätt personer i ett angeläget ämne där LiU har intressant forskning, säger Annelie Norberg och tillägger apropå målgrupper:

- Alla kan inte lyssna på allt, det vet vi. Vi riktar oss till ganska smala målgrupper, som varierar från ämne till ämne, men jag ser inget problem med det. Samtidigt är det en välproducerad samhällspodcast där varje avsnitt är skapat så att vem som helst som lyssnar ska känna sig engagerad, berörd - även om det inte handlar om dig direkt.

Förmedla glöd

Annelie Norberg har tidigare arbetat som radiojournalist och tycker att ljudmediet är oöverträffat för att gestalta inte bara fakta utan även stämningar. I en podd får lyssnaren lära sig mer och hör dessutom forskaren berätta själv, med egna ord och egen röst. Det gör också att trovärdigheten blir större.

Ett viktigt mål är att förmedla den glöd de flesta forskare känner inför sitt ämne.

- Det här är ju något de ägnar hela sitt yrkesliv åt, det engagemanget vill jag lyfta. Och då passar poddformatet väldigt bra med sitt personliga tilltal, säger Annelie Norberg.

Den som vill lyssna till Fakultet hittar avsnitten på LiU:s hemsida och där poddar finns, på de vanligaste plattformarna för podcasts.

Artikeln är publicerad i LiU Magasin 3/2021

Kontakt

Lyssna på podden

Senaste nytt från LiU

Samling av bilder på uppskjutning av raket, och man i laboratorium.

Han fick se sitt studentprojekt skjutas ut i rymden

I våras blev han färdig civilingenjör, bland annat efter ett projektarbete som skulle tåla en rymdfärd. Sent i november 2024 stod han på den svenska rymdbasen Esrange i Kiruna och fick se raketen lyfta.

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.