17 mars 2023

Klimatkrisen gör att en del experter menar att även mer riskfyllda åtgärder nu måste undersökas. Ett sådant är att reglera solinstrålningen för att kyla ner jorden. Men hur tänker de som jobbar med den kontroversiella tekniken kring vetenskaplig osäkerhet och risker? Det ska ett nytt forskningsprojekt vid Linköpings universitet studera.

Solen och termometer som visar hög temperatur. En akut klimatkris tvingar oss att överväga riskabla åtgärder, menar en del forskare. batuhan toker

Redan 2006 hävdade miljöforskaren och nobelpristagaren, Paul Crutzen, att det var dags att överväga även riskabla metoder mot klimatförändringarna. Han syftade då på försök att reglera solinstrålningen, så kallad Solar radiation management, SRM.

Men idén är kontroversiell. Ett litet pilotprojekt i Sverige fick läggas ner redan på planeringsstadiet 2021. Att försöka manipulera klimatet riskerar nämligen att ge oanade konsekvenser.

SRM tas alltmer på allvar

Fortfarande finns SRM bara som rena tankeexperiment och i datamodeller. Men nu diskuteras det alltmer seriöst och även FN:s klimatpanel, IPCC, analyserar metoderna i sina rapporter. Det berättar Anders Hansson, biträdande professor på Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet.

Anders Hansson.Anders Hansson. Foto Anna Nilsen Han är huvudansvarig för ett forskningsprojekt som under några år ska följa det ledande programmet för modellering av SRM, kallat the Geoengineering Model Intercomparison Project. Linköpingsforskarna ska studera hur kunskap om reglering av solinstrålning skapas, hur forskarna hanterar den djupa osäkerheten som omgärdar tekniken, dess roll i samhället och hur de ser på sin egen roll.

Linköpingsteamet ska också granska hur FN:s klimatpanel förhåller sig till SRM. Projektet finansieras med fem miljoner kronor från Energimyndighetens forskningsprogram ”Människa, energisystem och samhälle” (MESAM). Ambitionen är även att på ett begripligt sätt berätta om den komplicerade frågan för resten av samhället.

–Det fyller en viktig demokratisk funktion eftersom användning av SRM kan påverka alla och all växtlighet på jorden, säger Anders Hansson.

Svårt att förutsäga följdverkningar

En tänkt metod är till exempel att föra ut svavelpartiklar i atmosfären för att mildra solinstrålningen, ungefär som sker vid ett vulkanutbrott. Problemet är att konsekvenserna är svåra, eller omöjliga, att överblicka. Här är några möjliga problem:

• Olika världsdelar kan påverkas olika. Till exempel skulle monsuner i Sydostasien kunna rubbas kraftig samtidigt som Europa får ett mer behagligt klimat.
• SRM kan minska drivkraften till att ställa om energisystemen och minska utsläppen av växthusgaser. Därmed fortsätter till exempel försurningen av världshaven.
• Mindre solkraft och ändrat utseende på himlen.
• Systemet måste ev. hållas i gång utan avbrott i århundraden vilket ställer orimligt stora krav på politisk stabilitet.
• SRM-tekniken skulle kunna användas militärt.

Många insatta forskare menar att man bara kan få tillräcklig kunskap genom fullskaliga försök. Dilemmat är att det skulle kunna innebära att hela jorden utsätts för ett riskfyllt experiment, säger Anders Hansson.

Han driver forskningsprojektet tillsammans med Mathias Fridahl och Daniel Andersson på Tema M.
SRM kan påverka alla och all växtlighet på jorden

Fler nyheter

Astronomen som vände blicken mot jorden

Magnus Gålfalk var tio år när han blev fascinerad av rymden. Doktorsavhandlingen handlade om hur stjärnor bildas. Men nu har han vänt blicken mot jorden och ägnar sig åt klimatforskning vid Linköpings universitet istället.

Preems raffinaderi i Lysekil.

Klimatomställningens kanariefåglar

Lysekil, Luleå och Slite. Tre orter där kraven på omställning till ett fossilfritt samhälle ställer tillvaron på ända. Forskare från LiU har tagit del av invånarnas berättelser i ett nu avslutat projekt.

Forskarnas tre förslag för att klara EU:s klimatmål

Chansen att nå EU:s klimatmål stärks genom satsning på nya tekniker som tar bort koldioxid ur atmosfären. Problemet är att det idag är olönsamt, men det finns lösningar på det. Det skriver forskare från bland annat Linköpings universitet.

Mer forskning

Senaste nytt från LiU

Person intervjuas och pratar om sin avhandling

Sigrid blev dubbeldoktor - vid 26 års ålder

En lång men också väldigt rolig resa, så beskriver Sigrid Nilsson sin tid som forskarstuderande vid Forskarlinjen. För nu har hon disputerat och kan därmed både blicka framåt och bakåt på sin forskning.

Porträtt av professor Gustav Tinghög.

Forskare överskattar sin egen hederlighet

Den genomsnittlige forskaren tycker sig vara bättre än kollegorna på att följa god forskningssed. De tycker även att det egna forskningsfältet är bättre än andra. Det visar en studie som forskare vid Linköpings universitet gjort.

Deras projekt måste hålla för en rymdfärd

Swedish space corporation gav LiU-studenterna drömuppdraget: Utveckla en trycksäker apparat. Som innehåller ett experiment. Och som ska skjutas ut i rymden.