17 mars 2023

Klimatkrisen gör att en del experter menar att även mer riskfyllda åtgärder nu måste undersökas. Ett sådant är att reglera solinstrålningen för att kyla ner jorden. Men hur tänker de som jobbar med den kontroversiella tekniken kring vetenskaplig osäkerhet och risker? Det ska ett nytt forskningsprojekt vid Linköpings universitet studera.

Solen och termometer som visar hög temperatur.
En akut klimatkris tvingar oss att överväga riskabla åtgärder, menar en del forskare. batuhan toker

Redan 2006 hävdade miljöforskaren och nobelpristagaren, Paul Crutzen, att det var dags att överväga även riskabla metoder mot klimatförändringarna. Han syftade då på försök att reglera solinstrålningen, så kallad Solar radiation management, SRM.

Men idén är kontroversiell. Ett litet pilotprojekt i Sverige fick läggas ner redan på planeringsstadiet 2021. Att försöka manipulera klimatet riskerar nämligen att ge oanade konsekvenser.

SRM tas alltmer på allvar

Fortfarande finns SRM bara som rena tankeexperiment och i datamodeller. Men nu diskuteras det alltmer seriöst och även FN:s klimatpanel, IPCC, analyserar metoderna i sina rapporter. Det berättar Anders Hansson, biträdande professor på Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet.

Anders Hansson.Anders Hansson. Foto Anna Nilsen Han är huvudansvarig för ett forskningsprojekt som under några år ska följa det ledande programmet för modellering av SRM, kallat the Geoengineering Model Intercomparison Project. Linköpingsforskarna ska studera hur kunskap om reglering av solinstrålning skapas, hur forskarna hanterar den djupa osäkerheten som omgärdar tekniken, dess roll i samhället och hur de ser på sin egen roll.

Linköpingsteamet ska också granska hur FN:s klimatpanel förhåller sig till SRM. Projektet finansieras med fem miljoner kronor från Energimyndighetens forskningsprogram ”Människa, energisystem och samhälle” (MESAM). Ambitionen är även att på ett begripligt sätt berätta om den komplicerade frågan för resten av samhället.

–Det fyller en viktig demokratisk funktion eftersom användning av SRM kan påverka alla och all växtlighet på jorden, säger Anders Hansson.

Svårt att förutsäga följdverkningar

En tänkt metod är till exempel att föra ut svavelpartiklar i atmosfären för att mildra solinstrålningen, ungefär som sker vid ett vulkanutbrott. Problemet är att konsekvenserna är svåra, eller omöjliga, att överblicka. Här är några möjliga problem:

• Olika världsdelar kan påverkas olika. Till exempel skulle monsuner i Sydostasien kunna rubbas kraftig samtidigt som Europa får ett mer behagligt klimat.
• SRM kan minska drivkraften till att ställa om energisystemen och minska utsläppen av växthusgaser. Därmed fortsätter till exempel försurningen av världshaven.
• Mindre solkraft och ändrat utseende på himlen.
• Systemet måste ev. hållas i gång utan avbrott i århundraden vilket ställer orimligt stora krav på politisk stabilitet.
• SRM-tekniken skulle kunna användas militärt.

Många insatta forskare menar att man bara kan få tillräcklig kunskap genom fullskaliga försök. Dilemmat är att det skulle kunna innebära att hela jorden utsätts för ett riskfyllt experiment, säger Anders Hansson.

Han driver forskningsprojektet tillsammans med Mathias Fridahl och Daniel Andersson på Tema M.
SRM kan påverka alla och all växtlighet på jorden

Fler nyheter

Förmultnat löv.

En kemisk gåta löst – reaktionen som förklarar stora kolsänkor

En gåta som gäckat forskarvärlden i 50 år har nu fått sitt svar. Forskare från bland annat LiU har visat att en särskild typ av kemisk reaktion kan förklara varför organiskt material i sjöar och vattendrag är så motståndskraftigt mot nedbrytning.

Astronomen som vände blicken mot jorden

Magnus Gålfalk var tio år när han blev fascinerad av rymden. Doktorsavhandlingen handlade om hur stjärnor bildas. Men nu har han vänt blicken mot jorden och ägnar sig åt klimatforskning vid Linköpings universitet istället.

Preems raffinaderi i Lysekil.

Klimatomställningens kanariefåglar

Lysekil, Luleå och Slite. Tre orter där kraven på omställning till ett fossilfritt samhälle ställer tillvaron på ända. Forskare från LiU har tagit del av invånarnas berättelser i ett nu avslutat projekt.

Mer forskning

Senaste nytt från LiU

Ola Larsmo.

En brygga mellan universitetet och samhället

Författaren Ola Larsmo sammanfattar sin tid som gästprofessor vid LiU som spännande, givande och viktig. Han menar att det i dag är viktigare än någonsin att känna till sin historia och att förstå den.

Glasskiva med droppe belyst underifrån.

Nästa generations hållbara elektronik dopas med luft

Forskare vid LiU har utvecklat en ny metod där organiska halvledare kan bli mer ledande med hjälp av luft som störämne. Enligt forskarna är det ett stort steg mot framtidens billiga och hållbara organiska halvledare.

läkare studerar undersökningsbilder.

Tolkar i vården viktiga för vård efter hjärtinfarkt

Efter en hjärtinfarkt är utlandsfödda mindre benägna att delta i återfallsförebyggande hjärtskola än inrikes födda patienter. Men med tillgång till en professionell tolk ökar deltagandet. Detta enligt en studie som letts av forskare vid LiU.