Redan 2006 hävdade miljöforskaren och nobelpristagaren, Paul Crutzen, att det var dags att överväga även riskabla metoder mot klimatförändringarna. Han syftade då på försök att reglera solinstrålningen, så kallad Solar radiation management, SRM.
Men idén är kontroversiell. Ett litet pilotprojekt i Sverige fick läggas ner redan på planeringsstadiet 2021. Att försöka manipulera klimatet riskerar nämligen att ge oanade konsekvenser.
SRM tas alltmer på allvar
Fortfarande finns SRM bara som rena tankeexperiment och i datamodeller. Men nu diskuteras det alltmer seriöst och även FN:s klimatpanel, IPCC, analyserar metoderna i sina rapporter. Det berättar Anders Hansson, biträdande professor på Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet.
Anders Hansson. Foto Anna Nilsen Han är huvudansvarig för ett forskningsprojekt som under några år ska följa det ledande programmet för modellering av SRM, kallat the Geoengineering Model Intercomparison Project. Linköpingsforskarna ska studera hur kunskap om reglering av solinstrålning skapas, hur forskarna hanterar den djupa osäkerheten som omgärdar tekniken, dess roll i samhället och hur de ser på sin egen roll.
Linköpingsteamet ska också granska hur FN:s klimatpanel förhåller sig till SRM. Projektet finansieras med fem miljoner kronor från Energimyndighetens forskningsprogram ”Människa, energisystem och samhälle” (MESAM). Ambitionen är även att på ett begripligt sätt berätta om den komplicerade frågan för resten av samhället.
–Det fyller en viktig demokratisk funktion eftersom användning av SRM kan påverka alla och all växtlighet på jorden, säger Anders Hansson.
Svårt att förutsäga följdverkningar
En tänkt metod är till exempel att föra ut svavelpartiklar i atmosfären för att mildra solinstrålningen, ungefär som sker vid ett vulkanutbrott. Problemet är att konsekvenserna är svåra, eller omöjliga, att överblicka. Här är några möjliga problem:• Olika världsdelar kan påverkas olika. Till exempel skulle monsuner i Sydostasien kunna rubbas kraftig samtidigt som Europa får ett mer behagligt klimat.
• SRM kan minska drivkraften till att ställa om energisystemen och minska utsläppen av växthusgaser. Därmed fortsätter till exempel försurningen av världshaven.
• Mindre solkraft och ändrat utseende på himlen.
• Systemet måste ev. hållas i gång utan avbrott i århundraden vilket ställer orimligt stora krav på politisk stabilitet.
• SRM-tekniken skulle kunna användas militärt.
Många insatta forskare menar att man bara kan få tillräcklig kunskap genom fullskaliga försök. Dilemmat är att det skulle kunna innebära att hela jorden utsätts för ett riskfyllt experiment, säger Anders Hansson.
Han driver forskningsprojektet tillsammans med Mathias Fridahl och Daniel Andersson på Tema M.
