I studien intervjuas 14 läkare och sjuksköterskor från primärvården. Resultaten visar hur personalen varje dag hanterar tillströmningen av patienter i förhållande till de strukturella förutsättningar som finns och som sätter ramarna för vad som är möjligt att göra. Det kan handla om vilka tillgängliga kompentenser det finns för dagen, hur bokningssystemen är utformade och vilken arbetsplatskultur det finns. Allt ska matchas för att passa patienternas vårdbehov, inklusive deras behov av kontinuitet och kommunikation.
”Det kan ju ha med kontinuiteten att göra eller någon som jag haft kontakt med länge då, som jag räknar med, trots allt, får bäst hjälp av mig, inte komma till nån ny. Så kontinuiteterna är väl en del i prioriteringar, kan man säga.” beskriver en läkare i studien.
För att hantera situationer med begränsade resurser beskriver professionerna flera sätt som de anpassar sitt agerande för att möta patienternas vårdbehov. En viktig aspekt är att patienten ska få ett besök hos den som bedöms ha rätt kompetens, inte högre och inte lägre, som ett sätt att hushålla med resurser.
”Har du ett komplext [behov] där det är svåra saker och det är mycket, då vill jag gärna inte boka till en underläkare i första hand, och gör man det så kanske man pratar med den underläkaren så den tycker det känns okej, så det blir rätt nivå. För annars blir det fel både för patienten och läkaren, om den inte känner att den har kompetensen så att det räcker.” beskriver en sjuksköterska i studien.
Ett exempel på hur vårdpersonalen prioriterar utifrån strukturella förutsättningar är när de måste anpassa vårdprocessen till ett tekniskt bokningssystem med förbestämda tidspass. När de tidsbegränsade besökstiderna inte passar patienternas vårdbehov måste de dela upp deras vårdbehov och ge dem två besökstider.
”…så det, ja det är lite olika hur man, hur det blir ibland, men ibland så får man dela upp den, eller ofta man får dela upp den akuta och de mer kroniska, långvariga problemen.” beskriver en sjuksköterska i studien.
Hur prioriteringar görs och hur resurser används beskrivs i studien vara kontextberoende och bundna till det som uppfattas möjligt att göra i den givna stunden. Därmed behöver också de som styr verksamheterna fundera över hur deras beslut påverkar kontexten och handlingsutrymmet för professionen. Det menar Suzana Holmér, doktorand knuten till Prioriteringscentrum och en av forskarna bakom studien.
Suzana Holmér. Foto Emma Busk Winquist – Alla prioriteringar vårdpersonalen tar upp är kontext- och situationsbundna. Därför behöver man fundera på hur prioriteringar påverkas av organisatoriska förändringar, som till exempel nya ingångar för patienter att söka vård. Det gäller även de politiska beslut som kan förändra kontexten för hur primärvården organiseras. Hur påverkar detta prioriteringarna? Vilka möjligheter kommer det att skapa för professionen? Säger Suzana Holmér.
Studien, som gjorts av forskare vid Linköpings universitet, är en del av ett forskningsprojekt som undersöker prioriteringar i primärvården. I nästa steg ska man studera vilket handlingsutrymme verksamhetschefer och beslutsfattare i regionerna har när det kommer till att styra primärvårdens prioriteringar.
Läs studien: "How health care professionals handle limited resources in primary care – an interview study". 2023. Holmér S, Nedlund A-C, Thomas K, Krevers B. BMC Health Services Research.