Så skapades Sveriges mest hållbara industrikluster

Sotenäs kommun vände den lokala industrins negativa miljöpåverkan till strategi för lokal och hållbar utveckling med hjälp av ett gäng lokala entreprenörer, entusiastiska tjänstemän och forskningsbaserade metoder. Idag är symbiosen i Sotenäs Sveriges kanske bästa exempel på cirkulär ekonomi. 

Renhav visar upp sin biogasanläggning under Biogasresan 2021. Renahav visar upp sina lokaler under Biogasresan 2021. Foto: John Marthinson.

Sotenäs symbioscentrum ligger vackert mellan klipporna utanför Kungshamn. Härifrån blickar kontorslokaler ut där havet möter horisontlinjen. Kommunen Sotenäs har bara 9 000 året-runt medborgare men under en månad varje sommar tar den gamla fiskebyn Smögen emot en miljon besökare. Fisket har alltid varit den viktigaste näringen i kommunen och i Smögen ligger Sveriges näst största fiskauktion och tre av landets största förädlingsanläggningar för skaldjur finns också inom kommunen.

I början av 2010-talet växte sig fiskeindustrin i Sotenäs kommun större än vad närmiljön klarade av. Miljötillståndet för de marina livsmedelsföretagen i kommunen, Leröy, Marenor (dåvarande Domsten) och Orkla (dåvarande Abba), skulle inte godkänna ökade utsläpp av processvatten i havet. Dessutom skickades över 15 000 ton slam och fiskrens i väg till biogasanläggningar i Norge, Danmark och avlägsna platser i Sverige med hjälp av stora utsläpp av CO2. I och med det nekande miljötillståndet fanns risken att företagen skulle tvingas flytta sina produktioner från kommunen om inte en större kapacitet av processvatten kunde omhändertas i närområdet.

Under 2011 skedde en serie av händelser som senare skulle leda till att den lilla fiskekommunen skulle prisas som Sveriges mest innovativa kommun nio år senare.

Joel Oresten, Claes Lundberg och Bengt Gunnarsson har alla förflutet inom Orkla och är dessutom uppväxta i regionen. Under namnet Rena havs intressenter pitchade de idén att bygga en biogasanläggning i kombination med ett reningsverk, där industriavfallet från den lokala fiskeindustrin kunde generera biobränsle, värme och elektricitet och vattnet samtidigt kunde rengöras och cirkuleras för att användas på nytt. Då skulle industriområdet kunna växa utan att öka sina utsläpp och kommunen få ha kvar sina största arbetsgivare. 

Fiskeindustrin och Sotenäs kommun fick chansen men de kunde inte ta sig an en så stor investering. Det såg ut som att idén skulle gå i stöpet men Rena havs intressenter kunde inte släppa tanken utan valde att själva göra den till verklighet. Den lokala anknytningen i kombination med Joels, Claes och Bengts erfarenhet och kontaktnät inom fiskeindustrin skapade förutsättningar för ett nära samarbete med Orkla, Leröy och Marenor, vilket fick entreprenörerna att satsa.

- Det har fungerat tack vare att vi hade de här relationerna. De litade på oss på ett annat sätt än om det skulle varit ett stort internationellt gasbolag som kommit med samma förslag. Vi har jättebra samarbeten, vi har bra avtal och har reglerat exakt vad vi tar betalt för. Vi tar emot avfall, mestadels fiskslam, som går igenom vår biogasanläggning. Gasen och hetvattnet säljer vi sedan tillbaka till industrierna, säger Joel Oresten.

Grafik över den Renahavs industriella symbios. Från Renahavs hemsida.Grafik över den Renahavs industriella symbios. Från Renahavs hemsida.

Fiskeindustrin använder gasen och hetvattnet till både tillagningsprocessen, rening och uppvärmning av fastigheterna och ersätter på så sätt fossila bränslen. Inne i Rena havs lokaler visas en grafik som direktrapporterar exakta siffror över vad som går in i biogasanläggningen och vad som produceras och säljs. Rötresterna från biogasanläggningen används som gödningsmedel i regionala gårdar – vilket minskar kostnaderna och möjliggör övergång till ekologisk odling. Det symbiotiska nätverket kommer att utökas ytterligare med integrationen av Smögen Lax – landbaserad laxodling som kommer att använda recirkulerande vattensystemteknik och som för närvarande väntar på att få sitt tillstånd – och Swedish Algae Factory – en specialiserad kemikalieproducent utvunnen från speciella stammar av mikroalger som odlas i laxodlingens avloppsvatten.

- Jag önskar att vi kunde säga att vi kommit på något som ingen annan har tänkt på men så är det inte. Det här är väldigt enkelt. Det borde finnas överallt, säger Joel.

Bildandet av symbioscentret

Parallellt med Rena havs grundande började idén till ett symbioscentrum ta form hos kommunen som under den tiden utformade en vision för sitt hållbarhetsarbete. Den inledande ambitionen var då att skapa en mötespunkt för både lokala företag och den kommunala gymnasie- och vuxenutbildningen, Det livslånga lärandet. När kommunens tjänstemän deltog vid en föreläsning om industriell symbios som hölls av företagsrådgivaren Innovatum och konsultbolaget KanEnergi fick de lära sig begrepp och metodik kring idéerna de själva haft. Alltså om ett industriellt och socialt symbioscenter där material, energi och kunskap mellan flertalet aktörer utbyts. Föreläsaren var en förre detta studerande vid Linköpings universitet, Peter Carlsson, som hade kommit i kontakt med industriell symbios under sin utbildning på universitetet.

Peter tog med de intresserade tjänstemännen Leif Andreasson och Per Svensson på ett studiebesök i Kalundborg i Danmark som redan hade utvecklat ett symbiosnätverk sedan 1970-talet. Industrisymbiosen på Kalundborg hade växt fram som en lösning på den dåvarande grundvattensproblematiken i området, en risk som Sotenästjänstemännen hade identifierat i sin egna kommun. Resan blev lyckad och redan i bilen på väg hem till Sotenäs ritade tjänstemännen en skiss över hur kommunens industriella symbios skulle kunna se ut. Skissen placerade nystartade Rena hav som sitt nav. På resan tillbaka bestämdes också att Sotenäs skulle ha ett eget symbioscentrum, eftersom det fanns på Kalundborg.


Sotenäs symbiocentrums lokaler på västkusten.Sotenäs symbioscentrums lokaler ligger nära kommunens marina industri. Foto: John Marthinson.

- Peter var en av nyckelpersonerna under uppstartsfasen och utlöste symbiosarbetet och hjälpte till att sätta dess framtida riktning. Hans idéer togs emot väl och fick stöd av Per och Leif, som är experter på att omsätta goda idéer till handling. Tillsammans skapade de en förståelse över vad som behövdes göras och var otroliga samarbetspartners under åren, säger Murat Mirata, universitetslektor på Enheten för Ekonomisk och Industriell utveckling på Linköpings universitet.  

Linköpings universitet fick kontakt med Sotenäs efter att en studentgrupp skickats dit 2014 för att analysera utvecklingen av industriparken. Året efter bjöd LiU in till en workshop i industriell symbios dit Leif och Per kom fulla med energi och entusiasm. Workshopen ledde till bildandet av Svenska Nätverket för Industriell och Urban Symbios (SNIUS) där Sotenäs kommun blev en av grundarna. Efter detta har prof Mats Eklund, som har stor kunskap om vad som krävs för en framgångsrik industriell symbios, arbetat nära Leif och Per och bistått deras ansträngningar för att få stöd från lokala politiker för att etablera ett symbioscentrum. Symbioscentret grundades 2015. Samarbetet mellan Linköpings universitet och symbioscentret har sedan fortsatt i gemensamma projekt, diskussioner och studiebesök. Ett kunskapsutbyte som varit lika viktigt för båda parter.

- Leif och Per var redan på väg i rätt riktning när vi träffades. De har alltid sökt kunskap och ny forskning och där har vi hjälpt till. Vi har försökt raffinera deras idéer med hjälp av kunskapsbaserade metoder och på så sätt har vi bidragit med att effektivisera och legitimera deras satsning. Flera av våra studenter har utfört analyser åt dem under vår tillsyn vilket också har bidragit till utveckling på ett annat sätt. En sak som vi har tryckt på är att det behövs ett ramverk som systematiskt kan stötta företagen, och att inte se det som ett projekt med start och avslut utan som en växande process, säger Murat.

Arbetet på Sotenäs rör sig hela tiden framåt och intresset för vad som sker här blir bara större och större. Flera stora industriföretag vill ansluta till symbiosen och symbioscentret tar emot fler och fler besökare från riksdagsledamöter, företagsledare och andra aktörer som vill lära sig om cirkulär ekonomi i praktiken. Nu kommer folk hit, inte bara som turister, utan för att lära sig om hur samarbete mellan näringslivet, offentlig sektor och akademin samarbetar skapar win-win effekter.

Kontakt Visa/dölj innehåll

Fler nyheter om industriell och urban symbios Visa/dölj innehåll

Forskning inom industriell och urban symbios Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU Visa/dölj innehåll