Miljoner från Kamprad till forskning vid LiU

Infrakulverten i Vallastaden har fått stor uppmärksamhet, både lokalt och nationellt. Men kan samma teknik användas på flera platser? Och i så fall under vilka förutsättningar? Med pengar från Kampradstiftelsen ska forskare vid Linköpings universitet ta reda på det.

Stefan Anderberg forskar om infrakulvertar i Vallastaden.

Det nya systemet i Vallastaden rymmer samtliga ledningar – el, fiber, avlopp, vatten och sopsug – i en 2,5 meter bred underjordisk kulvert. Jämfört med traditionell teknik där ledningarna grävs ned var och en för sig, är fördelarna stora när det gäller bland annat underhåll, reparationer och utbyggnadsmöjligheter. Till exempel kan personal lätt gå ned i kulverten och åtgärda eventuella problem, i stället för att vara tvungna att gräva upp hela gatan.

Systemet har utvecklats av Tekniska verken och passar extra bra där marken är sank eller på annat sätt mindre stabil. Det tar också mindre plats än traditionella ledningar vilket innebär att mer värdefull mark kan användas för att bygga hus och andra fastigheter.

Inte minst i storstäderna är detta viktigt. Där är marken ofta väldigt dyr och ju mer man kan utnyttja desto mer fördelaktigt blir det ekonomiskt, säger Stefan Anderberg, professor i industriell ekologi vid Linköpings universitet.

Nyligen fick Anderberg och hans forskargrupp 2,9 miljoner i forskningsanslag från Familjen Kamprads stiftelse för projektet ”Prefabricerad infrakulvert  en hållbar lösning för stadens ledningsbundna infrastruktur?”. Studien, som är treårig och startar i september, genomförs i samverkan med bland annat Tekniska verken och Linköpings kommun.

Målet är undersöka när och under vilka förutsättningar investeringar i infrastrukturkulvertar kan löna sig.

Kostnaden är högre än för traditionella ledningar, men å andra sidan kan byggherren använda mer mark. Vi vill ta fram en checklista för när man bör överväga att satsa på en kulvert. Det skulle göra praktisk nytta både för markägare, planerare och fastighetsägare i framtiden, säger Stefan Anderberg.

Själv tror Anderberg att infrakulvertar kommer att bli en del av framtidens ledningssystem, inte minst när bebyggelse ska förtätas i större städer. Det kan även vara en del av lösningen på problemen med befintliga, dåligt underhållna ledningar med läckage och andra skador.

Det kan också vara intressant när en intressent tvingas, eller får möjlighet, att lägga om en stor del av de befintliga centralledningarna. Det kan gälla både Norrköping och Linköping i samband med bygget av Ostlänken. Däremot blir det förmodligen inte standardlösningen vid alla byggen i framtiden. Det skulle bli alltför dyrt.

Avdelningen för industriell miljöteknik har ytterligare tre anslagsansökningar som ska behandlas under hösten. Beviljas också de, kommer mer generella studier av den ledningsbundna infrastrukturen i svenska städer att genomföras.

Det vore väldigt intressant att jämföra studiet av infrakulverten med studier av traditionella ledningar. Men vi får se. Det går aldrig att räkna med forskningsanslag i förväg, säger Stefan Anderberg.

Familjen Kamprads stiftelse stöder och belönar utbildning och vetenskaplig forskning med inriktning mot entreprenörskap, miljö, kompetens, hälsa och social utveckling. Utbildningen och forskningen ska vara verklighetsnära och på sikt komma de många människorna till del.

Avdelningen för industriell miljöteknik vid Linköpings universitet är en internationellt välkänd tvärvetenskaplig forskargrupp som startade för drygt 30 år sedan. På avdelningen arbetar för närvarande 25 personer med erfarenhet från flera vetenskapliga områden och kulturer.


Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU