26 september 2023

Teknik, kompetens, metoder och satsningar kan samordnas mer inom och mellan lärosätena. Linköpings universitet är nu ett av fyra nya säten i den svenska forskningsinfrastrukturen SciLifeLab.

Tre män och en kvinna utanför Campus US.
Fredrik Elinder, Colum Walsh, Henrik Gréen och Josefine Sandström. Ulrik Svedin
− Det är glädjande att vi nu har SciLifeLab-säte i Linköping, säger Fredrik Elinder, professor i neurobiologi vid Linköpings universitet.
Man och kvinna utanför Campus US.Fredrik Elinder och Josefine Sandström. Foto Ulrik Svedin
Tillsammans med koordinatorn Josefine Sandström kommer han att företräda SciLifeLab i Linköping som en del av denna forskningsinfrastruktursatsning.

Tydliggöra resurser

− Vi ska lyfta LiU:s infrastruktur inom LiU, men också få hit SciLifeLab-användare nationellt. Det finns teknik och metoder inom SciLifeLab i hela Sverige. Mycket handlar om att tydliggöra den här resursen för forskarna och hur de kan nyttja den, säger Josefine Sandström.

SciLifeLab är tillgängligt för alla akademiska livsvetenskapsforskare i Sverige, liksom för andra intressegrupper inom sjukvård och industri i Sverige och internationellt. Syftet är att förenkla för forskare i hela landet att ta del av unika tekniker och expertkompetens inom hälsa och miljö samt datadriven livsvetenskap.

Stor satsning

Sedan 2013 har LiU funnits med i samarbetet inom SciLifeLab. Men nu blir LiU ett av fyra nya säten, tillsammans med universiteten i Umeå, Göteborg och Lund. Detta är en del i en stor satsning för att samordna infrastrukturen för life science-forskning lokalt vid LiU och inom hela SciLifeLab-samarbetet i Sverige.

Det kommer att
vara bra för oss 
− Jag ser det som en stor möjlighet att samla all verksamhet under ett organisatoriskt tak. Ekonomisk redovisning, administration och kommunikation mellan de olika verksamheterna. Det kommer att vara bra för oss att kunna investera i större infrastruktur gemensamt, och dela utrustning så att den utnyttjas till fullo, säger Fredrik Elinder och tillägger:

Planera

− Det kan påverka hela LiU:s infrastrukturella strategi inom livsvetenskaper. När man gör satsningar kan man titta på vad som redan finns inom SciLifeLab. Kanske är liknande satsningar på väg, och så kan man planera för det lokalt och fördela resurserna bättre.

Samarbete kring vetenskaplig träning,
metodologi, teknik och kompetenser
är helt avgörande 
Tre män, en kvinna.Henrik Gréen, Josefine Sandström, Colum Walsh, Fredrik Elinder. Foto Ulrik Svedin Henrik Gréen, professor vid LiU, är en av de forskare som påverkas av satsningen på ett SciLifeLab-säte i Linköping. Tillsammans med professor Colum Walsh deltog han i arrangörsgruppen för SciLifeLab Day som hölls i samband med invigningen. Han sammanfattar betydelsen av SciLifeLab i Linköping så här:

Invigningen

− Samarbete kring vetenskaplig träning, metodologi, teknik och kompetenser är helt avgörande. Forskningen i dag är så komplicerad att man behöver olika kompetenser från olika verksamheter för att angripa våra stora life science utmaningar idag. Och att ha en adekvat och korrekt utnyttjad metodologi är viktigt för att nå en världsledande forskning, säger Henrik Gréen.

Bild på flygblad, SciLifeLab Day 2023. Foto Ulrik Svedin Drygt 280 personer kom till den officiella invigningen av verksamheten som hölls den 10 oktober 2023 i form av SciLifeLab Day på Campus US.

Det firades med föreläsningar och utställningar av posters. Deltagarna kom från LiU, Regionen och hela forskar-Sverige.  


Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Kvinnlig doktorand föreläser för masterstudenter i labbet.

Från skiss till robot med artificiell intelligens

Hur utvecklar man en produkt med så lite mänsklig inblandning som möjligt? LiU-studenterna byggde en robot med hjälp av generativ artificiell intelligens.

Jontronisk pump i tunna blodkärl.

Effektivare cancerbehandling med jontronisk pump

När låga doser av cancerläkemedel tillförs kontinuerligt nära elakartade hjärntumörer med så kallad jontronik minskar cancercelltillväxten drastiskt. Det har forskare vid LiU och det Medicinska universitetet i Graz visat.

Elektroniska mediciner - i skärningspunkten mellan teknik och medicin

Svenska forskare har utvecklat en gel som kan bilda en mjuk elektrod som leder ström. På sikt vill de kunna koppla elektronik till biologisk vävnad - till exempel hjärnan.