26 september 2023

Teknik, kompetens, metoder och satsningar kan samordnas mer inom och mellan lärosätena. Nu är Linköpings universitet ett av fyra nya säten i den svenska forskningsinfrastrukturen SciLifeLab. Invigning sker den 10 oktober.

Tre män och en kvinna utanför Campus US. Fredrik Elinder, Colum Walsh, Henrik Gréen och Josefine Sandström. Ulrik Svedin

− Det är glädjande att vi nu har SciLifeLab-säte i Linköping. Invigningen kommer vi att fira med SciLifeLab Day den 10 oktober på Campus US. Det blir en dag med föreläsningar och vi bjuder in deltagare från LiU, Regionen och hela forskar-Sverige, säger Fredrik Elinder, professor i neurobiologi vid Linköpings universitet.
Man och kvinna utanför Campus US.Fredrik Elinder och Josefine Sandström. Foto Ulrik Svedin
Tillsammans med koordinatorn Josefine Sandström kommer han att företräda SciLifeLab i Linköping som en del av denna forskningsinfrastruktursatsning.

Tydliggöra resurser

− Vi ska lyfta LiU:s infrastruktur inom LiU, men också få hit SciLifeLab-användare nationellt. Det finns teknik och metoder inom SciLifeLab i hela Sverige. Mycket handlar om att tydliggöra den här resursen för forskarna och hur de kan nyttja den, säger Josefine Sandström.

SciLifeLab är tillgängligt för alla akademiska livsvetenskapsforskare i Sverige, liksom för andra intressegrupper inom sjukvård och industri i Sverige och internationellt. Syftet är att förenkla för forskare i hela landet att ta del av unika tekniker och expertkompetens inom hälsa och miljö samt datadriven livsvetenskap.

Stor satsning

Sedan 2013 har LiU funnits med i samarbetet inom SciLifeLab. Men nu blir LiU ett av fyra nya säten, tillsammans med universiteten i Umeå, Göteborg och Lund. Detta är en del i en stor satsning för att samordna infrastrukturen för life science-forskning lokalt vid LiU och inom hela SciLifeLab-samarbetet i Sverige.

Det kommer att
vara bra för oss 
− Jag ser det som en stor möjlighet att samla all verksamhet under ett organisatoriskt tak. Ekonomisk redovisning, administration och kommunikation mellan de olika verksamheterna. Det kommer att vara bra för oss att kunna investera i större infrastruktur gemensamt, och dela utrustning så att den utnyttjas till fullo, säger Fredrik Elinder och tillägger:

Planera

− Det kan påverka hela LiU:s infrastrukturella strategi inom livsvetenskaper. När man gör satsningar kan man titta på vad som redan finns inom SciLifeLab. Kanske är liknande satsningar på väg, och så kan man planera för det lokalt och fördela resurserna bättre.

Samarbete kring vetenskaplig träning,
metodologi, teknik och kompetenser
är helt avgörande 
Tre män, en kvinna.Henrik Gréen, Josefine Sandström, Colum Walsh, Fredrik Elinder. Foto Ulrik Svedin Henrik Gréen, professor vid LiU, är en av de forskare som påverkas av satsningen på ett SciLifeLab-säte i Linköping. Tillsammans med professor Colum Walsh deltar han i arrangörsgruppen för SciLifeLab Day. Han sammanfattar betydelsen av SciLifeLab i Linköping så här:

Invigningen

− Samarbete kring vetenskaplig träning, metodologi, teknik och kompetenser är helt avgörande. Forskningen i dag är så komplicerad att man behöver olika kompetenser från olika verksamheter för att angripa våra stora life science utmaningar idag. Och att ha en adekvat och korrekt utnyttjad metodologi är viktigt för att nå en världsledande forskning, säger Henrik Gréen.

Bild på flygblad, SciLifeLab Day 2023. Foto Ulrik Svedin SciLifeLab-dagen kommer att bestå av många korta presentationer och användarberättelser. De blir också poster-utställningar och olika korta föredrag om forskningsinfrastrukturens alla kapacitetsområden.

Kontakt

Läs mer om invigningen

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Luciatåg utomhus på kvällen

Mörk Lucia: Linneornas luciatåg med urkraft

Sent på kvällen på luciadagen bjuder Den akademiska damkören Linnea på ”Mörk Lucia”. Det är en ny tradition, men byggd på gamla traditioner, som är på väg att etableras.

Person (Qilun Zhang) i blå labbrock arbetar i dragskåp.

Trämaterial ger pålitliga organiska solceller

En rå variant av ett av naturens vanligaste organiska material – lignin – kan användas för att skapa stabila och miljövänliga organiska solceller. Det visar forskare vid LiU och KTH i en studie publicerad i Advanced Materials.

Kvinnlig professor håller i en fejkad nyfödd bäbis, avsedd för undervisning.

Individanpassad förlossning målet för ny studie

Kan ett nytt verktyg med uppdaterade riktlinjer för hur en förlossning går framåt och med betoning på kvinnan i centrum bidra till en mer individanpassad förlossningsvård? En studie som får 19 miljoner kronor från Vetenskapsrådet ska undersöka det.