26 september 2023

Teknik, kompetens, metoder och satsningar kan samordnas mer inom och mellan lärosätena. Linköpings universitet är nu ett av fyra nya säten i den svenska forskningsinfrastrukturen SciLifeLab.

Tre män och en kvinna utanför Campus US.
Fredrik Elinder, Colum Walsh, Henrik Gréen och Josefine Sandström. Fotograf: Ulrik Svedin
− Det är glädjande att vi nu har SciLifeLab-säte i Linköping, säger Fredrik Elinder, professor i neurobiologi vid Linköpings universitet.
Man och kvinna utanför Campus US.Fredrik Elinder och Josefine Sandström. Foto Ulrik Svedin
Tillsammans med koordinatorn Josefine Sandström kommer han att företräda SciLifeLab i Linköping som en del av denna forskningsinfrastruktursatsning.

Tydliggöra resurser

− Vi ska lyfta LiU:s infrastruktur inom LiU, men också få hit SciLifeLab-användare nationellt. Det finns teknik och metoder inom SciLifeLab i hela Sverige. Mycket handlar om att tydliggöra den här resursen för forskarna och hur de kan nyttja den, säger Josefine Sandström.

SciLifeLab är tillgängligt för alla akademiska livsvetenskapsforskare i Sverige, liksom för andra intressegrupper inom sjukvård och industri i Sverige och internationellt. Syftet är att förenkla för forskare i hela landet att ta del av unika tekniker och expertkompetens inom hälsa och miljö samt datadriven livsvetenskap.

Stor satsning

Sedan 2013 har LiU funnits med i samarbetet inom SciLifeLab. Men nu blir LiU ett av fyra nya säten, tillsammans med universiteten i Umeå, Göteborg och Lund. Detta är en del i en stor satsning för att samordna infrastrukturen för life science-forskning lokalt vid LiU och inom hela SciLifeLab-samarbetet i Sverige.

Det kommer att
vara bra för oss
− Jag ser det som en stor möjlighet att samla all verksamhet under ett organisatoriskt tak. Ekonomisk redovisning, administration och kommunikation mellan de olika verksamheterna. Det kommer att vara bra för oss att kunna investera i större infrastruktur gemensamt, och dela utrustning så att den utnyttjas till fullo, säger Fredrik Elinder och tillägger:

Planera

− Det kan påverka hela LiU:s infrastrukturella strategi inom livsvetenskaper. När man gör satsningar kan man titta på vad som redan finns inom SciLifeLab. Kanske är liknande satsningar på väg, och så kan man planera för det lokalt och fördela resurserna bättre.

Samarbete kring vetenskaplig träning,
metodologi, teknik och kompetenser
är helt avgörande
Tre män, en kvinna.Henrik Gréen, Josefine Sandström, Colum Walsh, Fredrik Elinder. Foto Ulrik Svedin Henrik Gréen, professor vid LiU, är en av de forskare som påverkas av satsningen på ett SciLifeLab-säte i Linköping. Tillsammans med professor Colum Walsh deltog han i arrangörsgruppen för SciLifeLab Day som hölls i samband med invigningen. Han sammanfattar betydelsen av SciLifeLab i Linköping så här:

Invigningen

− Samarbete kring vetenskaplig träning, metodologi, teknik och kompetenser är helt avgörande. Forskningen i dag är så komplicerad att man behöver olika kompetenser från olika verksamheter för att angripa våra stora life science utmaningar idag. Och att ha en adekvat och korrekt utnyttjad metodologi är viktigt för att nå en världsledande forskning, säger Henrik Gréen.

Bild på flygblad, SciLifeLab Day 2023. Foto Ulrik Svedin Drygt 280 personer kom till den officiella invigningen av verksamheten som hölls den 10 oktober 2023 i form av SciLifeLab Day på Campus US.

Det firades med föreläsningar och utställningar av posters. Deltagarna kom från LiU, Regionen och hela forskar-Sverige.


Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Patrik Thollander, professor i energisystem vid Linköpings universitet.

Så kan industrins globala koldioxidutsläpp minska

De globala koldioxidutsläppen från industrin kan minska med fem procent. Men då måste företag och beslutsfattare ta ett helhetsgrepp på energieffektivisering och inte stirra sig blinda på teknisk utveckling. Det menar forskare vid bland annat LiU.

Pipettspets mot svart bakgrund.

Pipetten som kan aktivera enskilda hjärnceller

Forskare vid LiU har utvecklat en pipett som kan leverera joner till enskilda hjärnceller utan att skapa störningar i den känsliga miljön utanför cellerna. Tekniken kan ge viktiga insikter om hur enskilda celler påverkas och hur de samarbetar.

En kvinna i vit blus.

Barn med NPF-diagnoser gynnas av riktad fritidsverksamhet

Barn med neuropsykiatriska diagnoser har ofta svårt att delta i öppna fritidsaktiviteter.  I en ny doktorsavhandling från LiU studeras den riktade verksamheten KFUM Funkis i Linköping. Resultatet visar på utmaningar men framförallt på möjligheter.