Grusvägarna kring Rejmyre utanför Finspång slingrar sig fram genom täta granskogar och öppna kalhyggen. Bilen guppar fram över ojämnheterna, det går inte att köra fort här. Masterstudenterna i biologi, Rebecca Petersen och Angelica Weisner, är på väg ut för att vittja några av de insektsfällor som suttit uppe sedan i början av maj och som ska bidra till ökad kunskap om vilka arter som lever i våra skogar; insekter, skalbaggar men också mossor, lavar och svampar. Några av fällorna ska dessutom plockas ner, insamlingen av skalbaggar är klar.
– Insekter är viktiga för ekosystemet, ett artrikt ekosystem fungerar bättre och det är viktigt att bevara de arter som finns, säger Rebecca Petersen. En sån här stor studie har aldrig gjorts förut, det var därför jag ville vara med i projektet och också för att kunna bidra konkret i ett riktigt projekt.
– Jag skulle egentligen gjort mitt examensarbete i Kenya. Men så kom coronapandemin och resan blev inställd, säger Angelica Weisner. Nu är jag jätteglad att jag fick chansen att hoppa på det här istället. Det är ett viktigt och roligt projekt och påminner lite om det jag skulle gjort i Kenya, studera fjärilar.
Inventering som examensarbete
Projektet att kartlägga artrikedomen i länets granskogar görs i samarbete mellan Länsstyrelsen i Östergötland, fem stora skogsägare i länet och Linköpings universitet. Naturvårdsverket och skogsägarna finansierar, Länsstyrelsen leder projektet och studenterna gör arbetet som examensarbete i masterprogrammet i biologi. Totalt 35 skogsområden, inklusive sex hyggen, i olika delar av Östergötland studeras, både naturreservat och produktionsskog i anslutning till reservaten.
Nicklas Jansson, biolog och lektor vid Linköpings universitet, leder projektet. Foto PrivatSveriges skogar nyttjas i dag till stora delar för produktion av massa och timmer. Granen står för en allt större andel av arealen, på bekostnad av tall och lövträd. Produktionsskog avverkas efter 70-80 år medan orörd skog kan bli flera hundra år gammal. Det här får konsekvensen att många arter är trängda och har svårt att hitta sina livsmiljöer.
– Det saknas kunskap om vilka arter som lever i de gamla skyddade skogarna och i de olika produktionsskogsfaserna samt vilka arter som har det extra svårt, säger Nicklas Jansson, biolog och projektledare på Länsstyrelsen och lektor på Linköpings universitet. Vi upplever att insekterna minskar men vi vet inte säkert, det finns inga mätningar sedan tidigare. Det här är första gången man gör en sådan här stor studie.
Skogsägarna har också visat stort intresse för studien. Det kan vara ganska små insatser som de behöver göra för att gynna artrikedomen och livsmiljön för olika insekter.
Insekter från olika skogstyper
Två typer av fällor används i studien. Malaisefällan ser nästa ut som ett litet tält. Insekterna flyger in i fällan, drar sig mot den ljusa delen och ramlar ner i en burk med vätska där insekterna konserveras. Fällorna har placerats på platser som är representativa för respektive skogstyp.
– Jag tömmer fällorna var tredje vecka och kommer att mäta mängden men också gruppera insekterna, säger Angelica Weisner. På så sätt kan man se hur det skiljer sig mellan produktionsskog och naturreservat och få ett grovt mått på vilka insekter som finns.
Rebecca Petersen använder en fönsterfälla, en plexiglasskiva uppspänd mellan två träd med ett tråg under. Insekterna flyger in i skivan, ramlar ner i tråget och konserveras i vätskan.
– I den här studien tittar vi på skalbaggar, vi kommer att gå ner på artnivå och se vilka arter av skalbaggar som finns i de olika typerna av skog, säger Rebecca Petersen, samtidigt som hon tömmer behållaren genom en vanlig tesil. Skimrande guldbaggar landar i silen, plus en hel del barr och annat.
– Sen kommer vi också titta på mängden solljus, hur mycket död ved som finns runt fällorna och vilka mossor, lavar och svamp som växer på den. Många skalbaggar lever i murken ved eller i svampar som bryter ned ved, så det här är faktorer som också kan påverka.
Tillverkar fällor på egen hand
I det här skedet av studien är det mycket praktiskt arbete. Malaisefällan finns att köpa. För fönsterfällan finns en modell som Rebecca Peterson använt när hon tillverkat fällorna med hjälp av plexiglas och vanliga bakformar. Modellen har tagits fram av Nicklas Jansson och använts av Länsstyrelsen och LiU i drygt 25 år.
Under hela sommaren har Rebecca och Angelica åkt runt i Östergötland och samlat in insekterna som hamnat i fällorna. Nu väntar en period av arbete i labbet.
– Vi kommer att sortera, jämföra och analysera det vi fått in, säger Angelica Weisner. För att artbestämma, i Rebeccas del av projektet, tar vi hjälp av en expert. Det tar många, många år att bli så duktig att man kan göra det. Sen ska vi skriva rapport och i maj nästa år lägger vi fram vårt arbete.
Hur gick det?
(Uppdatering 2021-07-01) Resultatet av studien visar att Sveriges vanligaste skogstyper, grandominerad produktionsskog, är kraftigt utarmad på skalbaggar, mossor och svamparter, jämfört med till exempel naturreservat.
Det artar sig. Angelica Weisner tömmer fällan med hjälp av en vanlig tesil. Efter sommarens fältarbete väntar artbestämning och analyser i labbet. Foto Elisabet Wahrby
Malaisefällan ser nästa ut som ett litet tält. Insekterna flyger in i fällan, drar sig mot den ljusa delen och ramlar ner i en burk med vätska där insekterna konserveras. Foto Elisabet Wahrby
Fönsterfällan är en plexiglasskiva uppspänd mellan två träd med ett tråg under. Insekterna flyger in i skivan, ramlar ner i tråget och konserveras i vätskan. Foto Elisabet Wahrby
